Chili – allt hetare!

Starka kryddor lär vara bakteriedödande, kunna minska risken för förkylningar och öka välbefinnandet – och chilipeppar sätter dessutom fart på förbränningen och underlättar för den som vill gå ner i vikt. Chili blir man glad av, den sätter färg och fart på maten. Vi talar faktiskt om världens mest populära krydda! Och svenskarna använder allt mer kryddor. Numera är vi näst bäst på det i Europa?

Från början kommer antagligen chilipepparn från Kuba och Västindien eller från ett område i Brasilien, Bolivia, Paraguay och Argentina, där den odlades redan för mer än åtta tusen år sedan. Det är fortfarande där man hittar alla de vilda ur-sprungsformer till de odlade sorter vi an-vänder i matlagningen. Den planta man hittar i det västindiska området har mörkvioletta små runda eller ovala frukter, som kanske kan förväxlas med pepparfrukter – därav namnet. 1493 fördes de första chilifröna över till Europa, varifrån de sedan snabbt spreds vidare. Idag ingår olika chilisorter i en lång rad nationella maträtter från hela världen, t ex Ungern, Marocko, Indien och Thailand.

Hittills har vi inte vetat så mycket om den här växtgruppens historia och hur man indelar och artbestämmer den. I höstas visades den första chiliutställningen i Sverige (hittills störst i Europa!) på Bergianska trädgården i Stockholm, och till den hade trädgårdsmästare Philippe (tillfälligt omdöpt till Chilippe) Plöninge fått ihop plantor av mer än åttio olika sorters chilipeppar inom tio olika arter! Dessutom visade man upp ett stort antal fröer och chiliprodukter från många länder i olika världsdelar.

Potatisväxter

Liksom bl a tomat och potatis hör chilipepparn till familjen Solanace, potatisväxter, medan vanlig peppar inte alls hör dit. På latin heter släktet Capsicum, vilket kommer från grekiskans begrepp för ”att bita”. Det finns beskrivningar på närmare 30 sorter inom släktet, men det är bara fem av dem som man använder i kommersiell odling. C. annuum, dit t ex paprikan, spansk peppar, de ungerska vaxsorterna och jalaperño hör, C. frutescens (bl a tabasco), C. chinense, havannapeppar, med de allra hetaste sorterna (habanero är ett exempel), C. baccatum med bärlika frukter, som man odlar i Sydamerika och C. pubescens med bl a ´Rocoto´ och ´Manzano´.

Starka saker!

När vi äter chili utsöndrar vi såväl endorfiner, vilka ger välbefinnande, som vita blodkroppar, som hjälper till att kurera infektioner. Den brännande och heta smaken hos chilifrukterna kommer från ett ämne som heter capsaicin. Det är en s k lipid (fett), och går inte att lösa i vatten, så att försöka lindra det heta med vatten eller öl går inte så bra. Istället kan man försöka med gräddfil eller yoghurt.

1912 hittade kemisten Wilbur Scoville på ett test, som gjorde att det gick att gradera hur stark eller het en chilipepparfrukt är. Styrkan graderas fortfarande i scovillegrader. Paprika är mildast, upp till 100 sådana grader, jalapeño håller sig kring 2500 – 3 000 scovillegrader, för cayenne och tabasco är det 30 000 – 50 000 och de allra starkaste sorterna, t ex thai och habanero graderas vanligen mellan 100 000 och 350 000 scoville.

Världsrekordet innehas av havannapepparn ´Red Savina´ – 577 000 scovillegrader! Då är det förstås en bra bit kvar till den hetta som rent capsaicin har, den graderas till 16 miljoner scoville?

Visst kan du odla själv

Chilipeppar kan odlas såväl utomhus i ett riktigt varmt, skyddat och soligt läge som i växthus eller drivbänk. De senare alternativen ger förstås säkrare ett bra odlingsresultat. Har man en altan, balkong eller en solig mur att ställa växterna vid går det att ha plantorna i lerkrukor, och sådana kan man också ha i ett glasat uterum. Går det att hitta småplantor sent på våren slipper man besväret med frösådd, men vill man ha en speciell sort kan den vara lättare att hitta i grönsaksdisken än i plantskolan eller gardencentret.

Så här sår du

Nu i mars – april är det dags. Fyll krukor eller sålådor med såjord eller sandblandad planteringsjord, som du packar litet lätt. Så 1 – 2 cm djupt och låt sedan sådden stå varmt, 20 – 25oC. När fröna grott bör du sänka temperaturen till 12 – 15oC, kanske genom att sätta ut dem på en uppvärmd veranda e d.

Omskolning och utplantering

När de små plantorna blivit ca 5 cm höga skolar du om dem i krukor med ung. 7 cm diameter. Det brukar kunna bli ett tjugotal chilifrukter per planta, så om du inte är storkonsument räcker det med ett mycket begränsat antal krukor. Sänk temperaturen vartefter, avhärda dem när de första blommorna slår ut, och plantera ut dem där de sedan ska stå. Vill du ha dem utomhus måste du vänta tills frostrisken är över, eller också kan du låta dem stå i stora (minst 23 cm vida) krukor, som du lyfter in om det verkar bli en riktigt kall natt. Om du vågar dig på att odla chilipeppar utomhus kan du nattetid för säkerhets skull täcka de unga plantorna med fiberduk, plast e d under de första veckorna.

Sköt din chilipeppar så här:

I växthus eller drivbänk är det lagom med ca 45 cm mellan plantorna. Vattna ganska rikligt, särskilt sedan de första frukterna börjat ta form. Du kan använda samma tillförsel av näring som för tomater. Toppa plantorna när de kommit upp mellan 25 och 35 cm, och låt ett par, tre sidoskott gå fram.

Det brukar ta några månader från frö till färdiga frukter. De kan naturligtvis användas direkt, men skulle du skörda sent kan du lagra pepparfrukterna i löst vikta plastpåsar på en sval plats. Chilipeppar kan också torkas, och i så fall drar du upp plantorna innan du plockar av frukterna, hänger dem upp och ner och låter alltsammans torka. Torkad chilipeppar kan hängas på genomträdda snören.