Ändra uppvärmning och ventilation

När man står inför beslutet att förändra uppvärmningssätt i sitt hus är det mycket som ska beaktas.


När man står inför beslutet att förändra uppvärmningssätt i sitt hus är det mycket som ska beaktas. Kostnadsaspekten är den faktor som avgör valet i de flesta fall.

Yttre och inre miljöfördelar, bekvämlighet, lättskötthet och andra positiva effekter får inte resultera i att vi glömmer att ställa oss frågorna: Hur reagerar huset på denna förändring? Kan det bli följdeffekter som kan skada huset? Förändras inomhusmiljön? Fungerar allt som det ska?
Dessutom – hur mycket kan och vet du om husets ”sätt att arbeta”? Det handlar om dess ursprungligt regelrätta och fackmannamässiga funktion, som ska resultera i ett hälsosamt inomhusklimat och ett i övrigt friskt och beständigt hus.

Man kan spara pengar, miljö och främja god hälsa genom att lära sig hur huset som system ska underhållas och vårdas. Det är du som bor och äger huset som har odelat ansvar för brukandet. Fråga dig hur aktiv du är i den rollen! Brukaransvaret omfattar även hur du påverkar din omgivning och yttre miljö genom uppvärmningssättet – det får inte skapa olägenheter för kringboende. Om du eldar, så elda rätt. Där din kunskap inte räcker till bör du ta hjälp av någon sakkunnig.

Hur mår ditt hus?

Har uppvärmnings- och ventilationssystemen ändrats sedan huset byggdes? Vilka energisparåtgärder har gjorts? Många oövertänkta förändringar i sättet att värma och ventilera har förorsakat ohälsa för såväl hus som människor. Uppvärmningssättet t ex har då ändrats eller styrts enbart med hänsyn till värmekostnaden. Annars har förändringarnas verkan på och konsekvens för inomhusmiljön sällan beaktats, med undantag för dem som vägt in alternativets grad av miljöanpassning och kretsloppsengagemang.

Byts inomhusluften minst varannan timme?
Det är vanligt i äldre hus med självdrag att man anslutit en spisfläkt över spisen till den så viktiga imkanalen vid taket. Detta utan att förstå att det kontinuerliga självdraget då spolieras. Spisfläkten fungerar tillfredsställande som punktutsug när den är igång, men när den är avstängd är flödet från köket i det närmaste noll. Den naturliga vägen via imkanalen vid taket är spärrad! Os och fukt som samlas mot taket trycks av värmen från spisen ut i hela bostaden. Är badrum, dusch och WC dessutom försedda med besöksstyrda fläktanordningar i frånluftsöppningar blir oddsen små att ventilationskravet uppfylls!

Hur kan man förbättra det ursprungliga ventilationssystemet?
Man kan installera en köksfläkt till imkanalen vid taket, som förstärker evakueringen vid dåligt självdrag och lämnar fri öppning för detta när fläkten är avstängd.

Observera skillnaden i funktion mellan köks- och spisfläkt! Spisfläkten är ett punktutsug och inget annat! Köksfläkten däremot sörjer för evakuering av hela köket och evakuerar dessutom ofta luft (överluft) från omkringliggande bostadsrum. Också när man bygger hus i dag ventilerar man kök efter detta ”mönster”, så varken gamla eller nya regelverk har gett avkall på att denna viktiga funktion ska finnas. Får du s k bakdrag är det ofta tecken på att tilluftsöppningar saknas eller är för små.
Enbostadshus med självdragsventilation är utelämnade från den obligatoriska ventilationskontrollen. Detta är mycket olyckligt, för här finns många hus som behandlats så illa, att de inte längre är friska och hälsosamma för sina brukare.

Vad kan hända med gamla ”pipdragslösningar” om man slutar elda?
Den tidigare varma skorstenen har aktivt sörjt för att enkelt utjämna skillnader i tryck mellan ute och inne. Draget i de varma och torra ventilationspiporna hjälper till med tryckutjämning och evakuering av begagnad luft, fukt och os ut i det fria, så att friskluft kommer in via tilluftsventiler och otätheter.

Är rökstocken kall ändras tryckförhållandet i huset. Ett övertryck byggs upp när hjälpmotorn i skorstenen stannat. Pipdraget minskar eller upphör helt, och det blir risk för kallras. Luftomsättningen hämmas, och fuktig och förbrukad luft trycks ut ”fel väg” i otätheter till utrymmen, där den kan skapa otrevliga överraskningar i form av mögelangrepp och röta.

Kan det bli fuktproblem?
Vindsutrymmen är speciellt utsatta. Har vindsbjälklaget också tilläggsisolerats är risken ännu större för skadlig fuktutfällning på t ex takspont, med början på tak som vetter mot norr. Man kan ofta se tecken på övertryck och låg luftomsättning i och på 2-glasfönster i vindsvåningar, där trycket är som störst. Skallrande, lösa och läckande rutor i inre fönsterbågen läcker ut luft, som kondenserar på ytterglasets insida. Finns även kondens på innerglasets insida är det ett ganska säkert tecken på att luftomsättningen är för liten.

Blir det kallare i någon del av huset?
Om skorstenens och pannrummets avsiktliga värmeavgivning till källar- och våtutrymmen klipps av, är det inte svårt att begripa att det blir ett annat ”klimat”. Temperatursänkningen påverkar upp- och uttorkning i källarutrymmena och kringliggande våtutrymmen. Från att ha varit en strålkälla, som gett värme till bostadsutrymmena, förvandlas kroppen till en kall strålningskälla, som suger åt sig värme, en ”vertikal köldpelare”. Detta märks speciellt på vindsvåningen, där skorstenen inte har lång väg till kallt utrymme. Den varma omfamningen släpper, ett faktum som många erfarit!

En princip att slå vakt om
Med eftertanke, kunskap, motivering och vilja kan vi bruka, förändra och bygga hälsosamma bostäder hand i hand med ambitionen att skapa kretsloppssamhället. Vi måste också lära oss att leva efter enkla, trygga och ej konjunkturkänsliga naturvetenskapliga sanningar. I alla tider, när klokskap byggt hus, så har man sett till att anordna en säker väg ut genom taket för rök, dålig luft och fukt. En princip som vi inte får gå ifrån.

 

Söker du köpinformation, klicka här för att komma till Vi i Villas Köpguide!
Söker du hantverkare, klicka här för att komma till Vi i Villas hantverksguide!

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar