Med anledning av artikeln ”Så fann jag mitt drömhus” i Vi i Villa nummer 3/2012.
Jag äger en attraktiv sjötomt som jag inte har för avsikt att sälja. Trots detta får jag brev och telefonsamtal från vilt främmande människor som säger att de vill köpa mitt hus.
Hade dessa erbjudanden ens kommit om jag hade varit en ensamstående, medelålders man istället? Anses jag inte längre kapabel att sköta min fastighet?
Dessa brev och telefonsamtal som jag fått genom åren finner jag påflugna och kränkande. En vän hade plötsligt blivit änka. Mannen hade inte ens blivit begravd innan husspekulanterna hörde av sig.
Är man intresserad av någon annans fastighet ska man gå artigt fram och vara lyhörd. Därför finner jag det klart olämpligt att ge rådet att skaffa sig sitt drömhus genom att kontakta fastighetsägaren innan denne har meddelat att huset är till salu.
Vänligen ”Skärgårdsbo”
Hej Skärgårdsbo!
Tack för ditt brev. Jag tycker att dina åsikter är kloka! Vett och etikett ska självklart tillämpas och även försiktighet. Samtidigt kan jag konstatera att just för paret som hittat sitt hus genom att visa intresse så passade det bra för både säljare och köpare. Lyhördhet är ledordet här.
Stina Abenius
Vill du läsa fler artiklar som den här?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!
