Höstplantera mormors blommande buskar

Många av våra mest populära växter är de välbekanta, gammeldags, de som vi kommer ihåg från trädgårdar på landet och skolavslutningen. Här tar vi en titt på några av dem som numera också kan ha andra blomfärger och andra egenskaper än förr.


Förhoppningsvis är vi inte lika stressade som på våren, då allt ska ske på en gång. Det är också lugnare i trädgårdsbutikerna, så att man kan få mer hjälp. Jorden är fuktig och varm, men solen gassar inte obarmhärtigt, vilket gör att växterna får en lugnare miljö att rota sig i. Dessutom finns det ett större urval av växter på hösten. Här tar vi en titt på några av våra gamla, mest folkkära buskar, som numera också kan ha andra blomfärger och andra egenskaper än förr.

Doftande underbar är syrén. Den alldeles vanliga heter bara syrén, fast vi kallar den ofta för bondsyrén. Den har blommor i milt violett eller vitt och kan bli mycket stor. Vill man ha en doftande syrén som inte blir lika omfångsrik finns det massor att välja bland. Eftersom syréner som klipps inte blommar så rikligt är det klokt att välja sorter som blir 2-3 meter höga, den vanliga blir lite väl hög i en normal trädgård.

En ny svensk sort som heter ´Norrfjärden´ har fyllda blommor i stora klasar. Knopparna är rosa, men när blomman öppnar sig är den milt violett, en underbar färgkombination. Den blir 2-3 meter hög och går ända upp i zon VI. ´De Andrea´-ädelsyrénerna är också vackra, med fyllda blommor i vitt, purpurviolett, blekrosa eller blålila, och de flesta av dem går i zon IV.

Välj efter doft

Ytterligare en favorit som luktar gott i trädgården är doftschersmin. Obs. att den inte heter ”jasmin”, som är en likaledes doftande slingerväxt, och som hos oss odlas i kruka. Tyvärr har man kunnat hitta många underliga buskar till salu, som kallats schersminer utan att vara det. För att få buskar med fin doft ska man se till att beställa sorten ´Finn´ E. Den är inte alldeles vanlig, men lite envis får man vara. Doften är värd besväret. Även doftschersminen kan bli mycket stor om den trivs. Ett trevlig alternativ i mindre storlek är den lika gammeldags smultronschersminen, som bara blir drygt meterhög. Ganska små oansenliga vita blommor sprider en förförisk doft av smultron, det räcker med en enda blomma för att man ska känna doften när man går förbi.

Matnyttigt

En buske som förenar både nytta och nöje är rosenkvitten. Under våren lyser de tegelröda blommorna, som kommer mycket tidigt, och under sommaren utvecklas stora prickiga, äppellika frukter, kvitten. Kvitten användes ofta till god gelé och marmelad, men frukterna är dekorativa där de sitter om man inte vill plocka dem. Problemet med kvitten är att den brukar ha vassa långa tornar, som gör en nära bekantskap mindre behaglig. Lyckligtvis finns nu en sort kallad ´Cyni´. Man har arbetat under tiotals år i Lettland med att få fram den. Den är först och främst tornfri. För det andra har den stora, extra C-vitaminrika frukter. Inte heller den är en stapelvara i växtbutikerna, men den finns och är mycket fin.

Storvuxet

Fläder odlade man för nyttans skull, precis som vi gör idag. Den växer snabbt och är ett bra insynsskydd, men kan bli alldeles väldigt stor och ta för sig, om den trivs. En viss försiktighet anmodas, men den går att klippa. Självklart ska det vara äkta fläder, den som ger svarta bär – en släkting vid namn druvfläder har röda och giftiga sådana. Man kan göra saft både på bär och blommor, vilket man nu föredrar. Ser man mer till prydnadsvärdet finns sorter med gula flikiga blad som inte blir lika stora. Detta med avvikande färger och former var man mycket intresserad av även förr, så det passar in i den gammeldags stilen. Det är till och med ofta så att man hade fler sorter förr än vad vi har idag. De var också brokiga och flerfärgade. Växter med mer diskret utseende fick ha något annat som talade för sig.

Rosen i våra hjärtan

En trädgård utan rosor är ingen trädgård. Dagens moderna rosor blommar flitigt och är mycket vackra, men de fanns inte för 100 år sedan. Då var det jungfrurosor, som Rosa alba ´Maxima´, som var vanligast. Den är fylld och vit, kallas ibland för mormorsros och stod vid knuten av det röda torpet. Fyllda rosa sorter hade man också gärna, som exempelvis ´Maiden´s Blush´. Gallicarosor var också populära sedan många hundra år, vanligast var apotekarrosen och den randiga polkagrisrosen. Rosorna trivs bäst i ett varmt och soligt läge. Se till att jorden är väldränerad och näringsrik, gärna lerhaltig. Planteringsråd hittar du här intill.

Praktiska planteringstips

Gräv stora planteringsgropar. Ju svårare det är att gräva, desto större grop behövs. Nästan alla växter säljs i kruka. Gropen ska vara minst dubbelt så vid och 20 cm djupare än krukan. Ju mer man gräver, desto bättre brukar det bli. Hälften av den uppgrävda jorden blandar man med lika mycket kompostjord, förmultnad naturgödsel eller köpt plantjord.

Lägg ett lager blandad jord i botten och sätt ner växten utan kruka i gropen. Ev. säckväv eller nätklump ska sitta kvar, men lossa den knuten vid rothalsen. Busken ska stå lika djupt som i krukan, fyll på eller ta bort jord i botten tills det blir lagom. Fyll sedan hela gropen med vatten och låt det sjunka undan. Fyll med jord runt om växten och tryck till lite försiktig på slutet. Det ska inte bli några ”tomma” hål i gropen. Sedan vattnar du igen, 20 – 30 liter är lagom. Glöm inte nät eller gnagskydd om du brukar ha påhälsning av diverse djur. Är hösten så där lagom regnig som den brukar behöver du inte göra mer.

När sedan vårsolen kommer är din växt redan på plats i jorden. Är våren torr som den brukar ger du varje växt 20 -30 liter vatten per vecka. Vattenkanna är att rekommendera, då vet du exakt hur mycket vatten plantan får.

Hur sent kan man plantera?

Ju längre söderut man bor desto senare kan man plantera, november går utmärkt i Skåne. I Mellansverige brukar man plantera under första hälften av oktober. Längre norrut får man plantera tidigare. Rosor går alldeles utmärkt att plantera under hösten.

Hur planterar jag rosorna?

Gräv en grop med ca 40 cm djup och gärna en halv gång bredare än rotsystemet. Sätt rosorna med förädlingsstället (3) 10 cm ner i jorden. Klipp av alltför långa rötter och bred ut rotsystemet i gropen. Fyll halva gropen med jord, trampa till lätt och vattna ordentligt. När vattnet sjunkit undan fyller du på resten av jorden. Grenarna ska klippas tillbaka 10 – 25 cm (1), beroende på sort (fråga i plantskolan).

Sedan kupar du upp en kulle med jord runt grenarna (2), som skyddar den under vintern. Fördelen med höstplantering är att rosen kommer igång tidigare på våren, men inte minst att det finns mycket fler sorter att välja på.

Glöm inte lökarna!

Under buskarna passar det bra med lökväxter. Lökar kan man plantera sent om hösten är mild, men ju tidigare desto bättre. Köp hem lök och plantera så snart de kommer hem till trädgårdsbutiken. Tidig plantering ger bättre och tidigare blomning. Passa på att plantera små lökar i mängder runt om de buskar du planterar. Snödroppar, pärlhyacinter, snöklockor, vårstjärna och blåstjärna är alla tidiga gammeldags sorter, som brukar få stå ifred för djuren. De sprider sig också själva med tiden om de inte klipps förrän blasten vissnat ner.

 

Söker du köpinformation, klicka här för att komma till Vi i Villas Köpguide!
Söker du hantverkare, klicka här för att komma till Vi i Villas hantverksguide!

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar