Designikonens historia började i badrummet hemma hos Nisse och Kajsa Strinning, eller som Nisse själv ska ha sagt ”i ett mycket hemligt litet rum, där man gärna vill vara ensam och filosofera”. Några år tidigare, år 1941 studerade Nisse arkitektur på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, och inför ett elevarbete där tog han fram ett diskställ – som idag är känt som diskhyllan Elfa och som blev Nisse Strinnings första succéuppfinning. Faktum är att stringhyllan sedan föds ur samma material som diskstället.
Från diskställ till stringhylla
Nisses idé kring diskstället kom nämligen från att det på den tiden, innan diskmaskinens dagar, var ganska jobbigt att ständigt torka allt glas och porslin torrt efter att man diskat. Ett diskställ var förstås lösningen, så Nisse bestämde sig för att designa ett. Diskhyllan Elfa presenterades år 1946 men det var först år 1949 som Nisse kommit på idén att doppa järntråden i smält plats, så att den inte skulle rosta. En idé som blev en stor framgång och som efterföljdes av sopkorgar, badrumshyllor och de välkända trådbackarna (som många har i sina garderober idag).
Vidare var det just i badrummet som sedan idén om stringhyllan kom till. Nisse behövde nämligen en hylla i badrummet och kom på den perfekta hyllan skulle ha två gavlar av stegpinnar, där man sedan kunde placera hyllplanen i valfri höjd. En flexibel hylla – dessutom med inbyggt bokstöd (gavlarna). Precis som de tidigare succéprodukterna Nisse designat för Elfa skulle förstås också bokhyllans gavlar vara gjorda av plastöverdragen järntråd.
På den tiden arbetade Nisse och Kajsa Strinning tätt ihop, och trots att hon inte alls var särskilt entusiastisk över idén med stringhyllan, tillverkade Nisse bokhyllan och satte upp den i deras hem.
Stringhyllan – en bokhylla som går att bygga ut
Samma år, år 1949, utlyste Bonniers folkbibliotek en tävling som gick ut på att man fick skicka in förslag på en folkbokhylla som skulle vara billig, enkel att skicka i ett platt paket, kunna byggas ut efter hand samt vara lätt att montera. Nisse insåg förstås att det var precis den hyllan han just hade designat och tillsammans med hustrun Kajsa lämnade han in bidraget med namnet ”String”.
Av 194 bidrag vann stringhyllan Bonniers tävling och började sedan att serietillverkas. Innan dess behövde man dock åtgärda det faktum att krokarna på hyllplanen var fasta och att de då när hyllan var uppskruvad inte gick att flytta. Därför fick den ena sidans krokar ”gångjärn”, vilket också är ett sätt att se om stringhyllan du har framför dig är ett original eller en kopia. För många kopior gjordes det.
Stringhyllans väg till designklassiker
Stringhyllan blev en sån dundersuccé att Nisse efter vinsten i tävlingen startade egna företaget String Design och fortsatte att utveckla String-serien med skåp, tidningsställ och telefonbord. I Tyskland startades också företaget Deutsche String. En av de idag mest eftertraktade stringhyllorna är Stringplex, vars gavlar är gjorda av plexiglas, men då produktionen var så dyr lade man ner produktionen tidigt.
1950- och 60-talet var stringhyllan otroligt populär, både i Sverige och utomlands. Nisse fick flera utmärkelser för sin design, men det var också då mängder med kopior började komma och år 1961 stämde String, till sin fördel, ett flertal företag och tog sedan patent på hyllan.
Stringhyllan då och nu
Stringhyllan förblev Nisse Strinnings allra största designsuccé – en tidlös klassiker som prisats för sin design och som älskats och älskas av många. Efter sina guldår sjönk dock populariteten kring stringhyllan och Nisse lade ner tillverkningen. På 1990-talet blev den dock populär på nytt – en retroklassiker – som blev mycket eftertraktad på auktioner.
Sedan år 2005 nytillverkas nu stringhyllan av String Furniture – och finns i mängder med nya utföranden, som pockethyllan som Nisse Strinning ritade innan han dog, 89 år gammal år 2006.
Vad Nisse Strinning själv sägs ha kallat stringhyllan? ”Hylljäveln”.
Källor: String.se, ”String Pocket” av Rebecka Taschys (Roos & Tegnér förlag), Göteborgposten, Vestmanlands Läns Tidning, Stringhylla.nu
Vill du läsa fler artiklar som den här?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!
