Keramikern Lisa Larson: ”Jag har mer idéer än tid”

Runda katter, kurviga damer och förstås de populära lejonen. Lisa Larsons tidlösa figurer har prytt våra hem i decennier. Hon fyller 85 i år men har inga planer på pension.


Lisa Larsons design påminner lite om henne själv – varm, glad och med glimten i ögat. I serier som Afrika, Lilla Zoo, Skansen och ABC-flickorna hittar vi den karaktäristiska keramiken. En del av figurerna har 60 år på nacken men är högt eftertraktade bland samlare här hemma – och i Japan!

Dina figurer verkar aldrig gå ur tiden?

– Men det är många som aldrig blev något också. Jag har haft en sådan otroligt rik produktion hela tiden, och det är många saker som försvunnit längs vägen. Allt blir ju inte bra. Men till exempel adventsbarnen tycker jag har stått sig bra, säger Lisa Larson.

Advent från 1978 består av fyra vitklädda lussebarn med allvarliga uttryck. Det var så de såg ut, Lisas egna barn Johanna, Mattias och Andreas, som gav inspiration till serien när de lussade som små.

– De stod där och sjöng och var så gulliga. Och så älskade de att ta fram julsakerna och lekte med dem hela tiden tills de blev alldeles tilltufsade, säger Lisa.

– Det var saker som jag hade köpt på hemslöjden. Då tänkte jag att jag skulle göra något i stengods som håller i generation efter generation. Det var min målsättning. Jag hade i huvudet hur mina barn såg ut, lite högtidliga.

Advent är idag en populär serie med en given plats i otaliga hem vid jul.

– Det hade jag aldrig drömt om, att få uppleva det. De som jag stod och signerade på NK … Det var ofta mormödrar och mammor som skulle köpa dem till sina barn, berättar Lisa.

– Men sen finns det andra grejer som jag tänker ”usch” om.

Hon bläddrar igenom en katalog med hennes produktion 1954–1980 – tiden på Gustavsberg.

– När jag slutat på Gustavsberg ringde de jämt från museet och frågade saker, folk vände sig dit och undrade. Men jag kom ju inte ihåg alla årtal och sådant jag hade gjort. Så jag bad min son som är grafisk designer att göra den här sammanställningen. När jag fick katalogen tänkte jag ”usch, om jag hade gjort bara hälften så mycket och dubbelt så bra”.

Är du självkritisk?

– Kolossalt självkritisk! Om inte andra tog hand om mina figurer så skulle det inte komma fram någonting. Jag är nästan aldrig nöjd. Men sen kan jag återse grejer som folk har köpt och har hemma, och då kan jag tänka att den där var inte särskilt dum ändå.

Vilken figur är du mest nöjd med?

– Det är svårt att säga. Jag jobbar mycket med unika grejer, där jag bara gör en av varje sak. Så jag har många saker jag har engagerat mig i. Ibland kan jag tänka att ”den här är den bästa jag har gjort”. Men efter ett tag är det någon annan som gäller.

Det är mycket katter, hundar och lejon. Är du en djurvän?

– Inte sådär påtagligt, men jag har haft många katter hela livet. Men det har mer med formen att göra, många djur är skulpturala i sin form. Det är det jag inspireras av. Jobbar man med lera så måste man ha en ganska robust karaktär på grejerna.

Det var av den anledningen som Pippi Långstrump från 1969 blev en kort serie i begränsad upplaga, med högt andrahandsvärde idag.

– Pippi hade så smala ben och gick ofta sönder i bränningen. Så de la ner produktionen ganska fort. Då gick det ett rykte om att det var för att Astrid Lindgren inte tyckte om den. Men Astrid godkände ju figuren innan eftersom den skulle heta Pippi Långstrump. Hon var ute i Gustavsberg och hon tyckte väldigt mycket om den, berättar Lisa.

– Astrid sa även till mig att ”jag håller på att skriva en bok om en liten pojke som heter Emil – den ska du göra!” Jag hann aldrig göra den. Men nu har jag börjat fundera på den, så det är möjligt att det kommer något framöver, man vet aldrig …

Inreder du med dina egna figurer hemma?

– Nej, väldigt få av de gamla. När jag var anställd hos Gustavsberg så blev man tvungen att köpa sina egna grejer. Och det hade man ju aldrig råd med för vi hade fruktansvärt dåligt betalt. Jag tänkte hela tiden att någon gång ska jag köpa de där… Men så försvann de ur produktion. Så jag har inga grejer själv.

Så du hade inte råd att köpa dina egna figurer?

– Nej. Men det är så roligt, nu har jag kontakt med en samlare som påstår att han har varenda sak som jag har gjort i serieväg. Han har över 1000 grejer. Han lånade ut 250 av dem till en utställning som turnerade runt på flera museer och varuhus i Japan under 2014 och 2015. Så det är bra att en person har allting och kan låna ut. Jag ska ha en utställning på Röhsska museet i Göteborg i februari, och måste be honom hjälpa oss igen.

Så du är ständigt på gång?

– Ja, jag har inte tid att pensionera mig, haha!

Formger du själv mycket fortfarande?

– Oh ja, hela tiden. Det värsta är att jag har mer idéer än tid, det är ett dilemma. Jag blir så frustrerad av att inte få jobba med alla idéer jag har. Jag kan ligga i sängen på kvällarna och tänka att sådär ska jag göra. Sen har man aldrig tid att utföra allting.

Om Lisa Larson

Född: 1931 i Härlunda, Småland.

Familj: Gift med Gunnar. Barnen Johanna, Mattias och Andreas.

Bor: Nacka, nära Stockholm.

Karriär: Studerade på HDK, Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg. Anställdes på Gustavsbergs Porslinsfabrik av Stig Lindberg år 1953. Slutade på Gustavsberg 1980 och började arbeta som frilansande konsthantverkare. 1992 grundade hon Keramikstudion Gustavsberg. Formger idag både för Keramikstudion och för flera andra företag, både i Sverige och i Japan.

Aktuell med: Barnservisen Djurpark som tagits fram av Opto Design, finns hos Cervera från slutet av februari. Utställningen ”Lisa Larson – Sextio år med keramik” på Röhsska museet i Göteborg, 9 februari-8 maj. Nästa projekt blir en serie inredningstyger för Borås Cotton i samarbete med dottern.

Lisa om nya barnservisen ”Djurpark”:

– Det här gladde mig kolossalt eftersom den skulle lanseras i Sverige. Allt annat jag gör sker utomlands. Sedan har jag också erfarenhet av just att sitta och mata små barn. Jag har tre barn och nio barnbarn.

Hon visar upp en pipmugg i melamin med dekor av lejon, fåglar och elefanter.

– Jag har alltid hållit på med djur. Jag har många gamla skisser från 50- och 60-talet kvar, som min dotter Johanna som är grafisk designer går igenom. Så hittar hon någon skiss på en hund och säger ”den här tar vi och gör ett textilmönster av!” Men de här djuren har jag faktiskt ritat just för det här ändamålet. Johanna har färgsatt.

Barnservisen Djurpark, 369 kr, set om 3 delar, Cervera. Finns i butik i slutet av februari.

Källa: Gustavsbergs Porslinsmuseum.

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar