Prepping – om det värsta skulle hända

Vad gör du om maten i butikerna tar slut eller om elen försvinner i flera dagar? Genom prepping är du förberedd om en sådan kris skulle uppstå.


Hallå där, Anna- Maria Stawreberg, vad betyder prepping egentligen?

– Det innebär helt enkelt att man – precis som under­ titeln på min bok antyder – är förberedd på olika scenarion, trots att de kan­ske känns mer eller mindre osannolika. Att man förser sig själv med ett visst mått av risk­ och säkerhetstänk, med andra ord.

På vilket sätt kan jag preppa mitt hem inför exempelvis en naturkatastrof?

– Genom att se till att så långt det är möjligt kunna ta del av information, trots att strömmen går, alltså genom att skaffa en hederlig batteridriven radio och extra batterier, alternativt en vevradio, som går att köpa för några hundralappar.

– Vi behöver också ha matreserver för en vecka hemma i en så kallad krislåda. Tänk på att maten ska ha lång hållbarhet, att den ska hålla i rumstem­peratur, att ni ska gilla den även i vanliga fall och att den varken ska kräva för lång tillagning eller så mycket vatten vid tillagning. Även om kommunen har skyldighet att köra ut vatten till olika utdelningsplatser kan det vara bra att ha lite vatten lagrat också. Vatten håller i sex månader under förutsättning att det förvaras mörkt och relativt svalt.

Är det något mer jag behöver ha i krislådan?

– Det är inte meningen att du ska betala en för­mögenhet för innehållet, genom att köpa vanliga konserver och tetrapack kommer du långt. Köp så näringstät mat som möjligt, som går fort att tillaga och som ni gillar. Du behöver också kunna tillaga maten, så ett enkelt trangiakök och bränsle eller liknande är nödvändigt. Om strömmen går behöver du belysning, särskilt under den mörka årstiden, så köp ett par ficklampor med batterier, värmeljus och oljelampor med bränsle. Vatten är nödvändigt, jag har lagrat lite vatten i vanliga dunkar från till exempel Biltema.

Hur gör jag med toalettbesök om strömmen går i flera dagar?

– Om strömmen går kommer vattnet ur vatten­ledningen att ta slut efter några timmar, och då går det inte att sköta sin hygien, få dricksvatten eller vatten till matlagning. Det går inte heller att spola i toaletten. Kommunen har ansvar för att köra ut vat­ten till  uppsamlingsplatser, så om du inte har lagrat vatten ska du alltså få det till grundläggande hygien och matlagning därifrån. Toalettbesöken är det värre med. Det kan du lösa genom att klä toaletten invändigt med en plast­påse, som du knyter ihop efter besöket och lägger i en större plastsäck på ett uppsamlingsställe. Varken trevligt eller önskvärt, så klart, men nöden har som bekant ingen lag.

Hur ska jag göra om jag drabbas av panik?

– Panik är vanligt, och du vet tyvärr inte från början om du är en person som drabbas av panik eller inte. Det finns en enkel minnesregel som du kan ta till: STOP­-regeln, där S står för Stanna upp, T står för Tänk, O står för Orientera eller Observera och där P står för Planera.

– Den regeln är bra att ha i huvudet, eftersom den hjälper dig att inte rusa
i väg och göra överilade saker. De här momenten behöver inte ta lång tid, det kan handla om sekunder. Glöm inte heller att andas. Ett par djupa andetag ger dig betänketid.

– På längre sikt har man alltid hjälp av att i förväg ha tänkt ut olika scenarion: ”Vad gör jag om det här händer?” Att ha tänkt på olika scenarion underlättar, även om de lösningar du i förväg planerat inte skulle fungera.

Om Anna-Maria

Namn: Anna­-Maria Stawreberg.

Ålder: 48 år.

Bor: I Stockholm.

Familj: Man och tre barn, 18, 16 och 8 år.

Gör: Är journalist och författare.

Aktuell: Med boken Prepping – Att hoppas på det bästa, men förbereda sig på det värsta.

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar