Hur ska bullerskärmen vid din tomt se ut?

Hur ser den ideala bullerskyddsskärmen ut? Det är både en plånboks- och en kompetensfråga. Såväl pengar som kunnig hjälp behövs. Det finns två viktiga aspekter, om man kostar på sig det estetiska synsättet, dels möjligheten till insyn och utsikt, dels möjligheten till plantering av växter som kan täcka över och bryta bullerskärmens monotoni.

Som modell för en  synnerligen hårt trafikerad motorled med motorvägsstandard skulle bullerskärmarna vid Bergslagsvägen i Bromma kunna tjäna. De är utförda av trä och är försedda med spaljéer. Dessutom finns det avbrott på jämna avstånd där alléträd har planterats i glasade utrymmen och ljuset får en möjlighet att leta sig igenom. De vackra lövträden ger parkstämning åt bullerskärmarna.

I Danderyd kan vi hitta en annan typ av skärmar, mer med tycke av Sörgårdsidyll, med indrag på sidorna, inskärmade parkeringsplatser och harmonierande portar med en välavvägd färgsättning. Men alla har inte blivit nöjda, konstaterar miljöchefen Jörgen Bengtsson. Han anser ändå att man, trots en del kompromisser vad det gäller ljudisoleringen, där vissa portar har fått göras öppna undertill, har uppnått ett mycket bra resultat. Utan omfattande samråd hade man aldrig kommit någonstans. Efter att ha fått tillräcklig information har de berörda villaägarna i stort sett accepterat den utformning, som kommunen har förelagt dem.

Estetik och praktik

Om man på egen hand intresserar sig för att sätta upp en bullerskärm finns det, som vi redan berört, vissa estetiska och praktiska regler:
Skärmen bör inte göras för hög och stänga inne all insyn och utsikt. Om skärmen görs hög är utformningen på Bergslagsvägen, med ljusinsläpp av laminerat glas, en möjlig lösning.

Skärmen måste vara tät och får inte utföras i ett alltför lätt material.
Konstruktionen av skärmen kräver ofta en harmonisk relation mellan längden av skärmelementet och stomme eller pelare. Längderna kan variera beroende på materialval och konstruktion. Valen är inte likgiltiga, eftersom de även påverkar skärmens utseende.

Skärmens yta och materialstruktur reflekterar ljuset på olika sätt. Strängpressade aluminiumprofiler eller grovt sågad råspont ger helt olika effekter.

Det måste också finnas en viss rytm i skärmen – ett sätt att bryta monotonin. Det är aldrig fel att anlita en arkitekt, om man är några stycken som går samman eller kommunen tar ett delansvar för projekteringen.

Bra tumregler

Om estetiken inte upplevs som ett problem, utan ni har fått tag på en skärm av god kvalitet, som snickaren eller ni själva sätter upp, bör ni ändå tänka på vissa tumregler, som kan vara bra att utgå ifrån.
Den viktigaste är väl ändå att skärmen fungerar, som det är tänkt. En grundregel är att en bullerskyddsskärm minst bör ge 5 dB(A) bullerdämpning, vilket betyder att den ska vara tillräckligt hög och ha en tillräcklig utsträckning i längsled.

Tänk också på att öppningar drastiskt kan minska bulleravskärmningen. Där en gångväg korsar kan skärmen förses med självstängande portar med mjuka anslag och tätningslister.
Ett alternativ till detta kan vara att låta bullerskärmarna gå omlott. Överlappet mellan skärmarna bör vara minst tre gånger så stort som avståndet mellan skärmarna.

Horisontella springor och öppningar kan vara förödande för skyddets funktion. Det är absolut nödvändigt att skärmen sluter helt tätt nedåt. För att åstadkomma detta bör skärmen gå minst 200 mm ner i marken. Man bör också göra en motfyllning med ett kapillärbrytande material som singel.

En s k offerplanka, en lätt utbytbar skärmdel, monteras vid resten av skärmen och ner i marken. Idealiskt är att bygga denna del av icke fuktkänsligt material, t ex Minerit eller plåt. Plåt är för övrigt lämplig som snedtak på skärmen. Tumregeln när det gäller skärmvikten är minst 15 kg/m2.

Skärmar av skivmaterial

Tätheten är alltså ett bullerskydds viktigaste egenskap. När man bygger skärmar av skivmaterial som glas, Minerit, plåt eller plywood, är det således skarvarna mellan skivorna och anslutningen mot marken som bestämmer tätheten. Med gummilister eller drevningsremsor av glasull kan man få tillräcklig täthet.

Ett annat sätt att få täthet i detta fall är om man tar till ett tillräckligt långt överlapp. Om anliggningen mellan skivorna samtidigt är god kan tätheten bli lika bra med en sådan lösning. Överlappet bör vara minst 30-50 mm. Kortare överlapp kräver ett tätare och därmed dyrare underhåll.

Skärmar av träpanel

Bullerskärmar av lockpanel och spontat virke är nog den vanligaste lösningen för de flesta villaägare och rätt lättbyggd även för lekmannen. Ändå kan den vara knepigare än man tror att få skärmen tillräckligt tät och att den också håller tätt genom åren. Men ju klenare skärm, desto mera underhåll, så försök inte vinna något genom att underdimensionera skärmen. Den bör skruvas ihop med montageskruv (s k trallskruv). Detta är en skruv, som saknar gängor närmast det stora huvudet.

Det kan vara värt att ägna lite omsorg åt skärmen om den utförs av falsat virke. Här är det nödvändigt att tänka på om den byggs av fuktigt eller torrt virke. Det är nämligen så, att årsringarna strävar efter att räta på sig vid uttorkning, d v s lägre fukthalt, och omvänt vid ökad fukthalt. Om vi ska uttrycka det hela enkelt, så bör mer runda eller tätare årsringar stråla konvext ut mot den avtrappade (mindre) delen vid fuktigt virke. Vid glesare eller plattare årsringar bör virket vara torrt och årsringarna ”strömma” konkavt mot avtrappningen.

Lästips

Du som vill agera privat byggmästare eller starta studiecirkel för självbyggare rekommenderas att skaffa boken ”Skönheten och oljudet”, som är ett slags antologi om bullersskärmar. Där finns även användbara fotografier på snygga skärmlösningar utöver dem som visas här samt lämpliga ritningar och figurer, som förklarar vad ljud är och hur det utbreder sig, Boken handlar även om fönster, för den som vill veta mera.

Författare är de båda ljudkonsulterna Leif Åkerlöf och Ulla Byman. Den är utgiven av Svenska Kommunförbundet på Kommentus Förlag, men kan också fås genom Svensk Byggtjänst och kostar då ca 275:- plus moms.