Älskade pallkrage – bästa tipsen!

Vi i Villas trädgårdsmästare Sandra Holmes ger sina allra bästa tips för att odla i låda.

Det var i ett par pallkragar som min passion för att odla började. Dessa fenomenala träramar som är så lätta att stapla på varandra och bara att ställa upp var som helst, hälla i jord och putta ner några frön eller plantor. Och vattna! För man behöver vattna ordentligt, jorden torkar ut snab­bare här än i marken.

Du kan odla i princip vad som helst i pallkrage eller andra odlingslådor, bara du anpassar lådans höjd efter hur stort rotsystem växterna har. Fördelarna med att odla ovan mark är många! Bättre arbetshöjd, lättare att rensa ogräs och att hålla borta mördarsniglarna, och jorden värms upp snabbare så du kan börja odla tidigare. Här är mina bästa tips! 

Mina lättodlade favoriter

Potatis

En sättpotatis ger ungefär ett kilo potatis. Känn efter med handen när de är stora nog.

Jag har fått jättestora potatisskördar i odlingslådor! Den luckra jorden gör det enkelt för potatisen att bilda många knölar, och eftersom de vill ha ganska stort jorddjup är det bra med minst två pallkragar i höjd. De behöver inte mycket gödsel, för då blir de vattniga. Skaffa sättpotatis, runt 8 stycken är lagom att plantera i en pallkrage, men låt dem ligga ljust och bilda lite groddar först. Jag gillar särskilt delikatessorterna ‘Amandine’ och sparrispotatis. Knölarna bör sedan inte komma över jordytan och få solljus på sig, då blir de gröna och giftiga. Lägg därför på mer jord två gånger under säsongen. Det gör inget att blasten kommer under jorden. Byt växtplats varje år för att undvika bladmögel. 

Purpurkål

Det jag odlar ska gärna både se fint ut och smaka gott. Här purpurkål och ringblommor. 

Kålsorten som jag lyckats bäst med är purpurkål. Jag har aldrig haft några angrepp på den, och den är vansinnigt snygg! Jag brukar förodla plantor inne, men det går också att så den utomhus fram till juni. Cirka fyra plantor i en låda är lagom, och med gott om gödsel. Jag skördar de större bladen nederst på stjälken först, då den bildar nya blad i mitten, och äter dem råa i sallader. Hela vintern kan den stå fin, såvida inte harar eller rådjur är där och nallar! Grönkål och svartkål är två andra lättodlade kålsorter med lång skördesäsong. 

Squash

Varma somrar kan dessa plantor fullkomligt spruta ur sig frukter! En fiberdukstunnel kan vara bra för extra värme om vädret är halvdant. Mycket gödsel ger stora skördar, så ge rikligt med kogödsel och näringsvattna regelbundet, t ex med pelleterad hönsgödsel (finns i ­växtbutiken) blandat med vatten. Förodla inomhus nu i maj eller så i pallkragen i juni. Bladverket tar upp stor yta, så ha max två plantor i en låda i olika hörn. En planta kan ge runt 10 kg ­squash. Skörda innan de blivit för stora (annars kan de bli lite träiga). Ta bort blomstjälkar som är långa, de är ­hanblommor som inte bildar frukter, men de är goda att äta, gärna ostfyllda och friterade. 

Rädisor 

Rädisor växer väldigt snabbt och kan sås i mellanrummen bredvid andra grönsaker, från tidig vår och under hela säsongen. När du dragit upp en kan du pilla ner ett nytt frö i hålet. Jag brukar köpa fröpåsar med mixade färger, för blandningen ser så härlig ut i en sallad!

Färgstark salladsmix

Tatsoi ’Red’ och sareptasenap ’Purple frills’ är två asiatiska bladgrönsaker som tål kyla.

Det är superenkelt att odla sina egna vackra salladsblandningar! Jag brukar välja sorter med olika färger och former på bladen, och sådana som inte bildar huvuden då jag tycker de är lät­tare att odla. Skördar gör jag oftast med en sekatör och då klipper jag salladen rakt av, ungefär 3 cm ovan jord, så att nya blad kan bildas. Spenat är en riktig favorit som jag sår i omgångar från tidig vår, men den bildar en stam på högsommaren, så då får andra sorter ta vid. Exempelvis ekbladssallat som har vackert ljusgröna flikar och machésallat med sin milda, nötiga smak.  Många asiatiska kålblad är suveräna eftersom de tål ner till fem minusgrader och kan skördas länge, exempelvis mina purpurfärgade favoriter sareptasenap ‘Purple frills’ och tatsoi ‘Red’. De kan sås mitt i sommaren för fina höstskördar. 

Sugar snaps

Saftiga sugar snaps, eller brytsockerärt som de också kallas, blir inte så träiga som sockerärter kan bli om man inte är snabb att skörda. Jag brukar bygga en spaljé till dem av några bambupinnar och ståltråd, så att det blir till ett nät med decimeterstora rutor, och så fröer på båda sidor av spaljén. Jag sår nya frön också med några veckors mellanrum, och skördar baljorna regelbundet när de är mogna så att det fortsätter bildas nya. De behöver inte mycket gödsel!

Kryddor

Visst kan du göra en liten örtagård i pallkrage! Oregano, timjan, vinterkyndel och salvia är lättskötta fleråriga kryddor som tål en del torka och inte behöver mycket näring. Rosmarin är en av mina favoriter, men den klarar oftast inte vintern utomhus. Mynta odlar jag i en egen odlingslåda (halvstora pallkragar finns ju också) eftersom den växer så kraftigt och lätt tar över. Jag brukar välja marockansk mynta eller grönmynta, de passar så bra i både mat och dryck. Alla dessa kryddor brukar jag köpa plantor av. Dill, koriander och persilja, däremot, är lätta att så direkt. Dem odlar jag bara över en säsong, och de behöver mer fukt än de fler­åriga kryddorna, så dem kan man ha i en låda för sig. Kryddor smakar bäst om man skördar dem innan de har gått i blom, sedan blir de lite beska. Börjar de blomma kan man klippa ner dem för att få nya blad, eller så behåller man blommorna – insekterna älskar dem!

Läs också: Sandras gröna – luktärter och zinnior

Odlingstips för pallkrage!

Plantera i sicksack 

Du använder ytan på bästa sätt om du planterar i sicksackmönster, att odla ”i förband” kallas det. Då får varje planta mer utrymme att växa. 

Jord och näring

När man fyller upp lådorna med jord ska man inte snåla, utan fylla på rejält och se till så jorden ligger kompakt. Annars sjunker allt bara ihop när man vattnar. Blanda säckar med planteringsjord och kogödsel (som finns att köpa i trädgårdsbutiken). Tillsätt gärna vanlig trädgårdsjord och kompostjord om du har för att ge jorden bättre struktur. Året därpå blandar du upp med ny jord och gödsel.


Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!

Mest lästa artiklar