Så fixar du skador på terrassen

Renovering

Skador på terrassen. Trä är trä. Solitt och “varmt”, men vi kan inte blunda för att det har en begränsad livslängd, och att murket trä kan vara riskabelt eftersom hållfastheten reduceras och kanske försvinner helt. Då och då blir det nödvändigt att byta ut delar.

Annons

De allra flesta träterrasser är byggda av tryckimpregnerat virke och ska därför — i alla fall teorin — kunna hålla femtio år eller mer. Men det finns faktiskt situationer och förhållanden som gör att röta börjar spridas mycket tidigare och därmed gör reparationer nödvändiga. Har det till exempel mellan och under brädorna samlats barr och löv, som börjat förmultna, kommer detta hög grad att påskynda ett rostangrepp.

Samma problem uppstår om en del av terrassen mestadels ligger skugga, så att den aldrig får möjlighet att torka upp ordentligt. Här kan då virket angripas av alger, något som inte i sig självt förstör träet, men som gör ytan hal och fuktig, så att röta lättare kan få fäste. Andra förhållanden som avgör livslängden är kvaliteten på materialet, vilken impregneringsklass det har och hur det ligger/används i förhållande till vatten och jord. Som regel kommer äldre material av första sortering I klass A att hålla bättre (kanske dubbelt så länge) än andra sortering I klass B (eller motsvarande de material som blir lagervara i framtiden).

Här var det nedersta trappsteget så angripet av röta efter tjugofem år på marken att det var nödvändigt att ersätta det med ett nytt - samtidigt som den yttersta terrassbrädan hade blivit sliten och ful. Nya delar kapas till av tryckimpregnerat 34x145 mm tralläkt. Lägg märke till att brädan sågas vinkel med berget så att övergången blir så snygg som möjligt.

Det är också så att vissa brädor lättare angrips av röta än andra. Därför är det inte heller nödvändigt att byta ut allt — bara den eller de brädor som är dåliga. Orsaken till att vissa brädor angrips snabbare än andra kan vara att träet är mer snabbväxt, d.v.s. har bredare årsringar som underlättar ett rötangrepp, eller att en skarv eller sammanfogning är gjord på ett sådant sätt att vatten leds in till det mer känsliga ändträet.

Detta gäller allt träverk, oavsett om det rör sig om terrassgolv, bjälkar eller staket. Därmed är det en viktig sak du kan göra för att undvika eller hejda ett rötangrepp: se till att få bort ansamlingar av barr och skräp. Använd gärna en högtryckstvätt, men var försiktig så att det inte uppstår ränder.


Trä befinner sig ständigt i rörelse och förr eller senare kommer spikarna att ‘pumpas” upp av växlingen mellan fukt och torka.

Det tjänar inget till att slå ner spikarna igen eftersom hålen har blivit för stora. Byt hellre till skruvar. Det finns särskilda trallskruvar i bl.a. längderna 45, 55 och 75 mm.

Ska du bara byta ut ett fåtal skruvar går det bra att använda handskruvmejsel. Rör det sig om ett större antal, rekommenderas en batteridriven skruvdragare.

Reparationstips

— Ta hellre bort för mycket än för lite, d.v.s. du måste se till att komma ordentligt in i friskt virke. Oftast är det klokast att byta hela panelen istället för att lappa och laga, om inte annat för att du minskar antalet skarvar.

— Håll rent, sa att inte skräp, halvmultna barr och liknande blir liggande.

— Låt anliggningsytor torka ordentligt innan du bygger in dem igen, och behandla ytor och andra med impregneringsmedel. Det är bara att pensla på om och om igen — ändträ suger i sig en hel del, och får du inte in tillräckligt med impregneringsvätska, blir det plats för vatten istället.

— Om möjligt bör gammalt och nytt virke ha ungefär samma fuktkvot. Material av samma dimensioner, men med olika fuktkvot, har en aning olika mått på grund av att virket krymper och utvidgar sig med fuktförändringar.

— En hög fuktkvot innebär också att en gerad skarv kommer att glipa när träet torkar och krymper. Undvik därför geringar om det går.

— Bearbeta inte tryckimpregnerat virke mer än nödvändigt. Du tar bara bort impregneringen.

— Om det inte spelar någon roll vilket som är framsida resp. baksida, bör du lägga brädorna med märgsidan utåt. Brädornas kupning kommer då att göra så att vattnet lättare rinner av.

— Använd hellre skruv än spik — men borra hål i vilket fall som helst när du är ute i kanten av brädan. På så vis undviker du sprickor.

— När du väl har rivit bort och avlägsnat skadat virke, kommer du lättare åt andra partier. Begagna dig av tillfället och undersök andra ställen som verkar misstänkta. Stick med kniven och ta bort material om bladet går in mer än två, tre millimeter. (Men tänk på att kniven lättare går in i fuktigt virke än i torrt.)

— Om fundamenten rör sig eller om du har problem med tjälskjutning, kan lösningen vara att dränera. Gräv efter dräneringsdike. så djupt som möjligt, och se till att det mynnar mot en lägre liggande punkt.

— En god regel är också att marken ska slutta bort från väggen, så att vattnet inte samlar sig. Detta kan du ordna till med fuktskyddsmatta (plastfolie etc.) på eller något under markytan. Du måste också leda bort vattnet från stuprören.

Har du problem med sjunkande fundament/plintar. kan det —
förutom tjälproblem — hända att bärytan är för liten. Öka
bärigheten genom att exempelvis gjuta en betongplatta under,
men jämna av ytan med kross först.

Räcket ska kunna motstå plötsliga belastningar och måste vara stabilt. Här har hela räcket bytts ut, med 45 x 95 mm reglar till stolpar som bultats fast på samma ställen och i samma hål som de gamla, och med 22 x 170 mm brädor. Här kan virket vara obehagligt, bara stolparna och överliggaren är impregnerade.

Materialet kommer från
Stora Reparationshandboken av Dag Thorstensen, Forum Förlag.
ISBN: 9137122258
168 sidor. Pris cirka 318 kr.

Annons

 

28 april 2005
 
Annons
Mer om Renovering
Medlems-
innehåll

Från sliten bod till drömhus!

Renovering När gästerna behövde någonstans att sova renoverade Björn och Cecilia sin gamla bod – och resultatet blev magiskt!

Krönika Annika Marklund: Vi bor i ett stort arkiv

Renovering Vårt hus fyller hundratio nästa år. Man borde nästan fira. Byggår: 1901. Så stod det i annonsen.

Sätt fast en lös plugg

Renovering Du har borrat hål i väggen för en plugg, men när du trycker in pluggen upptäcker du att hålet är för stort och att pluggen sitter löst. Inga problem,...

Baertlings färgbad - ett konstfullt dopp

Renovering Med mosaik, standardporslin och inspiration från konstnären Olle Baertlings måleri skapades detta sprakande färgstarka badrum.

Rofyllt i vitt och svart

Renovering Genom det avlånga fönstret ovan badkaret syns himlen hela dagen. Det är det allra bästa. Men det lyxigaste är att detta badrum bara är för mamma och...

Arga snickaren väcker villaägarna ur renoveringsdrömmen

Renovering Arga Snickaren – Anders Öfvergård – är tillbaka med nya sönderrenoverade hus och ihoplappade förhållanden att rusta upp och reda ut. Liksom i förra...

Vi byggde om allt själva!

Renovering När Julia Forsberg och hennes fästman Otto köpte huset trodde hon att de skulle vara klara med allt fix på tre månader. Om de var riktigt effektiva. Nu, 2,5 år senare, är de klara. Med nedervåningen. – Att restaurera har blivit en livsstil, säger Julia som här skriver om deras projekt.

Snickerboa blev fint kontor

Renovering Vår skribent Elisabet Broomé tröttnade på att ha inte ha en fast plats för skrivbordsarbetet därhemma. Här tipsar hon om hur en gammal snickerboa i...

Badrum i etage

Renovering Duschen ligger en trappa upp. Badrumsväggen är randig. Önskemålet var ett badrum med hotellkänsla, vilket för Klaus och Lene innebar stram stil med...