Är ditt hus välisolerat?

Efter en kall vinter har tilläggsisolering ryckt upp till toppen på våra önskelistor över förbättring och renovering av våra hus. Men om du inte vet var och hur bostaden redan är isolerad, kan det vara svårt att veta var du ska börja.


När du fryser tar du på dig en tjock tröja för att hålla kvar kroppsvärmen. Utomhus tar du också på dig en vindtät jacka, som skyddar mot blåsten. På samma sätt fungerar isoleringen i din bostad. Den ska skydda mot inträngande kyla och samtidigt hålla kvar värmen som finns inomhus. Medan textilfibrer håller kroppen varm, är det fibrer av papper, glas eller sten som håller huset varmt och en vindpapp som skyddar mot blåst.

Vissa delar av kroppen släpper ifrån sig värme snabbare än andra, även huset har sina ömtåliga ställen, där värmen snabbt försvinner – exempelvis fönster och dörrar.

Isolering runt fönster

Fönster är mycket tunnare än en massiv vägg och har därmed svårare att separera värme och kyla. För att isolera så effektivt som möjligt bör fönster vara energimärkta och ha lågt U-värde. Men även om du har energifönster, så är det inte säkert att isoleringen runt dem är tillräckligt tät. För att undersöka detta kan du sätta ett tänt stearinljus på fönsterbänken. Om lågan fladdrar mycket tyder det på luftcirkulation på insidan av fönstret, och den kan bero på att det tränger in luft eller kyla runt fönstret.

Ta i så fall bort fyllningen i de gamla fogarna mellan fönsterkarmen och väggen och isolera på nytt. Börja med att peta in en bottningslist en liten bit från insidan och försegla sedan utrymmet mellan karmen och väggen med elastisk fogmassa. Från utsidan fyller du fogarna med drevremsor och avslutar med en täcklist. Kom ihåg att det ska vara diffusionstätt på insidan, men inte på utsidan.

Takkonstruktion

Om villan har övervåning ska taket vara ordentligt isolerat. All värme stiger som bekant uppåt och är isoleringen för tunn försvinner den ut, och då eldar du för kråkorna.

För att kontrollera isoleringstjockleken blir det nödvändigt att ta upp ett hål i innertaket. Visserligen skadas en ev. ångspärr, men den kan du lätt tejpa igen. Undvik att ta hål via yttertaket, dels för att det är besvärligare, dels för att du ändå inte kan tilläggsisolera taket från utsidan utan omfattande arbete.

Du kan mäta tjockleken med t.ex. en sticka eller tumstock. Sitter det fönster i taket kan du ev. kontrollera smygens tjocklek och med ledning av den räkna ut hur tjock isoleringen är. En optimal tjocklek är cirka 400 mm. En tilläggsisolering utförs enklast från den varma sidan, men du ska i så fall ta bort den gamla ångspärren eller punktera den genom att brr ett stort antal hål i innertaket. Ångspärren kan dock sitta kvar, men det förutsätter att du inte tilläggsisolerar med mer än högst 50 procent av befintlig isoleringstjocklek. Om det finns 200 mm isolering i taket kan du lägga på ytterligare 100 mm utan att punktera den gamla ångspärren eller ta bort den och sätta upp ny.

Vindsbjälklag

Om vindsutrymmet inte har inretts så kan det bli svårt att undersöka hur tjock isoleringen är. Ta ev. upp en lucka i ena gaveln så att du kan krypa in och mäta tjockleken på isoleringen. Vindsbjälklaget böra vara lika väl isolerat som taket, och det innebär att optimal tjocklek är 400 mm. Här finns emellertid ingen ångspärr att ta hänsyn till, så därför kan du lätt komplettera med mer isolering – rullar, skivor eller lösull – ovanpå den befintliga.

Krypvind

Det är svårt att veta om krypvinden, som också kallas kattvind, är isolerad. Om det inte finns en inspektionslucka måste du ta upp ett hål i stödbensväggen för att undersöka det. Om isoleringen följer taket ner till takfoten är krypvinden isolerad, även om tjockleken kanske inte är optimal. Men det bör även finnas isolering på golvet i krypvinden, som är en del av vindsbjälklaget. Tycker du att det känns kallt längs stödbensväggen kan du tilläggsisolera hela utrymmet – eller nöja dig med en varmare och tjockare stödbensvägg.

Lätta ytterväggar

Konstruktionen består av trä- eller stålreglar och mellan reglarna finns isolering. Mät väggens tjocklek vid fönstersmygen. Dra sedan bort innerväggens tjocklek (ofta gips eller brädor på 13-18 mm) och fasadbeklädnadens tjocklek, så kan du räkna ut hur mycket isolering som finns i väggen. Beroende på konstruktion rekommenderas i dag 200-300 mm isolering.

Tunga ytterväggar

Här består konstruktionen av betong, tegel eller lättbetong och väggen kan vara isolerad utvändigt, invändigt eller inuti. Om din vägg är isolerad på insidan kan du lätt mäta tjockleken, om du tar bort en del av väggbeklädnaden. För att undersöka om väggen är uppförd som en skalmur och isolerad i mitten, kan du ta bort en tegelsten och se vad som finns bakom den.

Det är genast svårare att bedöma isoleringen i en betongvägg. Du kan möjligen borra hål genom väggen och stoppa in en ståltråd med krok,. När du drar ut ståltråden följer det med isolering och väggen är isolerad. Kontakta en fackman för närmare undersökning.

Golv mot mark

Det är svårt att veta om det finns isolering under den betongplatta som huset står på. Enda sättet är att granska konstruktionsritningar över huset. Om du inte har dem, kan du kontakta kommunens byggtekniska avdelning. Genom att lyfta golvbeläggningen ovanpå betonglattan kan du se hur mycket isolering som finns mellan betongen och golvet. Har villan garage på samma platta, kan du mäta höjdskillnaden mellan garagegolvet och golvet i bostaden. Sedan kan du hoppas på att utrymmet är isolerat, annars måste du borra hål i golvet.

Golv mot krypgrund

Om det drar från golvet eller om det känns kallt, så är det ett bevis på att isoleringen inte är tillräcklig och att det finns brister i vindskyddet. Bästa sättet att undersöka förhållandena är att ta sig in i krypgrunden. Är detta inte möjligt återstår inget annat än att lyfta en del av golvbeläggningen.

En tilläggsisolering av en krypgrund kan ändra fuktbalansen och ventilationen så mycket att det finns risk för fuktskador som i värsta fall kan leda till svampangrepp. Du bör därför alltid kontakta en fackman innan du sätter igång arbetet.

Guide

Med hjälp av denna guide kan du kolla din bostad och få tips om var isoleringen inte är tillräckligt effektiv.

Problem: Uppvärmningskostnaden är hög i förhållande till liknande hus

Orsak: Dålig isolering

Lösning: Kolla om det finns energitjuvar i ditt hus med energikalkylen på Energimyndighetens hemsida och tilläggsisolera sedan främst ytterväggar och tak (vindsbjälklag)

Problem: Det drar längs golvet

Orsak: Isoleringen i golvet mot krypgrund eller betongplatta är inte tillräcklig. Det saknas vindpapp under isoleringen i krypgrunden. Isoleringen i ytterväggarna är inte tillräcklig. Lösning: Isolera där det är nödvändigt

Problem: Mörka ränder på väggar eller i tak

Orsak: Isoleringen är inte tillräckligt effektiv och därför bildas det köldbryggor, som drar åt sig fukt och smuts

Lösning: Tilläggsisolera väggarna/taket

Problem: Det drar på övervåningen

Orsak: Dålig isolering i tak, snedtak eller stödbensvägg. Isoleringen har sjunkit i ytterväggen, så att det kommer in kall luft i golvbjälklaget.

Lösning: Kontrollera isoleringstjockleken och isolera där det behövs

Problem: Det är varmt i pannrummet

Orsak: Varmvattenberedare och rör är dåligt isolerade

Lösning: Isolera, men var beredd på att det blir kallare i de rum som ligger runt pannrummet, för de har tidigare fått överskottsvärme från pannrummet.

Problem: Det är kallt i källaren

Orsak: Otäta källarfönster. För få radiatorer. Dålig ventilation. Dålig isolering av källarväggar.

Lösning: Täta runt fönstren och byt till energifönster. Be en rörmokare montera extra radiatorer. Håll dörrarna i källaren öppna och även den till bostaden. Isolera källarväggarna utvändigt.

Fakta:

Enligt Boverket gäller följande: Byggnader ska vara utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värme- och kylanvändning och effektiv elanvändning (BBR 18, kap. 9). Detta tolkar vi till att ett optimalt isolerat hus har cirka 245 mm tjock isolering i ytterväggarna och 400 mm isolering i tak eller vindsbjälklag. Även källarväggarna ska vara isolerade. Samtliga fönster bör vara energimärkta och helst i klass A eller B. Läs mera om energimärkning på Energifönsters hemsida.

Glöm inte ventilationen när du isolerar.

Ju tätare ditt hus är, desto viktigare är det att du vädrar för annars finns risk för dålig inomhusluft och svartmögelbildning bakom möbler mot ytterväggar.

Vad är ångspärr?

Ångspärrens uppgift är att förhindra uppvärmd fuktig luft att ta sig ut i ytterväggen, för fukten i luften kondenserar när den möter en kall yta. Och fukt i en yttervägg kan ställa till stora problem – från lättare mögelbildning till svårt svampangrepp. Ju varmare luften är, desto mer fukt kan den innehålla utan att det uppstår kondens.

På nätet:

Nyttiga webbadresser när du vill tilläggsisolera är bland annat www.energimyndigheten.se – www.energifonster.nu  och www.isolering.org samt leverantörer av isoleringsmaterial.

Stenull: www.paroc.se och www.rockwool.se
Glasull: www.isover.se
Cellulosaisolering: www.ekofiber.se
Cellplast: www.thermisol.se

Vad ska jag välja?

Det finns många isoleringsmaterial att välja på när du isolerar bostaden, och vilket du ska välja beror lite på byggnadsdelens konstruktion. Glasull och stenull kallas mineralull och tillverkas av glas resp. sten. Cellplast är ett lätt material som ofta kallas frigolit, som är ett varumärke. Leca kan användas både som block och i granulerad form som kulor. Ekofiber tillverkas av återanvänt tidningspapper och finns både som skivor och granulat.

Tomflaskor i väggen.

Visste du att glasull består av cirka 80 procent returglas? Flaskorna smälts vid mycket hög temperatur och glasmassan slungas sedan så att det bildas tunna trådar, vilket efter ytterligare bearbetning blir de fibrer som glasull är gjort av.

Ordlista:

Bottningslist – en rund, lätt expanderande och smidig list (ofta av gummi) som används som botten i springor (fogar) när man fyller i fogmassa.

Diffusionstät – en yta som är så tät att den inte släpper igenom fukt (se även ångspärr).

Drevremsa – remsor av mineralull som används för isolering av utrymmet mellan karm och vägg.

Krypgrund – ett utrymme mellan golvbjälklaget och marken som uppstår när man bygger hus på sockel, men utan källare och utan bottenplatta. Till skillnad från en torpargrund är krypgrunden ofta svåråtkomlig.

Krypvind – det utrymme som finns längs med huset utanför stödbensväggen. Är i äldre hus ofta oisolerad.

Köldbrygga – en byggnadsdel med dålig värmeisolering placerad i en konstruktion där resten har bättre värmeisolering, t.ex. en träregel i en isolerad vägg

Skalmur – benämning på en vägg som i mitten har antingen en murkärna eller ett tomt utrymme, som man kan fylla med isolering

Smyg – en fördjupning i en vägg, t.ex. vid ett fönster. I vardagligt tal avses ofta sidorna i smygen, dvs. den del som är vinkelrät mot fönstret.

Stödbensvägg – den ofta lodräta delen av väggen under ett snedtak. Har fått sitt namn av de stödben som insätts mellan golvbjälklaget och takstolen.

U-värde – anger hur mycket värme som passerar genom 1m2 (vägg/fönster) från den varma sidan till den kalla när temperaturskillnaden mellan de två sidorna är en grad. När det gäller fönster mäter man på ett fönster som är 123 x 148 cm och sedan omräknas värdet till gällande för en kvadratmeter.

Ångspärr – släpper inte igenom fukt, dvs. ånga. Som ångspärr används vanligen en plastfolie av polyeten, och den ska vara minst 0,2 mm tjock.

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar