Stora fixarguiden – grund och tak

Sommaren närmar sig med stormsteg och det är dags att börja fundera på ifall något på huset behöver åtgärdas i sommar. Här får du vår stora fixarguide med tips och råd från grund till tak.


Sommar. Semester. Två ord som för de flesta betyder lata dagar och välbehövligt avbrott i den ofta stressade vardagen. Och visst ska man vila och ta det lugnt på semestern. Men har man ett hus, så är det också ett av årets få tillfällen man har tid och ork att ta itu med större arbeten på villan. Dessutom finns det vissa jobb man bara kan göra sommartid, som till exempel målning utomhus.

Underhåll och skötsel behöver inte vara tråkigt och jobbigt. Tvärtom kan det ge oerhörd tillfredställelse att få arbeta med kroppen, särskilt om man har ett typiskt ”skrivbordsjobb” till vardags. Dessutom kan man sedan gå och njuta av sin arbetsinsats lång tid efter.

I den här artikeln tar vi upp vanliga åtgärder som rör grunden, taket, fönster och fasadmålning. Materialet är hämtat från boken Husets ABC, Ica Förlaget, som du också kan vinna ett eget exemplar av sist i artikeln.

Liten checklista över löpande underhåll

– Grundsockel puts: Ommålning vart 10:e år

– Takpannor: Översyn vart 5:e år

– Takpapp: Underhåll vart 10:e år

– Plåttak: Ommålning vart 15:e år

– Hängrännor, stuprör: Ommålning vart 10:e år

– Tegelfasader: Tvätt vart 15:e år, lagning av fogar vart 25:e år

– Putsade fasader: Ommålning vart 10-15:e år

– Träfasader: Ommålning vart 7:e år

– Fönster: Ommålning vart 7:e år, översyn kitt vart 5:e år

– Ytterdörrar: Ommålning vart 7:e år

Grunden

Orsaken till de problem som kan uppstå i en husgrund kan uppdelas i tre kategorier: sättningar, fukt och kyla. Delvis kan de påverka varandra, dvs. sättningar kan bero på för mycket fukt i marken, fuktproblem kan bero på för dålig värmeisolering osv. Här tittar vi närmare på sättningar.

Med sättningar avser vi alla slag av rörelser i marken som leder till skador. En tjälskjutning är således en sådan. Skador uppstår i första hand som sprickbildning i murade och gjutna konstruktioner. Träkonstruktioner är mer elastiska, även om dörrar och fönster som plötsligt börjar kärva är tecken på att huset rör sig. Dessa företeelser kan åtgärdas och saken kan glömmas, medan sprickor i murverk kommer att finnas där för alltid, även om de lagas.

Kontrollera skadorna

Först och främst gäller det att avgöra om det är en sättningsspricka eller ”bara” är en torkspricka. Torksprickor uppstår när muren torkar direkt efter murningen eller gjutningen. De är tämligen tunna, förändras inte över tiden och har ingen betydelse.

Därefter bör man kontrollera om sättningen fortsätter eller har avstannat. Det kan man göra genom att iaktta skadan en tid och se om någon förändring sker. För att man ska kunna minnas exakt hur skadan såg ut bör den dokumenteras genom att t.ex. fotograferas eller tecknas av. Skriv också upp mått på sprickor eller snedheter.

Om någon förändring inte kan iakttas över en längre tid, har sättningen avstannat och sprickorna kan lagas.

Om sättningen fortgår, är det ingen idé att åtgärda skadorna. Avvakta en tid, men om sättningen fortsätter kanske den behöver stoppas. Hur det ska göras bör bedömas av en fackman.

Så här lagar du sprickor i grunden

Fyll i murbruk av samma kvalitet som i den befintliga muren eller putsen. Använd kalkbruk eller kalkcementbruk, som är relativt elastiska. Rent cementbruk är troligen för starkt och stelt och kan vid minsta rörelse i väggen spricka upp igen. Man får räkna med att få en synlig rand efter sprickans form – det är svårt att hitta bruk med rätt färg och struktur så att lagningen blir osynlig.

Vid riktigt stora sprickor är det kanske ingen idé att försöka laga dem genom att fylla i bruk. Dessutom kanske även stenar i muren sitter löst. Då kan man bli tvungen att riva en mindre del av muren och bygga om. Ett annat alternativ är att armera över sprickan med icke korroderande murningsnät och sedan putsa om en del av grundmuren resp. fasadputsen.

Exempel på sättningsskador

– Bågnande golv vid grundläggning med platta på mark.

– Brott på ledningar.

– Lutande golv.

– Dörrar som hänger snett och stänger eller öppnar sig eller skrapar i golvet.

– Pardörrar, t.ex garagedörrar eller mötande fönsterbågar, möts inte på samma höjd.

– Huset rör sig i förhållande till skorstensstocken som har egen grund.

Tänkbara orsaker till sättningsskador

– Marken under grunden är för svag för den aktuella belastningen.

– Förändringar i markens fuktbalans, grundvattennivån, har ändrats.

– Tjälfarlig mark.

– Trädrötter har växt in i eller under grunden och lyft huset lokalt.

– För klent dimensionerad grundmur.

– Vibrationer i marken p.g.a. sprängningsarbeten, tex om du installerat värmepump, eller trafik i närheten.

Taket

Sommaren är en bra tid för att se över takets kondition. Ett friskt tak är enormt viktigt för hela huset. Det spelar ingen roll i hur bra skick resten av huset är, om taket inte är helt. 

Passa på att få ut något positivt av en regnig dag. Se hur vattnet strömmar längs fasaden, ta bort mossa, försäkra dig om att hängrännorna fungerar som de ska och kontrollera att det inte läcker in någonstans. Området nära skorstenen och takluckan som brukar vara svaga punkter. Ett friskt tak är ljust och luktar gott på insidan – ett sjukt tak är mörkt och unket. Att reparera eller lägga om taket är en bra sommarsysselsättning. Här får du veta hur du lägger takpannor och reparerar papptaket.

Takpannor

Takpannor har lång livslängd. Tidpunkten för när det är dags att byta takpannor varierar från fall till fall. Ofta är det kanske skador och läckage som föranleder ett byte, men även estetiska skäl kan vara avgörande. Andra anledningar kan vara om- eller tillbyggnader eller renovering av fasaderna, då ett äldre tak kanske påverkar helheten negativt.

Riva befintlig takbeläggning

Takpannor kan bevaras och användas någon annanstans, kanske säljas. I så fall måste de bäras eller firas ned på något sätt. Att använda en tegeltransportör, som kan hyras, är ett sätt. Ett annat är att sätta ihop en ränna av träreglar som takpannorna skickas ned i en och en. Mottagare på marken plockar undan allteftersom och staplar helst pannorna på pallar som kan lyftas av lastbil med kran.

Om takpannorna inte ska bevaras, kan de slängas direkt i en container. Därefter är det bara att ta bort all läkt, takpapp och dåligt virke. Kontrollera även om plåtbeslagen kring skorsten, vindskivor m.m. kan användas som de är eller om de måste bytas.

Ny papp och läkt

– Laga ev. hål i råspontpanelen eller i övrigt skadad eller dålig panel.

– Fotplåtar kan lämpligen monteras nu, om sådana saknas, eller bytas ut, om det behövs.

– Täck med underlagspapp.

– Bärläkten, som bär takpannorna, placeras horisontellt på ströläkten, som lyfter upp bärläkten över pappen så att skräp inte samlas och ev. vatten kan rinna undan. Kontrollera att det blir ett helt antal pannrader från takfoten till nocken och att läktavståndet passar för den aktuella panntypen, se detaljbilder för takfot resp. nock. Se till att nockpannan rår lagom mycket över takfallspannornas översta rad.

Innan du börjar läggningen

– Takpannorna tas upp på taket genom att man bär, kastar eller drar upp dem. Du kan även använda en tegeltransportör eller se till att lastbilen som levererar takpannorna är utrustad med en kran som klarar att lyfta upp pallarna med takpannor direkt. Placera i så fall ut takpannorna grovt medan bilen väntar.

– Moment två är att placera ut takpannorna i lagom stora högar på taket. Försök att fördela högarna över taket så att takpannorna enkelt kan läggas ut utan att de behöver flyttas flera gånger.

– Se till att raderna blir raka. Använd en riktbräda, dvs. en bräda som är helt rak. Lägg brädan längs kanten på den senast lagda raden och klappa lagom hårt med handen tills takpannorna hamnat rätt. Se till att ingen takpanna har spruckit. Nockpannorna kan läggas när den andra takhalvan påbörjats och det översta skiftet är lagt. Då är det lätt att förflytta sig på läkten. Spikning av nockpannorna med rostfri spik får dock vänta tills alla takpannor är på plats.

– Om det brukar blåsa kraftigt i området där huset står, är det lämpligt att fästa de två yttre pannraderna längs kanterna med antingen spik eller klammer. Använd rostfri spik, eftersom den vanliga förzinkade rostar. Se också till att spiken inte sitter för trångt i takpannan.

Läggningsschema för takpannor

1. Börja med fotskiftet nere vid takfoten. Se till att antalet takpannor i raden går jämnt ut, så att inga takpannor behöver kapas. Det går att justera några millimeter i sidled för varje panna. Börja från höger nedifrån sett, eftersom takpannorna är så tillverkade, att vänster panna läggs omlott över den till höger. Justera varje rad med riktbräda, så att de blir helt raka.

2. Lägg sedan skiftet närmast nocken, som ska ha samma antal takpannor som fotskiftet.

3. Lägg första lodräta raden utefter högra gaveln. Börja nedifrån så kan takpannorna läggas omlott ovanpå den föregående.

4. Lägg nästa rad på samma sätt och därefter de följande raderna.

Tips! Vid tillbyggnad eller omläggning av tak, samla gamla takpannor på ena takfallet och komplettera med nya på det takfall som inte är synligt från samma punkt.

Papptak

På äldre hus kan det finnas papp som verkligen är papp och behöver annat underhåll än dagens ”papp”. Ett tjärpapptak behöver underhållas med tjärstrykning med 3-5 års intervaller, annars bryts det ned av solljuset. Observera att asfalt inte kan användas på tjärpapp.

När pappen åldrats lite och skyddsbeläggningen av skifferkross slitits ned, kan ytan förbättras med en täckmassa. I samband med förbättringsarbetet bör alla småskador ses över och lagas med asfaltkitt, ev. förstärkt med glasfiberväv. Det finns också system för att belägga hela tak med täckmassa förstärkt med glasfiberväv.

Punktvisa skador kan åtgärdas genom lappning med mindre bitar takpapp, som klistras med asfalt över skadan. Ev. blåsor tyder på att fukt samlats under pappen. Blåsorna måste skäras upp och vattnet tillåtas dunsta innan skadan kan lagas.

Om taket är i sämre skick men duger som underlag, kan en ny papp läggas på, flera gånger om det behövs.

Materialet i artikeln är hämtat från boken Husets ABC (Ica Förlaget) av Per Hemgren och Henrik Wannfors

Söker du köpinformation, klicka här för att komma till Vi i Villas Köpguide!
Söker du hantverkare, klicka här för att komma till Vi i Villas hantverksguide!

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar