Vi bor i fritidshus året om

Att flytta ut och bosätta sig permanent i fritidshus blir allt vanligare. Det har familjen Strandell gjort.


Att flytta ut och bosätta sig permanent i fritidshus blir allt vanligare. Med tanke på de stigande fastighetspriserna, speciellt i storstadsregionerna, är det svårt för unga familjer att skaffa sig en egen villa i hemkommunen. Att istället köpa ett fritidshus och bygga om det för permanentboende kan då vara en lösning. Så gjorde familjen Strandell.

Det cirka 70 m2 stora fritidshuset är byggt 1962.

När vi hälsar på hos Helen och Micke Strandell och deras fyra månader gamla son Styrbjörn, håller vintern fortfarande sin hand envist över sommarstugeområdet Brevik utanför Tyresö. Där står det fritidshus, byggt 1962, som sedan snart två år är deras permanenta bostad. Huset ligger en bit in från den slingrande allfarsvägen, och mellan de kala trädgrenarna kan man skymta den ännu frusna sjön. Gräsmattan är vit av snö, och termometern visar på ett par minusgrader. Men inne hos familjen är det varmt och ombonat, med nya trägolv överallt och modern utrustat kök med grön pärlspont och sjösten.

Hela golvet gungade

– Ja, nu börjar det bli bra, säger Helen. Men så har vi gjort om nästan allt också. När vi köpte huset var det bara utrustat för sommarboende. Vatten, avlopp och toalett fanns visserligen, men köket var enkelt och litet, så det rev vi ut helt. Dessutom behövde all el dras om, och vi har satt extra gips på ytterväggarna och tilläggs-isolerat på vinden samt på en del ställen under golvet.

Men även om huset inte var i bästa skick för året-runt-boende när de köpte det, förälskade sig Helen direkt. Naturen, den stora tomten på 2500 m2 och närheten till sjön, var starka argument hon tog med hem till Micke, som inte hann se huset förrän budgivningen var över.

– Då klev han in och ställde sig mitt på vardagsrumsgolvet och hoppade lite grann. Hela golvet gungade. Men det fixade vi genom att staga upp golvet med en bärlina, som ligger gjuten på plintar under huset. Dessutom började det regna in genom taket redan första sommaren, så det blev akut med takrenovering direkt. Men å andra sidan visste vi om att taket var dåligt, överraskningen var bara att det var så dåligt, konstaterar Helen och man kan inte låta bli att avundas hennes positiva optimism.

Händighet en förutsättning

Helen säger vi hela tiden ”vi” när hon talar om arbetet med huset, men erkänner villigt att det är Micke som står för renoveringen.

– Att någon i familjen är rejält händig är en förutsättning för att en sådant här projekt ska lyckas, fortsätter Helen, och Micke, som är parkettläggare till yrket, instämmer.

– Man måste tycka att det är roligt att hålla på och fixa, konstaterar han och berättar att han i princip gjort allt, utom att dra nya elledningar och täta skorstenen, själv. Eftersom finsnickeri är ett intresse, har han även konstruerat egna bokhyllor och inbyggt vinställ ovanför skåpen i köket.Just nu ligger garderober högt upp på önskelistan, med nytillskottet i familjen har de befintliga förvaringsutrymmena för kläder blivit otillräckliga.

– Det är ju det som syns, de där extra detaljerna, som är roligast att göra, säger Micke och visar oss ytterligare ett exempel, i form av en vacker kompassros infälld i vardagsrumsgolvet.

Men även om huset tar mycket tid i anspråk, känner han det inte som att all hans fritid går till att arbeta med huset.

– Men i början var det nog ändå så, inflikar Helen, och berättar att alla semesterveckor första året, gick åt till att renovera huset.

– Då sov vi mitt på golvet i vardagsrummet, omgivna av isolering och verktyg. Och det var inte alltför roligt alla gånger, säger Helene, men skrattar ändå lite vid minnet.

Fler barnfamiljer i området

Eftersom området inte har kommunalt vatten och avlopp, har familjen Strandell septitank för avloppet och egen brunn.

– Vi har gott om vatten, berättar Helen, men jag tycker att det luktar och smakar lite illa. Det blir en hel del mineralvatten, faktiskt. Men vattnet är testat och ska vara ofarligt att dricka, så jag tror nog vi ska våga göra välling åt Styrbjörn av det.

När vi kommer att tala om Styrbjörn, som sköter sig exemplariskt under hela intervjun, medger Helen och Micke att de inte tänkte så mycket på hur det skulle fungera att bo här med barn, när de köpte huset. Men det finns daghem inte alltför långt bort, och Helen känner till flera familjer med barn som bor i området. Och än så länge räcker huset med sina cirka 70 m2. Men det kan förstås bli lite trångt om de får fler barn. Reglerna för tillbyggnad är stränga, liksom i de flesta områden med fritidshusbebyggelse.

– Det skulle ju vara typiskt om vi måste flytta just när vi har fått huset som vi vill ha det. Men då vill jag i så fall bo i något liknande inom området, avslutar Helen.

 

Söker du köpinformation, klicka här för att komma till Vi i Villas Köpguide!
Söker du hantverkare, klicka här för att komma till Vi i Villas hantverksguide!

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar