Dags att putsa om fasaden

En fasad av puts kan vara det vackraste som finns. Ytan som växlar färg i ljuset. Intrycket av hållbarhet och styrka. Ja - men så kommer också kunskapen om hur man putsar i Sverige från munkar som byggde stenkyrkor i början av 1000-talet.


Vad ska man då tänka på när fasaden börjar rasa – för det gör till slut även en putsad fasad. En sakkunnig analys av befintligt material på fasaden är helt avgörande för vilka material och metoder som skall användas vid renoveringen. Det är extra viktigt att få denna analys om fasaden är i mycket dåligt skick, vilket oftast beror på tidigare felbehandlingar. Vänd dig till en putsleverantörerna eller en större entreprenörer som kan hjälpa dig med detta.

Renovera enligt originalet

Den slutliga funktionen hos putsade fasader bestäms i mycket stor utsträckning av samverkan mellan puts och underlag och själva underlaget. En och samma puts kan medföra olika effekter om den används på två olika underlag. Därför är det viktigt att renovera med samma material som hos originalet. Vid målning gäller samma regel. För att få god samverkan med underlaget är det också viktigt att de olika putsskikten har en hållfasthet som avtar utåt.

Det finns ingen puts eller putstyp som generellt kan användas på alla typer av underlag. Putsen måste anpassas till underlaget. Tyvärr görs det många gånger fel, då man använder putser som inte fungerar ihop med det aktuella underlaget.

Färg, puts, underlag, armeringsnät och övriga tillbehör är beroende av varandra, de ingår sammantaget i ett tekniskt system. Utgångspunkten är alltid underlaget. Dess styrka, sugning m.m. avgör vilken sammansättning de följande skikten skall ha.

Principiellt skall de olika skikten successivt vara svagare utåt. Putsleverantörerna har därför en rad olika sammansättningar på de olika skikten, för att de skall passa alla förekommande underlag. Detta är den huvudsakliga anledningen till att den svenska putskvaliteten är så god.

Vackert och hållbart

De murverk och den puts vi idag använder har sitt ursprung ett par tusen år tillbaka i tiden. Vi har faktiskt en del fasader i Sverige med originalputsen kvar från 1100-talet. Det finns mängder av fasader med originalputs från 1600-talet och framåt, och det skulle säkert vara fler, om inte arkitekturen haft sina modesvängningar och fasaderna bytt utseende i takt med dessa svängningar.

Idag är det svenska putskunnandet fortfarande mycket bra, inte minst vad gäller renovering av fasader. Vi har ju av tradition byggt i trä, och lärde oss att putsa av de munkar som började bygga stenkyrkor här för 1000 år sedan. I deras hemländer hade man putsat och murat sedan tusentals år tillbaka, så tekniken de förde hit var väl beprövad.

Ännu in på 1940-talet använde man rent kalkbruk för all putsning, såväl utomhus som invändigt. Vid renovering av äldre putsade fasader är det därför särskilt viktigt att man väljer rätt material, och att arbetet utförs fackmannamässigt.

Renovera varsamt

Kalkcementputsen började användas på 1940-talet. Den allt snabbare byggtakten gjorde att man ville ha bruk, som hårdnade snabbare än kalkbruken och som inte var så känsliga att använda vid låga temperaturer.

Bindemedlet murcement började tillverkas i början av 1950-talet. Fasadfärger och tunnputser med plast eller andra organiska bindemedel började allmänt förekomma under 1950-talet. Under några tiotal år experimenterade även vi i Sverige med nya fasadmaterial, baserade både på olika typ av bindemedel i bruket.

Gamla fasader ska renoveras varsamt. Om man inte använder rätt metod på befintligt underlag, t ex om kalkputsade fasader målas med plastfärg kan man få problem med bl.a. fuktbalansen i väggen. Kalkputsens hållfasthet kan därmed försämras drastiskt.

Hus som varit putsade i både 50 och 100 år, fick under -60 -80-talet en ”uppfräschning” med färger och putser, som inte alls var anpassade till underlaget, och blev inom några år ofta illa skadade. Putsen fick då oförtjänt rykte.

Putsleverantörerna har sedan dess arbetat med att utveckla såväl traditionella som nya produkter. Det är här vi i Sverige skiljer oss från vår omvärld, vi lärde av våra misstag. I många andra länder har nedgången i renoveringskunnandet fortsatt.

Så här fungerar putsen

Puts består av ett antal materialskikt, vart och ett med sin funktion och sammansättning, och man använder idag följande benämningar på dessa skikt:

Grundning
Grundning är ett bindemedelsrikt bruk med kalk och cement eller enbart cement som bindemedel. Vid renovering av gamla byggnader, som är kalkputsade, används ett bindemedelsrikt bruk med hydraulisk kalk. Man grundar för att säkerställa vidhäftning och för att utjämna sugningen mot underlaget.

Grovputs
Grovputs är ett bruk med kalk och cement eller hydraulisk kalk/luftkalk som bindemedel. Man grovputsar för att ge putsskiktet tillräcklig tjocklek och för att utjämna underlagets ojämnheter. Detta kalls därför utstockning.

Ytputs/färg
Utgörs som regel av ädelputs med olika sammansättning för olika strukturer och kulörer. Färger och tunnputser kan vara tillverkade med oorganiska (mineraliska) eller organiska bindemedel. Till de oorganiska färgerna hör kalk-, kalkcement-, cement-, och silikatfärger. Till de organiska hör alkyd-, latex-, oljefärg etc. Idag finns också silikonhartsfärger.

 

Söker du köpinformation, klicka här för att komma till Vi i Villas Köpguide!
Söker du hantverkare, klicka här för att komma till Vi i Villas hantverksguide!

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar