Vi byggde en vinterträdgård
Bygga nytt
Bygg din egen vinterträdgård för åretruntbruk med hjälp av Leif Qvist.
Att sitta i lövskuggan under ett träd i sommarvärme och omges av blomstrande färgprakt och dofter är något att längta efter i vintermörkret. Men när sommaren äntligen kommer är den kort och det mesta regnar bort, som det står i visan. Vi skapade själva ett sommarklimat, för hela året, genom att bygga en vinterträdgård med sommarvärme där träden grönskar och det aldrig regnar.
I 10 år har vi nu haft vår vinterträdgård och äter lunch varje dag i trädgårdsmöbeln bland träden. Utgångspunkten var en vanlig 1 1/2-plansvilla med uteplats i sydvästläge under gavelbalkongen. Hela huset förlängdes med en helglasad 50 m2 stor tillbyggnad som går ända upp i nock, 7,5 m högt.
Konstruktionsprincipen är en gjuten hel betongplatta med värmeisolering mot mark och ytskikt av kalkstenplattor. Under plattorna ligger elvärmeslingor, för att få känslan av att gå barfota på en solvarm klipphäll. Golvvärmen motverkar också kallras från glasväggarna. Vid gjutningen av betongplattan sparades ur stora runda hål där träd ska planteras och själva kunna suga fukt ur marken.
På markplattan byggdes en regelstomme av limträbalkar som är sammanhållna av tvärgående smäckra dragstag i rundjärn. Stommen vitlaserades för att ge lite träkänsla bland allt glas. Därefter kläddes hela trästommen på utsidan med specialbeställda 3-glaskassetter i storlek ca 1x2m. De monterades fast med aluminiumprofiler. Mitt på gaveln finns ett skjutdörrparti och ovanför, uppe i nock, finns två stora triangelformade fönster som kan öppnas för hand med en vev från golvnivå. De ger självdragsventilation när solen värmer upp glashuset.
Avskärmning
Hela glastaket mot söder har hissbara solskyddsgardiner för att skydda växterna och oss själva mot starkt solsken. Runt hela glashuset, upp till två meters höjd, sitter vitlaserade trälamelljalusier på insidan av glaset. Man kan annars få känslan av att sitta exponerad i ett skyltfönster, när det är mörkt ute. Träd och buskar, både ute och inne, måste planeras med tanke på insyn, både från grannar och gata.
Uppvärmning
Vi har en eldstad i vår vinterträdgård. Den är upphöjd i bänknivå på en murad sockel som vid sidan av spisen har en beredningsbänk för matlagning. Spisen har också en cirkulationsfläkt som värmer rumsluften men tar kall luft utifrån. Under spisen i mursockeln har vi vårt vedförråd, som den varma cirkulationsluften samtidigt torkar. Solen är den viktigaste värmekällan, eftersom den är gratis. Elvärmeslingorna under golvet är termostatstyrda. Vi har också infravärmerör vid stora bordet som ger en koncentrerad värme, bara vid sittplatsen.
Fukt- och värmeisoleringen mot mark under det eluppvärmda stengolvet.
Klimat
Vinterträdgården har ett medelhavsklimat. Temperaturen går ner till ca +10oC under vinterns köldknäppar. Då plockar vi fram varma tröjor och ullsockor för att spara lite på uppvärmningskostnaderna.
Vädring
En het sommardag kan temperaturen stiga till + 30oC, men hetluften stiger av sig själv och går ut i de myggnätsförsedda gavelnockfönstren. De är öppna från april till oktober.
Växter
Vår stora klätterväxt, kastanjevin, täcker hela den inbyggda gavelbalkongen och de två - tre meter höga benjaminfikusarna samt vinstocken tycker om att få in lite nattfukt. Vindruvsstocken, Frankenthal, ger ca 40 stora blåröda vindruvsklasar. Den har en enorm tillväxt, som startar redan i slutet på februari. Varje skott växer ca 15 m, och några får klättra på stommens dragstag och bilda ett grönt undertak.
Men alla övriga beskär vi direkt efter fruktsättningen för att få stora och söta vindruvor.
Övriga växter har vi planterade i stora lerkrukor. Alla växter utom vinstocken är vintergröna, de behåller alltså bladen året om.
Så här är vinterträdgården uppbyggd.
Glasmodulerna monteras med kranbil.
Här är glastillbyggnaden färdig, med entréportal av telefonstolpar.
Fönstertvätt
Glastakets kraftiga lutning på 45° gör att det spolas rent av regnet. Den enda gång på året vi tvättar utsidan är efter vårens pollenspridning. Vi spolar taket med vattenslang och från marken drar vi av det med en bred gummiraka. Den sitter på ett utdragbart skaft av aluminiumrör. Skaftet är lätt och kan dras ut till 10 m längd. Finns att inhandla hos yrkesbutiker för fönsterputsare.
Planering
Ett helt år tog vi på oss för att skissa på vinterträdgårdens utformning och detaljer. Huset ska ju också bli vackrare med en glastillbyggnad. Hur ska man t.ex kunna få in en grävmaskin på tomten, utan att förstöra häckar och träd?
Innan byggnadslovsritningarna lämnas in till kommunen ska också berörda grannar ge sitt skriftliga godkännande av bygget. När detta sedan kom igång tog det ca två månader att färdigställa grund och stomme. Därefter fick glasleverantören själv kontrollmäta stommen. Gamla hus är ju alltid lite sneda och vinda, vilket påverkar stombygget.
Det är viktigt att glasmodulerna passar perfekt. Vi fick vänta ytterligare fem månader innan glasleverantören kunde slutföra vårt bygge.
Planskiss
Den inbyggda gavelbalkongens räcke blev en spaljé för det klättrande kastanjevinet. Till vänster breder benjaminfikusens trädkrona ut sig.
Ekonomi
Kostnadsmässigt kan man generellt säga att en glastillbyggnad, som ska vara en fullvärdig och vinterbonad bostadsdel, kostar nästan lika mycket som bostaden per m2 att bygga. Uppvärmningskostnaderna är också ganska likvärdiga med bostaden per m2. Trots 3-glas är glasväggarna inte lika effektiva från värmeisoleringssynpunkt som en isolerad trävägg.
Glashuset får ha lägre temperatur på vinterhalvåret, vilket utjämnar kostnaden för uppvärmning.
Enklare inglasningar med skjutdörrväggar och enkelglas, samt utan värmeisolering mot mark, ger en förlängning åt sommarens uteplats från tidig vår till sen höst. De är billiga och relativt enkla att bygga. Växterna måste dock flyttas under de kallaste vintermånaderna, då temperaturen i den inglasade delen sjunker till minusgrader.
Redaktionen rekommenderar
Mer om Bygga nytt
Jag & huset - Maria Montazami
Bygga nytt Maria Montazami. Aktuell med: Hollywoodfruar på TV3 säsong 4
Att längta bort. Eller till: Krönika Annika Marklund
Bygga nytt Men alltså, hur känns det egentligen? Att flytta till ett ställe som är så… litet?” Samma fråga, om och om igen. Snart har alla jag känner ställt den....
Passivhus blir byggnorm på sikt
Bygga nytt Allt fler småhusleverantörer har energieffektiva hus i sina kataloger. Det visar en färsk marknadsöversikt från Energimyndigheten och det står klart...
9 frågor om gåvor och arv
Bygga nytt Vi får många frågor som handlar om gåvor och arv. Ingrid Kindahl, ekonomiskribent och Vi i Villas ekonomiexpert hjälper till att reda ut begreppen.
Jag & huset - Peter Barlach
Bygga nytt Peter Barlach, Vi i Villas egen vardagsrumstrubadur. Aktuell med: Fifteen Love, en kritikerrosad ungdomsroman
Krönika: Vem ska besiktiga och varför
Bygga nytt Jag skulle vilja dra till med en gamla klyscha – om det tvista de lärda! Besiktiga före visning, före kontrakt. Efter köpekontrakt med besiktningsförbeh...
Jag & huset - Jonas Jonasson
Bygga nytt Jonas Jonasson, författare till succé-debutboken ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann”.
Kan du din Rut och Rot?
Bygga nytt Hoten mot Rut och Rot är borta. Efter allianssegern i valet vet vi att både hantverksjobb och hushållsarbete i villan ger skatterabatt i åtminstone...
Ledaren: Välkommen till Vi i Villa!
Bygga nytt Jag upptäcker möjligheter med ny teknik nästan varje dag – i min mobil, på min dator, hemma vid teven.
Cookiepolicy