Annons
Vår bröllopsbukett från ifjol. Varifrån kom rosorna egentligen? Foto: Morgan Johansson
Vår bröllopsbukett från ifjol. Varifrån kom rosorna egentligen? Foto: Morgan Johansson

Krönika: Vårlöksutflykt gav tankar om snittrosor

Trädgård

Den 27 april hade Botaniska Föreningen i Västmanland sin första utflykt för året. Målet var att leta efter olika arter av släktet vårlökar. Det hela avslutades med ett hembesök hos en rosodlare och jag undrar numera varför vi inte frågar efter svenska snittrosor i blomsteraffären.

Annons
Vi var tre personer från Västerås som mötte en handfull personer vid Stora Torget i Köping. Därifrån gick vi mot kyrkans omgivningar. Vårlök och dvärglök växte tillsammans i gräsmattorna. Vårlök har breda blad medan dvärgvårlök har trådsmala blad, så man ser lätt att det är olika arter. En raritet som rapporterats härifrån redan 1954 är ängsvårlök. Det tog inte lång stund förrän gruppen hade hittat den också. Även den blommade fint. Bladen är nästan lika breda som på vårlök, men de har en blågrön färg. När Ulf Malmgren gav ut Västmanlands flora 1982 fanns ängsvårlök bara på tre platser i Västmanland och det var därför kul att se att den fanns kvar åtminstone vid Köpings kyrka.

Vårlök, Dyudden, Västerås. Foto: Bengt Stridh

Därefter åkte vi till Mörkrets Backe vid Kungs-Barkarö, Kungsör. Det var en ekskog med fantastiska mattor av blommande vitsippa på marken. Här skulle vi leta efter lundvårlök som ingen av oss hade sett och som här har den enda kända växplatsen i Västmanland. Vi hittade först några överblommade vårlökar men inget som liknade lundvårlök, men så ropade Hans Klinga att han hittat ett helt bestånd med blommande plantor. Wow, det var verkligen lundvårlök. Bladen var smala och trinda och blommornas kalkblad var rundade i spetsen, till skillnad från dvärgvårlök. Det visade sig att det fanns många plantor av lundvårlök här, minst 1000 uppskattade vi det till.

På vägen hem skulle några av oss följa med Signhild Åkervall till Djurgårdslund mellan Kungsör och Köping för att titta på hennes rosodlingar. Jag hade tänkt mig en trädgård med olika sorters rosor. Det vi möttes av var dock väldigt mycket mäktigare än så. I fyra stora växthus fanns 7000 m2 odling av snittrosor. Där fanns 50 000 plantor av minst 25 olika sorter! En makalös syn. Rosorna odlades i stenull och tillfördes näring med vattnet. Den automatiska vattningen programmerades in på ett styrsystem. Det går åt mycket vatten och överskottsvattnet recirkulerades. Det var tre som jobbade året runt och under sommaren hade man två säsongsanställda. De skördade tillsammans 3000-4000 rosor per dag, sju dagar i veckan. De var lika bundna som en lantbrukare med mjölkkor tyckte Signhild. I Sverige finns enligt Signhild endast två storskaliga rosodlare kvar. Konkurrensen från importerade rosor har blivit för tuff. Vi fyra som följde med Signhild passade alla på att köpa med oss en bukett med vackra rosor.

Jag började läsa lite på Internet om snittrosor och en helt ny värld öppnades för mig. Det var ingen trevlig värld, utan ett av många exempel på hur vi i den "rika" världen exploaterar den "fattiga" världen för vår lyxkonsumtion. Via Holland kommer stora mängder rosor från bland annat Kenya. I Kenya sysselsätts runt 50 000 personer inom rosodling. Men det är ingen dans på rosor för arbetarna. De tjänar 10-20 kr per dag. I vissa rosodlingar får de jobba sju dagar i veckan. De rosor som skördas "måste" vara perfekta och man besprutar dem därför med insektsmedel. I mindre välskötta odlingar får arbetarna göra det utan skyddsdräkter, vilket ger hälsoproblem.

Det finns även rosodlingar där man inte recirkulerar överskottsvattnet, vilket ökar vattenbehovet och gör att sjöar riskerar att torkas ut. Rosorna fraktas med flyg till Europa. Häpnadsväckande. Ska det behöva vara så här? Som rosköpare kan vi göra åtminstone två saker för att förbättra det hela. Fråga efter rättvisemärkning på importerade rosor och fråga efter svenskodlade rosor.


Av Bengt Stridh, viivilla.se maj -09

Att läsa

Diakonia. Med blommor från Kenya. (pdf)

Nätverket rättvis handel. Inte så kärleksfulla rosor.

Annons
6 maj 2009

0 Kommentarer

0

Så dekorerar du en läskig trädgård inför Halloween

Kom i stämning med en kuslig trädgård, nu är det hög tid att pynta inför Halloween! Här är nio tips på hur du skrämmer såväl granne som brevbärare....

2

Smarta fallfruktsplockaren – plocka äpplen snabbt och enkelt!

Orkar du inte ta hand om all fallfrukt i din trädgård? Spana in den här smarta äppelplockaren som Hans Olsson uppfunnit!

0

Gjut i betong: fågelbad och ljuslyktor

Att gjuta i betong är ett roligt projekt som varken är tidskrävande eller svårt. Så här skapar du personliga, vackra blickfång för både uterum och...

0

"Vår problemtomt blev ett paradis"

Sigun och Bo Eriksson på Hisingen i Göteborg har förvandlat sin karga, branta tomt till en underskön trädgård med japansk känsla. Här är deras bästa...

0

"Funkian är vår stora favorit i trädgården"

Klassikern funkia vinner ständigt nya fans. Anna Gille och Rickard Carlsson i Ängeltofta har planterat över 300 olika sorter i böljande, runda rabatter....

0

Varde ljus!

I sommar ska jag jobba mycket i trädgården. Det ska bli jättekul eftersom resultatet blir så fint. Det finns två skäl till satsningen på trädgårdsjobb:...

0

Rekordåret!

Tack alla läsare — nu har Vi i Villa slagit rekord igen!

3

Johans 4 eko-val nr 5 2011

Vår miljöexpert Johan Tell listar här sina bästa eko-favoriter!

0

Jag & huset: Bo Rappne

Bo Rappne. Aktuell med: Slottsträdgården Ulriksdal och Äntligen Hemma.

Vi i Villas policy
Avbryt

Här kan du bli medlem i Vi i Villa genom att logga in med ett befintligt konto från sociala medier eller genom att skapa ett nytt konto, kopplat till din e-postadress nedan.

Som medlem får du tillgång till erbjudande och rabatter från våra leverantörer. Du kan också enkelt deltaga i våra tävlingar och forum när du är inloggad som medlem på webbplatsen.

Läs mer om medlemskapet och hur vi hanterar dina personuppgifter.

 

Annons