Stora fuktskolan – allt du behöver veta om fukt och fuktskador

Hur uppstår fuktskador och vad kan man göra åt problemet? Här är vår stora fuktskola! 


Grundens konstruktion avgör till stor del om framtida fuktproblem kommer att uppstå. En väldränerad och fuktskyddad grund är en bra start på ett problemfritt boende.

Fuktskador – vanligt problem som drabbar villaägare

Fuktskador tillhör de vanligaste bekymren en villaägare kan drabbas av. Allt från dålig lukt till sönderfall av bärande konstruktionselelement kan ofta härledas till att fukt inte hanteras på rätt sätt. Nya rön visar också att fuktproblem i huset ofta ligger bakom sömnsvårigheter, bland annat på grund av att man kan få irriterade luftvägar.

I den här artikeln får du lära dig vad fukt är, vilka skador som kan uppstå, huskonstruktioner som man ska se upp med och hur problemen kan åtgärdas. Mycket stora värden står på spel – ju tidigare åtgärder kan sättas in, desto mindre behöver det kosta. Fukt i sig är inte farligt, men att inte bry sig om fukten och hantera den ovarsamt kan definitivt vara det.

Vad är fukt?

Fukt är vatten. Vatten kan finnas osynligt i luften i ångfas, och kan även finnas i fast form i så kallad vätskefas– det vatten vi ser. Det är viktigt att känna till skillnaden. Vatten i ångfas kan man alltså inte se eftersom det är vattenmolekyler fördelat i luften, medan man kan se vatten i västkefas som droppar eller fri vattenyta. Det vi i dagligt tal menar med fukt är därmed både vatten i ångfas och vätskefas. 

För att ange hur fuktig luft är används ofta begreppet relativ fuktighet (RF). Det uttrycker mängden vatten som finns i luften i förhållande till hur mycket vatten luften maximalt kan innehålla – vid en given temperatur.

Varm luft kan bära mer vatten än kall luft. Det är lätt att förstå om man varit inne i en ångbastu. De flesta har väl också upplevt hur lite vatten luften kan inneha en kall vinterdag, då utandningsluften snabbt övergår till små vattendroppar (dimma).

 

Läs också: Upptäck felen i badrummet – innan det är försent 

 

Vad är farligt med fukt?

Fukt i sig är helt ofarligt. Men fukt tillsammans med organiska material orsakar ofta problem vid ogynnsamma förhållanden.

De båda ”typerna” av vatten skiljer sig emellertid kraftigt åt:
• Vatten i ångfas förändrar material relativt långsamt.
• Vatten i vätskefas förändrar material relativt fort.

En skada som beror på att ett rör springer läck kan bli mer drastisk och kräva ett omedelbarare ingrepp jämfört med ett mögelangrepp som bryter ner ett material långsammare. Men bägge fallen är exempel på fuktskador som beror på vattnets inverkan på materialet.

Vi lever i en del av världen med stora temperatursvängningar i utomhusluften, vilket ställer stora krav på våra byggnader. Eftersom både mängden vatten i uteluften och temperaturen utomhus varierar mycket mellan sommar och vinter samt även över dygnet, varierar den relativa fuktigheten på samma sätt.

Olika fuktskador efter årstid

På sommaren är det varmt utomhus, det medför att det finns ganska mycket vatten i luften.

På vinterhalvåret är det ganska kallt utomhus, viket medför att det finns ganska lite vatten i luften. När sådan luft värms upp inomhus sjunker den relativa fuktigheten betydligt mer än under sommaren.

Sommaren har sina speciella fuktproblem, och vintern sina. Alla vet vi vad som händer om fuktig luft kyls av när den träffar en kall yta, t.ex. utsidan av ett ölglas på sommaren, eller insidan av en bilruta på vintern. Det bildas kondens, d.v.s. vattnet fälls ut från luften (ångfas) och övergår i vätskefas – fritt vatten. På samma sätt kan hus drabbas. När fuktig luft når kallare delar av huset, kan det både uppstå hög relativ fuktighet samt kondens om temperaturen är tillräckligt låg.

 

Läs också: Fuktkolla ditt hus – expertens bästa tips

På bilrutan torkar vi snabbt bort överflödsvattnet eller sätter på defrostern. I huset är det inte alltid lika lätt. I många fall kan man därför påstå att fuktproblem i huvudsak är ett temperaturproblem. Framförallt är det de stora skillnaderna mellan ute och inne, och mellan olika tider på året, som är problematiska.

Hur uppstår fuktskador?

Alla har vi väl antingen själva råkat ut för en fuktskada eller känner någon granne som gjort det. Även lägenhetsboende kan drabbas. Vanliga skador är rör som springer läck eller tätskikt i våtrum som inte håller måttet. Om en byggnadskonstruktion utsätts för fritt vatten under en längre tid kan de olika materialens beständighet och hållfasthet förändras.

Förutom rena vattenskador talar vi om fuktskador när fukt kommer i kontakt med organiskt material. Fuktskador drabbar byggnadskonstruktioner som inte tål de naturliga fuktbelastningarna som byggnaden utsätts för. Sådana fuktbelastningar är allt från regnvatten och markfukt samt fukttillskott såsom vatten från dusch, matlagning, växter, vår utandningsluft etc.

Är dessa fuktbelastningar för stora finns en ökad risk för att det skapas fuktskador i byggnadens konstruktioner. Bl.a. bildas en bra grogrund för mikrobiella skador. Mögelsvampar och bakterier trivs och växer. Problemen börjar ofta med att det luktar illa. Utsätts konstruktionen för en för hög fuktbelastning under en längre tid kan trä och andra organiska material börja brytas ner. Då brukar man tala om rötskador. Går det riktigt långt kan materialens hållfasthet försämras.

 

Mer om fukt: Här är 8 saker du inte ska förvara på vinden

Uppstår en fuktskada ökar risken för en negativ påverkan på inomhusmiljön. Ju ”närmre” skadan är boendemiljön ju större är risken.
En liten och till synes harmlös fuktskada kan därför utvecklas till en präktig ekonomisk smäll. Det innebär att det lönar sig att upptäcka fuktproblem i tid – och att tidigt göra något åt dem.

Fuktskador på ditt hus

Fuktskador kan vara av olika slag: 

• Formförändringar av material = svällningar, krympning sk. deformationer
• Ytlig mikrobiell skada = mögelsvampar och bakterier 
• Rötskador = rötsvampar, skador som påverkar hållfastheten
• Synlig fukt = fritt vatten på mark eller synligt på väggar och golv
• Lukt = Lukt av mikrobiell aktivitet i t ex grunder eller bjälklag
• Kombination: Vanligt med både synlig fukt och t ex mikrobiell påväxt

De naturliga fuktproblemen, alltså inte rena vattenskador och läckage, är ofta koncentrerade till husets yttre delar, dvs. grund, golv, tak och ytterväggar. Du kan tänka dig ditt hus som en sluten låda. Det är där lådan kommer i kontakt med omgivningen, mark och luft, som riskerna är som störst.

Då lådans yttre på olika sätt är isolerad från omgivningen, d.v.s kall utanpå, varm inuti, så ökar fuktriskerna om det sker en fukttransport ut i konstruktionen. Detta innebär att det ställs höga krav på att dessa konstruktioner är fuktsäkra.

Mikrobiella skador på kallvind orsakade av bristande ventilation.

Hussvamp i grund orsakad av uteluftsventilering och markfukt.

Mögel på gipsskiva i källarvägg, till höger ser du vad som orsakat skadan.

Inträngande fukt på källarmur bakom den invändigt isolerade väggen till vänster.

Byggtekniken kan skapa fuktproblem

Riskerna har också ökat genom vår egen byggteknik. Nya konstruktioner och nutida byggteknik som förändrat och moderniserat äldre konstruktioner, som dagens krypgrunder, tilläggsisolering av vindar och invändigt isolerade källare m m, skapar lätt fuktrisker. Den naturliga otätheten och den ”dåliga” isolationsförmågan i gamla hus bidrog till att hålla den relativa fuktigheten på en acceptabel nivå.

Förr sades att man eldade för kråkorna. Egentligen eldade man för husen också, även om mycket av värmen inte tillvaratogs för bostadsändamål. Lådan var varmare på utsidan, kan man förenklat säga om gamla tiders hus. En s k torpargrund med murstock kunde ofta hålla den relativa fuktigheten i grunden i ”schack” genom den värme som murstocken avgav och det värmespill som transporterades ner genom golvkonstruktionen.

En gammal torpargrund med murstock och naturliga otätheter höll fuktigheten på en lagom nivå.

De vanligaste riskkonstruktionerna i villor

Här är de fyra vanligaste konstruktionerna som är i riskzonen för fuktskador:

Invändigt isolerad källarvägg.

Pilarna visar markfukt som påverkar betong och regelkonstruktionen.
Markfukt kan både betecknas som fukt i luft och fukt i vätskefas. Fukt i luft kan ”styras eller ”påverkas” med temperatur , fukt i vätskefas kan normalt inte påverkas av temperatur utan transporteras in genom materialen kapillärt.

Åtgärder: Uppstår problem i konstruktionen behöver ofta en mekanisk sanering utföras. Isolering bör ej ligga på insidan. Kontroll av dränering samt yttre fuktskydd. Måla med fuktsäkra färger på insidan eller återställ med oorganiska reglar och material.

Platta på mark med ovanliggande isolering.

Markfukten påverkar betongplattan och träreglarna, en för hög fuktstatus kan uppstå både som funktion av fukt i luft och fukt i vätskeform.
Då det ligger en isolering ovanpå betongen kyler man skiktet mellan isoleringen och betongen med en för hög fuktighet som följd.

Åtgärder: Uppstår problem i konstruktionen behöver ofta en mekanisk sanering utföras. Återställning sker då med en fuktsäker konstruktion, företrädelsevis en mekaniskt ventilerad konstruktion för att förhindra att lukter som kan ligga kvar i betongen inte skall kunna påverka boendemiljön efter åtgärden.

Uteluftsventilerad krypgrund

Problemen vanligast på sensommaren. Grundorsaken till problem i uteluftsventilerad krypgrund är att den ventileras med luft utifrån. Under de perioder då det är varmare ute än inne i grunden ökar den relativa fuktigheten i utrymmet. När det därtill sker ett tillskott av vatten från mark och material hamnar den relativa fuktigheten mycket högt vissa perioder.

Åtgärder: Åtgärderna vid problem i krypgrund bestäms främst av hur omfattande skadorna är, och hur långt in i konstruktionerna man har fått problem. En verksam åtgärd är installation av avfuktare med övervakningsenhet. Man kan säga att åtgärderna sträcker sig från att kontrollera klimatet till att byta angripna konstruktionsdelar.

Kallvind

Problem på vindar hänger ofta ihop med ventilationsgraden på inomhusluften. Om det finns brister i allmänventilationen samt otätheter i vindsbjälklaget, finns det en ökad risk att fukt ”rymmer” upp på vinden och orsakar problem i form av förhöjd fuktighet och i svårare fall även kondens.

Åtgärder: Se över allmänventilationen. Gärna mekanisk ventilation av våtrum i bostaden vilket minskar fuktlasten från boendemiljön. Om problemen uppstått efter en tilläggsisolering av vindsbjälklaget: minska tilläggsisoleringen.

Varje riskkonstruktion har sin värsta årstid. Uteluftsventilerade krypgrunder t ex är ur fuktsynpunkt värst på sommaren, vindar på vintern.

Är ditt hus i riskzonen? Så här kan du göra en första koll:

• Kontrollera ritningar efter ovan nämnda fuktkritiska konstruktioner.
• Använd dina sinnen. Hur luktar det?
• Hur ser det ut?
• Rådgör med fackman om du är osäker

Vad du själv kan göra för att identifiera problemen

Fuktproblem kan avhjälpas, både med förebyggande åtgärder och med skadesanering om den inträffat. För var och en av riskkonstruktionerna ovan finns det åtgärder att sätta in (se skisserna).

Här är vad du bör tänka på i första hand. Rådgör med fackman om du är osäker:

• Förebygg fuktskador genom att kontrollera och inspektera ditt hus.

• Var uppmärksam på förändringar i din fastighet, inspektera din vind eller din krypgrund med jämna mellanrum. Var vaksam på färgförändringar, ”ludd” mm.

• Städa krypgrunden eller källaren. Låt inte gammal bråte ligga framme. Rent och torrt skall det vara, inget organiskt material mot ”kalla” ytor!

• Se till att utrymmen där man producerar fukt t e x badrum, tvättstuga mm har en väl fungerande frånluftsventilation.

• Se över ventilationen i din fastighet, tänk på att allmänventilationens funktion är beroende av både till och frånluft.
Den mängd luft man tar ur en boende miljö bör tas in i fastigheten på ett kontrollerat sätt.

• Om du skall tilläggsisolera ditt vindsbjälklag, tänk då på att du kommer att ”kyla” yttertakskonstruktionen. Om man isolerar för mycket kan det uppstå omfattande skador på yttertaket.

• Om du noterar avvikande eller konstiga lukter, kontakta då en fackman som kan hjälpa till att hitta orsaken.

• Var vaksam när större ingrepp skall utföras i fastigheten, förändringar i temperatur har ofta stor inverkan på konstruktioner och material. Det är då viktigt att förändringarna i fastigheten får ”positiva” effekter på byggnadens konstruktioner.

Ett stuprör mynnar ut vid grunden där marken också lutar in mot huset. Under busken bildas en vattenansamling.

Vanliga fuktbegrepp:

RF = Relativ luftfuktighet. Anger mängden vatten i luft i förhållande till den maximala möjliga mängden vid en given temperatur. Anges i %.
I Sverige är årsmedelvärdet utomhus drygt 80% RF.

Fuktkvot = Anger mängden vatten i förhållande till mängden torrt material. Anges i %.

Fuktkritiska gränsvärden = Generellt sätts den undre gränsen för att en mikrobiell skada ska kunna uppstå vid 70-75% relativ fuktighet, vilket motsvarar ca 15-17% fuktkvot i trä. Fuktkvotsgränsen är inte entydig utan varierar något med materialets densitet.

Organiskt material = I byggnadssammanhang oftast trä och träbaserade material Ex. pappen på en gipsskiva, asfaboard och masonitskivor.

Mikroorganismer = Bakterier, mögelsvampar och rötsvampar.

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar