Spara vatten med bättre vanor och moderna armaturer

Motivationen att spara på naturresurser som vatten och energi är större i ett eget hem, där vattenförbrukningen inte är inbakad i hyran.


Motivationen

att spara på naturresurser som vatten och energi är större i ett eget hem, där vattenförbrukningen inte som i en lägenhet är inbakad i hyran. I allra bästa fall kan man spara 20-30 procent tappkallvatten. Vattenförbrukningen minskar med några procent årligen i storstadsområdena, trots att befolkningen ökar, vilket är en indikation på att det faktiskt sparas vatten. Detta framgår också av Stockholm Vattens senaste årsrapport. Någon riktigt bra uppföljning av vattenförbrukningen finns inte för villor, därför frågade vi några kända energisparexperter till råds om vilka åtgärder som kan vara vettiga att vidta

Ett problem när det gäller att komma åt siffror för energisparande är att förutsättningarna hela tiden ändras. Ytterligare ett problem är att vattenverken inte lämnar ut siffror över enskilda fastighetsägares vattenförbrukning, vilka anses vara konfidentiella och inte officiella.

Ett annat problem är att 90 procent av vattenverkens kostnader är fasta och resten rörliga, vilket betyder att om någon sparar vatten, så får vattenverken en mindre mängd att slå ut sin debitering på.

Från det hållet säger man ofta inofficiellt: Varför ska det sparas vatten? Vi har ju så gott om det!

Officiellt håller man dock god min, tillsammans med nästan samtliga politiker. De senare säger till väljarna att man vill ha ett miljövänligt, energi- och resurssnålt samhälle. Vem vågar ha en avvikande mening idag på 2000-talet? 

Avgifter för gråvatten

Man kommer kanske framöver att få kompensera sig med avgifter på gråvatten eller genom att höja avloppstaxorna. Intresset för energisparande hos den stora allmänheten är inte vad det borde vara, när det inte råder någon energikris. I vanliga hyreslägenheter finns det egentligen inte något incitament alls, när det gäller att spara vatten och energi.

Man utgår här från en normalförbrukning på ca 70 m3 per år, vilket omräknat blir ca 200 liter per person och dygn, om man antar att varje person genomsnittligt är bortrest en fjortondagarsperiod per år.

Men för en familj som debiteras för vattnet separat lönar det sig definitivt att minska förbrukningen, inte bara för miljöns skull utan även av rent egoistiska skäl. ”En sparad slant är ju lika god som en förtjänad”, som min far ofta skämtsamt brukade säga. Utslaget på hela svenska folket kan miljardbelopp sparas.

Urinseparerande toaletter

Mätningar av den faktiska vattenbesparing som görs med urinseparerande toaletter har genomförts av två forskare, Anna Burström och Håkan Jönsson vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Detta både i ett småhus- och i ett hyreshusområde i Stockholms södra förorter. Den teoretiskt beräknade besparingen är 20 liter per person och dygn.

Den verkliga besparingen blir enligt dessa båda forskares rapport 14 liter per person och dygn i småhusen och sju liter i hyreshusområdet. Den reella vattenbesparingen är således beroende av intresse och motivation. Här sparar man alltså mellan 7 och 3,5 procent, inte över 10 procent, som det skulle bli rent teoretiskt. Sådana teorier bör således följas upp med en ordentlig kontroll!

Det går följaktligen inte att spara så mycket på att sätta in urinseparerande toaletter. Det gör man nog mest av ideologiska kretsloppsskäl. Det är inte ens säkert att någon vill använda urinen som gödningsämne. Kvävekoncentrationen har visat sig vara alltför låg.

Dubbelspolande toalett som skurits igenom för att man tydligare ska kunna se mekanismen bakom hel- och halvspolning. Dusch med vridbar inställning för koncentrerat eller diffuserat läge.

Dubbelspolande toaletter

Men för den som är intresserad av att spara vatten via sitt WC kan det vara idé att sätta in en ”dubbelspolande” toalett. Det finns flera fabrikat att välja mellan, som IDO, IFÖ, Svedbergs eller Gustavsberg. De har två lägen, där det ”rikspolande” kan ställas på 6 – 4 liter per spolning och det ”snålspolande” på 3 – 2 liter.

Genomsnittligt går en person på toaletten 6 gånger per dygn. En gång om dagen behöver man det större spolningsläget och det snålspolande läget resterande fem gånger. Totalt får vi då en förbrukning av 21 – 14 liter. 5 – 10 % vatten kan sparas vid ett byte till WC med hel- och halvspolning.

Duschbyte sparar mera

Ännu mer kan man förmodligen på ett betydligt billigare sätt spara genom att byta till en snålspolande dusch. Man brukar rekommendera duschning i stället för karbad. Utgångspunkten för detta är att en dusch har ett s k normflöde på 0,2 liter per sekund.

Detta ska jämföras med karbadets normalflöde om 0,4 l/sek. Hur mycket vatten man sparar beror förstås på hur länge man duschar. En dusch i tre minuter motsvarar i snitt 36 liter, vilket är lika med vattenförbrukningen i en normaltoalett med 6 spolningar per dygn om 6 liter vardera.

Man duschar i genomsnitt 5 – 6 minuter, vilket ger 72 liters vattenförbrukning och motsvarar de 30 procent av vattenförbrukningen för personlig hygien som professor Christer Harrysson har med i sina skrifter om energiförbrukningen i småhus.

30 liter plus några minuters handtvätt skulle kanske räcka för den personliga hygienen. Normflödet för ett handfat är 0,1 liter per sekund, vilket ger 6 l/min. 1,5 minuters handtvätt om dagen betyder då 10 liters vattenförbrukning.

Om man stannar i duschen för länge kan man ju lika gärna bada karbad. Om man inte fyller badkaret med inte mer än 50 – 75 liter går det utmärkt att även tvätta av sig där. Det motsvarar i alla fall inte mer vatten än vid 5-7 minuters normal duschning eller tio minuter med en ”snåldusch”.

Och om man bättre kunde dosera mängden duschcreme eller schampo skulle man inte behöva duscha så länge. Här finns det plats för vardagliga innovationer, så tänk gärna själv vidare i dessa banor.

Det borde vara möjligt i en villa att komma ner till totalt 150 liters vattenförbrukning per person och dygn.

Hur mycket pengar?

Hur mycket pengar man kan spara genom minskad vattenförbrukning? Christer Harrysson anser att man i ett normalt villahushåll med två vuxna och två barn mycket väl kan spara ca 45 m3/år. I Falkenberg där han bor debiterar man 15 kronor per m3.

Detta ger i så fall en besparing på 675:-. Till detta kommer att man förbrukar pengar för uppvärmning av varmvatten för ungefär samma belopp. En besparing på ca 1 200 – 1 300:- är fullt rimlig. Vad som krävs är en investering på några tusenlappar, som man snabbt tjänar in.

15 procent lägre

Faktisk vattenförbrukning i villor, som varit med i diverse energisparprojekt, har vi kontrollerat genom VVS-konsulten David Södergren. Där fick vi fram en förbrukning av tappkallvatten på i genomsnitt 182 m3 per villa och år i ett av de undersökta områdena.

När undersökningen gjordes bodde det genomsnittligt 3,06 personer i varje hus, vilket i detta fall skulle ge en förbrukning per person och dygn om 170 liter.

Detta visar att det är realistiskt att räkna med cirka 15 procent lägre vattenförbrukning i bra småhus än i riksgenomsnittet.

Den som vill kan!

Vi vet idag egentligen mycket litet, bortsett från vattenverkens statistik, om vattenförbrukningens utveckling, en viktig del av det svenska energisparandet. Den som vill kan alltid spara vatten.

Viktigt är när man har villa att helst inte använda kranvatten, då växterna törstar i trädgården, utan samla upp regnvatten i tunnor via hängrännor och stuprör.

En tredjedel av besparingen kan man få genom att byta till perlatorer för handfat och handdisk.
Alldeles uppenbart finns det pengar att tjäna för den som gör vettiga och snålspolande installationer. Men återigen är det lika viktigt att man genomför en aktiv förändring av sina vanor, d v s att man aldrig kör en halvfull tvätt- eller diskmaskin o s v.

Upplysning om olika besparingsmöjligheter är förmodligen lika viktiga som att installera olika vattensnåla anordningar. På de allra flesta nyare armaturer kan i alla fall flödena i justeras ner. Många bäckar små ger en stor å.

 

Söker du köpinformation, klicka här för att komma till Vi i Villas Köpguide!
Söker du hantverkare, klicka här för att komma till Vi i Villas hantverksguide!

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar