Krönika: I år är det Naturens år

I år är det 100 år sedan Sveriges och Europas första nationalparker inrättades och den första svenska naturskyddslagen antogs. Under Naturens år 2009 hålls en rad olika aktiviteter runt om i Sverige som du har chansen att vara med i.


I Västmanland anordnade länsstyrelsen med Lennart Gladh som guide en båtutflykt till ön Måholmen i Engsö naturreservat söndag den 17 maj. Maria och jag var två av ett trettiotal deltagare som åkte med den i stort sett fullsatta båten M/S Sunnanvind från Västerås kaj kl. 09.00 på morgonen. Det var strålande solsken och det blev en härlig båttur på ca 1,5 timme till Måholmen. På vägen ut såg vi en adult dvärgmås, vilket är en raritet i dessa trakter.

Vi har åkt förbi Måholmen på långfärdsskridsko vintertid men vi hade aldrig varit dit på sommaren. Ön blev en glad överraskning. På ön mötte oss ett nyfiket gäng stutar, som hade släppts ut på bete en vecka tidigare. Stutar är kastrerade tjurar. Om det hade varit normala tjurar hade jag avstått från att gå in i hagen…

Orkidén Adam och Eva i rödlila.

Orkidén Adam och Eva i gulvitt.

På Måholmen bedrevs jordbruk under ca 150 år, men idag är gården ett sommartorp. De betande djuren är nödvändiga för att behålla markerna öppna och för att vårda de naturvärden som finns i form av en intressant flora på naturbetesmarken. Naturlig betesmark eller äng som ej gödslats har generellt betydligt fler arter än en gödslad mark. Detta var tydligt även på Måholmen. I utlysningen av turen hade lockats med orkidén Adam och Eva. Den blommade fint och vi såg både rödlila och gulvita plantor. Adam och Eva växte bara på naturbetesmarken och inte på den mark som förr varit uppodlad och gödslad, där maskrosor var de dominerade blommorna vid vårt besök. Adam och Eva har en östlig utbredning i Sverige och förekommer bara från Uppland och söderut. I Västmanland finns den bara i den sydöstligaste delen inom Engsö naturreservat. Ulf Malmgren anger i Västmanlands flora att den är mycket sårbar och den att den hotas främst av igenväxning.

Den 3 juni ges en ny chans att besöka Engsö natureservat. Då arrangerar länsstyrelsen en utflykt till Fagerön. Guide är Ann-Christine Kihl och det valet kunde inte vara bättre. Hon har skrivet en bok om folket på Mälarens öar och här kan man bland annat läsa om Fagerö-Janne och att Arvid och Karin Andersson var de sista fast boende arrendatorerna, som lämnade ön 1957.

Engsö naturreservat är en verklig naturskatt i Västmanlands län. Det är hela 7171 hektar stort, varav 2936 hektar land och resten vatten. Här finns 23 öar och 222 mindre holmar och skär. Ängsö är ett småskaligt jordbrukslandskap, med Ängsö slott som en pärla och ett levande yrkesfiske som gör reservatet intressant kulturhistoriskt. Ängsö har också en rik och varierad fauna och flora. Storleken på reservatet är ett värde i sig. Få reservat är så stora som Ängsö. Denna helhet med så mycket intressant att se och njuta av gör Ängsö till ett mycket populärt friluftsområde.

Reservatet förvaltas idag av Westmannastiftelsen. Den går med förlust och en försäljning av naturreservatet har sorgligt nog föreslagits av styrelsen, eftersom länets kommuner inte vill ge något bidrag till driften och inte vill köpa naturreservatet. En privat köpare har rimligen ett intresse av att få avkastning på sina investerade pengar.

Naturreservat till trots kan vi då förvänta oss exempelvis skogsavverkning eller avstyckning av tomter för att stärka finanserna. En risk finns också att en privat köpare skulle begränsa tillgängligheten för allmänheten. Jag hoppas att Västerås kommun tar sitt förnuft till fånga och tar över Engsö naturreservat. Det skulle vara en fin present under Naturens år.

Text & foto: Bengt Stridh, viivilla.se maj -09

Ann-Christine Kihl. Ögonblick – bilder av Mälarens människor. Triptyk 2004.

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar