Avjämningsmassa – renovera garagegolvet med färgad avjämningsmassa!

Spricker inte färgen, om man försöker måla på det? Ja, vad är egentligen den den bästa åtgärden för det uppspruckna betonggolv, som bara blir fulare och fulare?

Frågorna är många och svaren är inte alldeles enkla. Om du tänkte komma undan billigt, glöm det! Att renovera ett garagegolv är en process i flera steg. Först måste man fråga sig vad man vill använda garaget till. Numera är det många som använder det till hobbyverkstad och har alla sina verktyg där. Det kan också vara en utmärkt repetitionslokal för det egna popbandet. Möjligheterna är många.

Låt oss summera vad man skulle kunna önska sig i golvväg. Golvet bör ha en snygg färgnyans och inte damma. Framförallt bör det inte lukta jord eller betong. Nåväl, vi undersöker grundförutsättningarna. För att göra det lätt för oss kan vi utgå från ett fall i praktiken. Vi berättar historien om Stig och hans golv.

Uppsprucken betong

Stig har tidigare rengjort sin bil inne i garaget. Vintertid har vattnet närmast dörren frusit. I rent oförstånd har han knackat loss isen. Utan att han har märkt det har betong följt med. Nu har det gått så illa, att t o m armeringen syns. Betongen har ganska dålig kvalitet, något som var vanligt vid villabyggen före 1960-talet. Inte nog med att golvet är uppsprucket. Det dammar också. Garaget är inte den behagliga arbetsplats, som Stig skulle önska.

Stig har alltid något projekt på gång och tillbringar ganska mycket tid med att meka med något av sina många trädgårdsredskap. Han har varit pensionär i några år nu och gillar både att vara i farten och att ha det snyggt omkring sig. Golvet i garaget är dock en ständig källa till förargelse. Vad kan man egentligen göra åt eländet?

Ledande expert

Vi låter frågan gå vidare till en av landets ledande experter på renovering av betonggolv, tekn. lic. Jan Asztély, som dessutom sitter med i en internationell kommitté för standardisering av provningsmetoder på området. Vi frågar om man kan gjuta på ny betong.

Den typen av lagning rekommenderar Jan Asztély inte, eftersom resultatet sällan blir bra, och efter en tid kan man ha skaffat sig ännu värre problem än vad man hade först. Nej, Jan Asztély rekommenderar i stället att man använder olika avjämningsmassor. Det viktiga är här att skapa ett ångenomsläppligt golv, d v s fukt måste kunna vandra från den underliggande marken, annars får man ofta fula sprickbildningar i golvet.

Processen med golvläggningen är en ”flerstegsraket”. För att få ett gott resultat måste man vara mycket noga med förbehandlingen, annars äventyrar man resultatet av den slutliga avjämningen. Där använder man material som kostar mellan 3 och 8 kronor kilot, vilket är minst dubbelt så dyrt som betong.

Förbehandling krävs

En bra förbehandling lönar sig alltid, då det gäller att få rätt materialekonomi. En god tumregel är att man lagar golvet med billigare material i botten och sedan låter det dyrare färgade materialet flyta ut på toppen.

Kvalitén på underlaget avgör hur pass omfattande förbehandlingen blir. Vill det sig illa behöver man hela fyrklövern av olika åtgärder: Dammsugning, planslipning, ytfräsning och högtryckstvätt. I normalfallet kommer man ofta undan med dammsugning och lite lagningar av ev. sprickor och andra ställen där betong saknas. Redskap kan man få tag i genom de firmor som hyr ut byggmaskiner, och som ”Gula sidorna” brukar vimlar av.

Om man är intresserad av att få olika fall på sitt garagegolv, bör man helt anlita en erfaren och av avjämningsföretaget godkänd entreprenör. Det är den sortens arbeten, som lekmän helst bör undvika, och här får man lov att räkna med en avsevärt större materialåtgång, kanske dubbelt upp, och ett verkligt noggrannt förarbete, där man mäter golvet i olika riktingar med rätskiva.
Planslipning eller ytfräsning kan man åka på om det finns gjuthud eller gammal färg på underlaget. Är golvet förorenat av olja eller andra organiska ämnen tvättas det med högtryckstvätt. Ifall det är onormalt mycket olja på någon fläck kan en bit av betongen hackas bort, varigenom man kan få en fingervisning om hur långt oljan har trängt ner.

Allt det här gör man innan det blir aktuellt att dammsuga, det sista momentet före primningen, som är nästa moment i golvavjämningen.

Primning

När man är nöjd med sin förbehandling är det dags att prima. Den första primningen vara lite mer utspädd än nästa lager. Underlaget inte bör vara kallare än +10o C. Pölar med primer är någonting man bör undvika. Det bästa sättet att påföra primer är med en mjuk borste. Primern ska s a s borstas in i underlaget.
Det är viktigt att man till punkt och pricka följer tillverkarens rekommendationer. De brukar finnas upptryckta på primerförpackningarna.
Brinner snabbt

Innan vi ger oss hän med nästa moment bör det påpekas att de olika avjämningsmassor, som vi i fortsättningen använder oss av, brinner mycket snabbt. Detta innebär att vi hela tiden måste påföra en en rätt stor mängd, för att det hela ska bli tillräckligt bra.

Golvet måste under utläggningen alltså förses med halvflytande material nästan kontinuerligt, för att bli riktigt jämnt. Om man inte använder en pump för avjämningen, vilket i de flesta fall är att föredra, måste man samtidigt ha minst två blandningskärl i gång, som rymmer minst 100 liter. Rör om med en borrmaskin som har en effekt av ca 1 kW. Även om två man i teorin räcker till för utläggningen bör man helst vara tre, där en hela tiden blandar till ny avjämning och en annan fortlöpande förser den som lägger ut avjämningsmassan med nytt material.

I detta fall använde vi en produkt, som ännu inte finns i handeln och som blandas med ca 4 liter vatten per 25 kg säck, motsvarande 16 % vatten. Vi blandade med hjälp av en vispförsedd borrmaskin eller mixer under minst två minuter, tills blandningen var flytande och utan klumpar.

10 liter per m2

Att lägga ut avjämning utan hjälp av en erfaren entreprenör kan ha sina sidor. Själva lagningen och utstockningen av underlaget kan man ofta klara själv, kanske med ett billigare material, som kostar ca 3 kronor kilot. Allra bäst är det om någon hjälper till att pumpa på toppskiktet, där man bör lägga det dyrare färgade materialet. Som en tumregel kan man säga att det går åt minst 10 kg avjämning per m2.

Stigs golv är ca 27 m2, och proffsläggaren Mats Johnsson hjäpte till med arbetet. I detta fall gällde knappast tumregeln, eftersom Stig har olika fall, som han måsta ta hänsyn till. Här fick man räkna med kanske dubbla mängden.

Ett annat alternativ vid större läggningar är att använda ett färdigblandat fabrikat och pumpa ut det snyggt och jämnt i rasande fart. Pumpen kan hyras. Vill du hälla avjämningsmassan s a s för hand, så gör det i våder.

Exempelvis vid golvbrunnar bör man använda speciella avstängarlister av skumgummi, för att inte behöva gräva fram dessa ur avjämningen i efterhand. I nödfall går det, om man gör det ganska snabbt, men är inte att rekommendera. Dock gjorde vi detta i Stigs fall, med godkänt resultat.

Man kan, om man går försiktigt i strumplästen, ge sig ut på den avjämnade ytan efter någon timme. Helt säker att gå på blir massan dock först efter 3-4 timmar. Om man är försiktig kan man börja ta golvytan i anspråk efter ett dygn, även om full hållfasthet först uppnås efter en månad. Om man vill flytta tillbaka möbler o d bör man vänta minst en vecka. Man kan ta golvytan i bruk helt obehandlad.

Plasttillsats binder damm

Det finns genom den plasttillsats, som finns i avjämningsmassan, en viss inbyggd dammbindning. Om man däremot vill ha en ännu bättre städbarhet, bör man impregnera och försegla med ett speciallack. Då tar man exempelvis en tom PET-flaska och fyller den med lack och en annan PET-flaska med vatten, och så häller man ihop dem i ett tredje kärl.

I Stigs fall räckte denna mängd nästan till två strykningar. Gör det lätt för dig, så gör du inte fel. Se till att lacket inte skummar på ytan, skummet indikerar att det inte är så blandat att det ger en tillräckligt bra ytfilm.

Man kan stryka på lacket, helst med en gummiskrapa, golvmopp, svamp eller liknande. Stig provade först svamp, men föredrog till sist gummiskrapan, kombinerad med en fördelning av lacket med vattenkanna. Den första strykningen gjorde han på eftermiddagen, samma dag som avjämningen lagts ut på förmiddagen. Han strök sedan på lack de båda nästföljande dagarna innan han blev nöjd.
Priset för hela kalaset ligger på 5 000 -10 000 kr för ett ca 30 m2 garagegolv, beroende på materialmängd och hur mycket hjälp man behöver. Stig blev i alla fall mycket nöjd med sitt golv och har nu fått ett verkstadsutrymme, som han är verkligt stolt över. Givetvis kan denna typ av golvläggning också användas för cykelrum, hobbyrum, pannrum, källargolv och tvättrum etc. Det här använda materialet finns i mörk- och ljusgrått samt rött och grönt.