American akita är en tillgiven och majestätisk hundras

American akita är känd för sina mångsidiga egenskaper. De avlades ursprungligen som vakthundar till adel och kungligheter i Japan samt användes som jakthundar.

American akitas egenskaper

• Då rasen har jaktinstinkt tenderar hunden att jaga andra husdjur i hemmet.
• American akita fäller mycket päls. Du kan komma att behöva dammsuga ditt hem om och om igen.
• Håll inte ögonkontakt med en akita under en längre tid då detta kan ses som en utmaning av hunden som kan komma att bli aggressiv.
• Att träna en akita kan vara utmanande och därför är de inte rekommenderade till ovana eller nyblivna hundägare.
• Hunden är aggressiv med andra hundar, i synnerhet om de är av samma kön.
• Akitan behöver tidig socialisering och träning för att undvika att hunden senare uppvisar aggressivt beteende.

American akitas historia

Akitan döptes efter sitt ursprung vilket är Akitaprovincen i norra Japan. Det har länge trotts att hundrasen uppstod under 1600-talet. Hunden avlades fram för att vakta kungligheter och adel och användes även vid jakt av fågel och storvilt.

Akitan introducerades sedan i USA av Helen Keller. Japanerna beundrade Hellen Keller som de introducerade till statyn av Hachiko vid Shibuyu. Hachiko var en populär akita på 1920-talet på grund av hur lojal hunden var sin ägare. Hachiko var en professors hund, som varje dag träffade sin ägare exakt klockan tre på eftermiddagen vid tågstationen. En dag avled professorn på jobbet och kom aldrig tillbaka. Trots det fortsatte Hachiko att vänta på sin ägare varje dag klockan tre de följande tio åren, upp till sin död, med förhoppning om att möta sin ägare igen.

Rörd av historian önskade Hellen Keller sig en akita, en önskan japanerna uppfyllde genom att ge henne en valp, vilken blev den första att komma till USA. Hellen Keller älskade hunden så och skrev att den var en ”ängel i päls” som tillhörde en ras som var mild, god och pålitlig.

Vid slutet av andra världskriget tog amerikanska militärer hem akitan till USA. En man vid namn Thomas Boyed var den första att avla fram en akitahane år 1956. Den amerikanska akitan blev så småningom tuffare än sin japanska motsvarighet. Denna förgrening med två sorters akita ledde till en debatt som varade i många år bland uppfödare. Detta orsakade också en försening av erkännandet av rasen i amerikanska kennelklubben. År 1972 erkändes äntligen den amerikanska akitaklubben av den amerikanska kennelklubben.

Genom hela hundens historia har den varit känd som modig och lojal. Dessa egenskaper testades när London Zoo behövde hjälp med att uppfostra en föräldralös tigerunge. De valde en akitavalp som hjälp. Akitavalpen växte upp med tigern och blev en kompanjon och lekkamrat till tigern och pensionerades först från jobbet när tigern nått vuxen ålder.

Akitans temperament

Akitan är territoriell och kan vara reserverad kring främlingar. Rasen är mycket ren och tenderar att tvätta sitt ansikte, precis som en katt, efter varje måltid. De är aggressiva med andra hundar av samma kön. Eftersom akita är stora och starka hundar rekommenderas de inte till förstagångsägare då de tenderar att vara självständiga och dominanta. De bör fungera väl med barn då det tros att hunden känner stark samhörighet med barn. Akitan sägs vara försiktig, modig, intelligent och orädd. De kräver en dominant och självsäker tränare eller ägare så att hunden känner vem som bestämmer i flocken.

American akitas hälsa och hälsorelaterade problem

American akita är generellt sett en hälsosam hundras. Men precis som med andra hundraser kan de drabbas av flera hälsoproblem som tränare och ägare bör känna till:

• Höftledsdysplasi – ett ärftligt tillstånd där höftbenet inte passar perfekt in i höftleden vilket kan orsaka smärta och artrit när hunden åldras.
• Magomvridning – ett livshotande tillstånd som vanligtvis drabbar stora hundar med stor bringa. Problemet uppstår när hunden äter ett stort mål mat på kort tid eller dricker stora mängder vatten, eller då hunden motionerar intensivt eller leker intensivt efter att ha ätit en stor måltid. Magsäcken sträcker då ut sig och vrids om vilket gör att hunden inte kan rapa eller kräkas upp överskottsgas från magen. Detta resulterar i att blodtillförseln till hjärtat förhindras vilket kan vara livshotande.
• Hypotyreos – en störning i sköldkörteln som inte frigör tillräckligt med hormon vilket bland annat kan orsaka epilepsi, håravfall, övervikt och slöhet.
• Sebaceous adenitis eller talgkörteladenit – ett ärftligt tillstånd där talgkörteln i huden blir inflammerad av okänd anledning.