Reparation av takrännor och stuprör

Om vatten tränger ut genom otätheter i rännor och stuprör, kommer grundmurar och väggar att bli nerstänkta och fula. Att ha bra hängrännor och stuprör förebygger därför problem och har de börjat läcka måste de bytas ut.


Detta material kommer från
Stora Reparationshandboken av
Dag Thorstensen, Forum Förlag.
ISBN: 9137122258
168 sidor. Pris cirka 318 kr.

Förebyggande åtgärder och reparationer

Som i alla andra sammanhang är förebyggande åtgärder det bästa man kan göra eftersom de syftar till att förhindra skador innan de inträffar. Därmed undviker man mer omfattande lagningar och reparationer.

Men det är inte alltid som vi klarar av att vidta alla förebyggande åtgärder, och om det då uppstår en skada gör vi bäst i att åtgärda den så snabbt som möjligt.

Vårt viktigaste råd är detta: håll rännorna rena och öppna, så att de inte sätts igen av barr och löv. Finns det träd i närheten är en årlig rengöring nödvändig. Problemet är inte bara att vattnet rinner utanför en “plugg” av allehanda skräp, utan att rännorna kan få frostskador och börja läcka.

TIPS! Rännor som läcker kan tätas provisoriskt — d.v.s. för några år framåt — med asfaltfogmassa. Sådana småreparationer är billiga och enkla.

Det finns flera elastiska fogmassor du kan använda, men de mest aktuella är asfaltbaserade. Rengör noga, låt torka och påför massan så att den tränger in i springorna eller de lackande fogarna. Därefter kan du jämna ut massan med en pinne så att det inte bildas någon fördämning”.

Första hjälpen

En spricka eller ett hål är alltså första tecknet på att rännorna börjar bli dåliga, men du kan förlänga livet på dem med några år genom en eller flera av nedanstående åtgärder.

— Första betingelsen är att det är helt torrt och rent. Tvätta av skadestället med rengöringsmedel och vatten och skölj ordentligt. I skarvar är det svårt att komma till, så där kan du behöva hjälpa till med en rotborste.

— Otäta fogar eller skarvar tätas bäst med en elastisk fogmassa, gärna asfaltbaserad. Alternativt kan du använda en fiberarmerad takmassa. Se till att du får in massan ordentligt under skarvarna, t.ex. med en liten pinne.

— Rena hål och springor kan också tätas med asfaltmassa eller fogmassa om de är stabila och inte utvidgar sig vid belastning.

— Hål och springor som måste förstärkas, kan tätas med ett asfaltband, d.v.s. ett aluminiumband som belagts med asfaltmassa. Finns i flera bredder och asfalten limmar fast bandet mot underlaget. Pressa ordentligt!

— Plastrännor som är kallsvetsade (limmade) i skarvarna, lagas med fortsatt limning med speciallim som stryks på efter noggrann avfettning. Följ tillverkarens anvisningar.

Dags att byta hängränna

Du kan välja mellan galvaniserad plåt, aluminium, plastbelagd plåt eller plast. Vad du väljer beror på smak, typ av montering och pris. I vilket fall som helst köper du delarna löst och monterar själv. Kapning och tillpassning görs bara på stuprännor och stuprör. Kapa snyggt och jämnt med en bågfil. Använd aldrig vinkelslip på galvad plåt eftersom värmen förstör zinklagret och därmed ökar risken för rostangrepp.

Plastrännor är i stort sett det enklaste och finns i två varianter: med gummipackningar i fogarna som “klickas” samman, eller delar som limmas samman med speciallim. De finns i flera olika färger.
Plastbelagd plåt fogas samman med tätningsmassa, d.v.s. du ordnar “packningen” på stället. Finns i samma färger som plast och i galvaniserad form utan beläggning.

Aluminiumrännor monteras med tätande packningar, men delarna måste fogas in i varandra. Lite bökigare for självbyggaren, men inte så svårt.

Hur stor ränna?

Dimensionerna varierar och beror på takytan och nederbördsmängden. Välj en tillräckligt stor ränna, så att den klarar att föra bort vattnet även från våldsamma regnskurar.
100 mm ränna räcker till 75 kvadratmeter (per sida vid åstak).
115 mm ränna räcker till 100 kvadratmeter.
125 mm ränna räcker till mycket stora tak eller där nederbördsmängden är stor.

Ett eller två stuprör?

De flesta sätter ett stuprör ena änden, men det är mycket bättre med ett i var ände. Fördelarna är att rännan kan läggas vågrätt, utan fall och att kapaciteten fördubblas. Det är nämligen röret som är själva flaskhalsen.
Eventuellt kan du lägga det ena stupröret mitt på. Då förbättras också kapaciteten och rännan kan läggas vågrätt, även om vi vill rekommendera lite fall från båda sidor.

Regnvattnet bör helst inte rinna rakt ut på marken, om marken inte sluttar ordentligt bort från huset. Lutar den in mot huset, måste utkastet dras genom grunden (om det är en krypgrund) och ut på andra sidan eller ner i dräneringen. I annat fall kommer du garanterat att få en fuktig källare eller problem med tjäle runt grunden.

Hängrännorna ar en viktig del av taket, och ska bestå av tre delar. Fotplåten som leder vattnet ner i rännan, själva rännan och stupröret. Efter det att rännkrakarna monterats och du har fått till ett riktigt fall, kapas rännarna till rätt längd och monteras samman för att sedan krängas ner i krokarna. Därefter läggs fotplåten på, enligt bilden. Med tegel- skiffer eller plåttak, ska beslaget spikas i den nedersta läkten, med shingel eller ytpapp, direkt på underlagstaket. I både fallen ska det alltså sitta under det yttre lagret.

Montering

Rännorna ska ha ett fall på 2—5 mm per meter, med ett stuprör änden. Har du ett stuprör i vardera änden eller ett på mitten, kan rännan läggas vågrätt. Rännkrokarna ska sitta med 60 cm mellanrum och fästes vanligtvis med två skruvar.

1. Börja med den yttersta kroken på var sida, men ta hänsyn till stupröret och till höjden på fotplåten. Normalt ska det vara ca 15 cm från vindskivan till den första kroken.

2. Fäst ett snöre i den ena kroken, vanligtvis på undersidan, och spänn upp den ordentligt mot den andra kroken. Titta längs snöret så att det inte hänger slakt.

3. Nu har du en förnämlig linje att montera de andra krokarna efter. Märk ut placeringen, men montera inte ännu.

4. Kapa till och sätt samman rännan provisoriskt, och kontrollera att krokar och skarvar inte kolliderar.

5. Skruva fast krokarna och montera rännan.

Använd en förteckning över delarna till det fabrikat du har valt och gör en lista över de delar du behöver.

Hämta därefter delarna direkt från lagret på byggvaruhuset eller använd listen för att göra en beställning.

Illustrationen visar vad de olika delarna kallas, och betäckningarna återkommer med små skillnader – hos olika tillverkare.

Rännkrokar finns i många olika varianter. Amatören bör använda krokar som skruvas direkt på fotbrädan. Långa krokar som böjs till, eventuellt med strävor, är där för lämpligare för yrkesfolk — men ger också en stabilare ränna.

Fotplåten spikas den nedersta bärläkten och täcker takpappen. På icke-luftade taktäckningar, som shingel eller ytpapp, monteras Fotplåten först och taktäckningen därefter.

Utbyte av rännor bör därför ske i samband med omläggning av taket.

Tänk på spelrummet!

stuprännor utvidgar sig vid varmt väder, och måste därför ha möjlighet att expandera på längden. Är det mycket varmt då du monterar, kan du lägga rännan intill vindskivan. Är det däremot kallt, bör du ha åtminstonde 20 mm spel. Enligt illustrationen.

Tre sätt att fästa rännan

Det enklaste är när du har en lodrät bräda i framkanten av taket. Då kan du fästa krokarna direkt på denna. Det finns flera kroktyper som passar, se de olika monteringsanvisningarna. Har du en lutande bräda kan du såga till och skruva fast kilar som ger ett lodrätt fäste. Men gör kilarna breda och borra hål för skruvarna så att kilarna inte spricker. Saknas en bräda eller om du inte vill sätta kilar, kan du använda långa rännkrokar som bockas till i skruvstycket eller med ett specialverktyg till önskad vinkel och skruvas fast i underlagstaket, under täckningen.

Söker du köpinformation, klicka här för att komma till Vi i Villas Köpguide!
Söker du hantverkare, klicka här för att komma till Vi i Villas hantverksguide!

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar