Bella Linde och Lena Granefelt har skrivit boken Rätt ur jorden - handbok i självhushållning.
Bella Linde och Lena Granefelt har skrivit boken Rätt ur jorden - handbok i självhushållning. Foto: Lena Granefelt

Så blir du självförsörjande

Odla och plantera

En villatomt räcker för att förse en familj på fyra personer med grönsaker ett helt år – Så kan du också bli självförsörjande.

Annons

Vi i Villa intervjuade journalisten och självhushållningsförespråkaren Bella Linde, som tillsammans med fotografen Lena Granefelt skrivit boken Rätt ur jorden – Handbok i självhushållning.

 

Varför har intresset för odling och småskalig självförsörjning ökat på senare år tror du?

– Jag tror att vi människor börjar tröttna på att inte veta vad vi stoppar i oss. Vi läser larmrapporter om kemikaliebesprutade grönsaker som inte bara är skadliga för människor och miljö där de odlas utan också frestar på vår jord under långa transporter, och nöjer oss inte med att bara förfasa oss. Vi litar inte längre på de kommersiella krafternas intentioner, där det mest handlar om billig mat och stora vinster. Det går ju inte ihop. Att odla själv är ett sätt att utöva konsumentmakt. Men det är ingen tillfällig trend, jag tror snarare det är en växande revolution.

– Dessutom finns ett annat viktigt moment, nämligen lust! Det är härligt att stoppa fingrarna i jorden, att vara utomhus och andas, att skapa något själv. Att bärga hem skördar, att sätta tänderna I en knaprig sockerärt, att förse sina barn med giftfri mat. Det är lycka.

 

Hur kom det sig att ni ville skriva boken ”Rätt ur jorden”?

– Vi funderade över huruvida det är möjligt att odla grönsaker för husbehov i Sverige, eller om vi skulle vara helt körda om vi plötsligt inte kan importera allt som kommer flygande från utlandet, och bestämde oss för att undersöka saken. Det visade sig att en villatomt på 500 kvadratmeter räcker väl för att förse en familj med två vuxna och två tonåringar med grönsaker för ett helt år. Det var själva utgångspunkten för boken, att visa att det går men att vi måste återerövra en del kunskap.

 

Var ifrån kommer kunskapen? Både den om självhushållning och den mer ingående om exempelvis odlingsjord och grönsakers näringsvärden?

– Det finns en massa fantastisk litteratur och inte minst människor som verkligen vet hur man odlar ekologiskt med goda resultat. Jag har läst, frågat, funderat, läst ännu mer och frågat igen och praktiserat i mina egna trädgårsland och misslyckats och försökt på nytt och frågat ännu mer och läst ytterligare. Därefter har jag formulerat det jag har lärt mig på ett, förhoppningsvis, pedagogiskt vis så att kunskaperna kan vara till nytta för andra som vill bli mer eller mindre självförsörjande. Slutligen har hela härligheten, allt från de grundläggande kunskaperna om hur man bygger upp jorden till vilka grönsaker som rent näringsmässigt är odlingsvärda granskats av expertis.

 

Annons

Vad har ni för tips till den som vill komma igång med sin egen grönsaksodling? Vad är viktigt att tänka på?

– Tanken med boken är inte att man nödvändigtvis måste bli helt självförsörjande men att man kan odla ganska mycket för husbehov utan att jobba ihjäl sig.

– De bästa tipsen är att börja med att bygga upp bra odlingsjordar, att lära sig principerna för växelbruk som är ett slags jordens hjälp till självhjälp samt att skynda långsamt. Det tar tid att komma igång, det finns inga genvägar, men när man väl har en grund har man kommit mycket långt. Att börja i liten skala är också klokt, det finns inget värre än att stå med enorma odlingar som man inte orkar med. Då är det lätt att ge upp.

 

Har ni tips för den som aldrig lyckas med odlingen? Några vanliga nybörjarmisstag?

– Planering är a och o. Börja med att göra listor på det du vill odla, och hur mycket. Gör sedan en skiss över var de olika grödorna ska placeras, utgå från principerna om växelbruk. När planen är klar är det dags att skaffa fröer och förkultivera sådant som måste växa till sig innan det kommer i jorden, och sedan plantera ut eller så när det är dags. Ett vanligt nybörjarmisstag är att ge sig på för stora odlingsytor, och att bara pluppa ner plantor och fröer lite hur som helst. Det blir ett mischmasch i jorden och kan sluta med att ingenting går riktigt som det ska eftersom olika grönsaker kräver olika saker av jorden.


Sallat är lätt att lyckas med. Foto: Lena Granfelt

Vad är lättast respektive svårast att lyckas med?

– Sallat och squash är lätt som en jordplätt, det växer så det knakar och ger stora skördar för relativt lite arbete. Potatis är också lätt, bara man ser till att kupa ordentligt . Kryddor är också lättodlat. Det svåraste … kanske blomkål. Det har jag aldrig riktigt lyckats med.

 

Är ni självförsörjande på grönsaker?

– Sommartid är jag hyggligt självförsörjande på bönor och ärter, sallat, gurka, tomat, potatis, lök och den härliga gamla squashen. Jag använder trädgården som skafferi och skördar allt eftersom det blir färdigt. Dock har jag inte nått ända fram till ett självförsörjande hushåll, dels eftersom jag inte bor där jag odlar, mina trädgårdsland finns på lantstället tio mil hemifrån, och dels eftersom jag saknar optimala lagringsmöjligheter.

 

Hur förhåller ni er till relationerna mellan odling, lönearbete och fritid?

– Jag skulle gärna jobba mindre och odla mer. Hur det skulle se ut rent ekonomiskt vet jag förstås inte, men det är inte säkert att jag skulle ha det sämre ställt. Dels är jag mer rädd om grönsaker från egna odlingar, jag vet ju hur mycket arbete som ligger bakom varenda liten böna, Det gör att jag hushållar med råvarorna och inte kastar en massa. Dels skulle jag slippa tillbringa tid i fula livsmedelsbutiker vars grönsaksdiskar dignar av grönsaker som är odlade med hjälp av konstgödning och bekämpningsmedel. Jag skulle få mer tid att vara hemma med min familj, och eftersom odling är ett av mina fritidsintressen så är ju den saken solklar.

 

Vad är bäst och sämst med att odla?

– Bäst: Att veta vad det är man äter, att få vara ute och använda kroppen på ett naturligt sätt, att sticka ner fingrarna i jorden, att se saker växa, att få skörda. Att odla är en rikedom helt enkelt.

– Sämst: För mig finns inget som är dåligt med att odla. Möjligen att man kan misslyckas emellanåt, men då lär man sig å andra sidan något som går att tillämpa under nästa odlingssäsong.

26 februari 2014

0 Kommentarer

0

Just nu i trädgården, nr 8/07

Trädgården är i ett härligt förfall. Nu är det dags att skörda sena grönsaker men också potatis av sena sorter. Hösten är också en utmärkt tid att...

0

Förvara skörden med klass

När du nu har gjort dig besvär med att sylta och safta, nog är väl dina kulinariska höjdare värda en riktigt schysst förvaring?

0

Edens lustgård

På nio år har den lilla igenvuxna skogstomten förvandlats till en prunkande oas.

0

Boktips april -07

Äntligen trädgårdssäsong på allvar! Bland vårens nyheter i boklådorna finns inspiration både i stort och smått.

0

Lustfyllt med pil

Vid husknuten står en bollpil, strax intill står en flätad urna. Tomtgränsen markeras med ett pilstaket. Det är inte konstigt att den skånska trädgården...

0

Dags att beskära i mars

Mars är den bästa tiden för att beskära de flesta buskar, då är de fortfarande i vinterdvala, men på väg att vakna.

0

Lisas trädgårdskalender mars

Det är dags att slå upp portarna till trädgården. Här är några viktiga saker att göra medan vår-solen värmer kinderna:

0

Åtgärda växt med rotsnurr - så här gör du

Rotsnurr kan finnas på krukodlade växter som stått för länge i samma kruka. Rötterna har växt runt krukkanten så att de bildar en kompakt väv. Illa,...

0

Lisas trädgårdskalender januari

Välkommen till ett nytt trädgårdsår! Detta ska du tänka på innan vintern flyr sin kos.