Redo för byggkaos

Den 2 juli fick Sverige nya förenklade bygglovsregler och många kommuner befarade att det skulle bli byggkaos. Vi i Villa kontaktade kommuner runt om i landet för att höra vad som hänt.


De nya bygglovsreglerna innebär slopat krav på bygglov för bland annat tillbyggnader på max 15 kvm och komplementhus på 25 kvm som även kan inredas som bostad, så kallatde Attefallshus.
— Intresset för de nya attefalls-reglerna har inte varit lika stort som vi förväntat oss. Av de åtta anmälningar som hittills kommit in har intresset varit jämnt fördelat mellan tillbyggnad och komplementhus, säger Mats Niwhede, enhetschef för bygglov i Malmö kommun.

Umeå kommun har sedan 2 juli fått in 41 ärenden som rör de nya attefallsreglerna. Av dem finns ett övervägande intresse för tillbygg-nader som inglasat uterum eller ny entré. När det gäller komplementhus vill de flesta inte inreda en extra bostad, utan helst bygga ett garage eller förråd.

Billigt men krångligt

Arbetssättet med de nya bygglovsreglerna skiljer sig åt kommunerna emellan. Åtgärderna kräver fortfarande en anmälan till byggnadsnämnden och i Ekerö kommun har man valt att ha en enhetstaxa för samtliga Attefallsåtgärder oavsett storlek.
— Det har lett till förvånade och en del arga reaktioner, säger ­Martin Holmgren på Ekerös stads-
arkitektkontor.

I Umeå räknar man med att det kommer kosta ungefär hälften så mycket utan bygglov, men istället har det blivit krångligare att göra en korrekt anmälan till byggnadsnämnden.
— Eftersom reglerna är utöver gällande detaljplan ställs hårdare krav på handlingar som ska bifogas i anmälan till byggnads-nämnden. Det har väckt en del irritation har vi märkt. säger ­Stefan Eriksson, Umeå kommun.

Ökat tryck under hösten

Att intresset varit svalt till en början tror man beror på sommaren och lågsäsong. Samtliga kommuner som Vi i Villa pratat med räknar med fler anmälningar i höst.
— Vår största oro är hur det blir om en framtida granne som inte gett sitt godkännande innan startbesked vill överklaga byggnaden. Ett bygglov går i lagakraft, men det gör inte ett start- eller slutbesked, vem kommer att få rätt då, frågar Mats Niwhede. 

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar