Lägga klinkergolv

Går du i kakel- och klinkerplaner? Då ska du läsa det här först. Här får du tips om hur du lägger klinkergolv.


”Kallt och hårt” säger kanske någon och avråder välmenande från planerna på att lägga klinkergolv i villans hall och kök. Men då handlar det troligen om två utbredda missuppfattningar om keramikgolv.

I det följande ska vi klargöra hur det ligger till. Vi ska även reda ut vilka olika typer av plattor som förekommer och ge svar på frågor om vad som krävs av underlaget för ett klinkergolv, hur golvkonstruktionen byggs upp samt vad man får, kan och bör göra själv av läggningsarbetet.

Missuppfattning 1: Ett keramiskt golv är inte kallare än något annat golv, det bara känns så för att plattorna leder värmen från foten. Men genom att installera golvvärme kan vi få ett varmt och skönt golv och dessutom ett behagligt och ekonomiskt värmeöverföringssystem. De gamla radiatorerna kan kastas ut.

Missuppfatting 2: Alla vet att keramik – bränd lera – är ett hårt material. Men det är inte så mycket hårdare än andra vanliga golvmaterial att fötterna kan känna någon egentlig skillnad. Typen av fotbeklädnad har ofta större betydelse för hur vi upplever golvets hårdhet än golvbeläggningen.

Uppåt för byggkeramiken

Många villaägare letar efter alternativ till de allmänt förekommande golvmaterialen. Under senare tid har klinkerplattor blivit ett allt vanligare val. Det gäller inte bara golven i bad- och toalettrum, där vackra och hygieniska keramikplattor idag är nästan självskrivna på både golv och väggar. Nej, nu är även golven i hall, kök och vardagsrum aktuella för det tidlösa naturmaterialet, som idag finns i oändligt antal färger, format och mönster. Det här har bidragit till att kakel- och klinkerplattor tillhör de fåtal material som ökar i användning trots att byggtakten på bostadssidan inte varit så låg i vårt land någonsin tidigare under detta århundrade.

Vid mitten av åttiotalet, då Sverige fortfarande byggde hus i ganska stor omfattning, var den totala åtgången av keramiska plattor omkring två miljoner kvadratmeter per år. Nu är motsvarande tal nära sju miljoner kvadratmeter!

Den ökande keramikanvändningen beror på en mängd orsaker, bland annat att svenska folket har bestämt sig för att välja gedigna, hållbara och miljövänliga naturmaterial på golv och väggar. Och det gäller såväl konsumenter: villaägare, bostadsrättsinnehavare, som byggfackfolk: beställare, arkitekter och byggentreprenörer. Den tiden är förbi då vi valde slit- och slängmaterial som måste bytas ut efter ett antal år. Men vi har vi också en önskan att omge oss med klassiska och vackra material med stora möjligheter att skapa ytor som håller i decennier också estetiskt.

En annan orsak till ökningen är att vi blivit mer uppmärksamma på hur olika material påverkar vår miljö. Nyligen presenterades uppgifter på att den dramatiskt ökande förekomsten av allergier bland annat anses bero på inverkan från vissa golvmaterial. Keramiken är ett rent naturmaterial som inte avger någon lukt eller några skadliga ämnen.

Kakel och klinker

Låt oss klara ut några begrepp. Plattorna är gjorda av keramik, det vill säga bränd lera.

Kakelplattor är baserade på lergods, ett ganska poröst gods som begränsar plattornas användningsområde till väggar inomhus. Kakelplattor är alltid glaserade, ytan har fått ett skikt av vanligen blank och färgad glasyr som bidrar till att plattorna är hygieniska och lätta att hålla rena.

Klinkerplattor är mer bastanta och uppbyggda på stengods, ett betydligt tätare gods som innebär att plattorna tål hårdare tag, kan användas på golv och på väggar med större påfrestningar än i bostäder, till exempel industrilokaler, offentliga badanläggningar och utvändiga fasader. Klinker finns både i glaserat och oglaserat utförande. På golv används oftast oglaserade plattor.

Det finns faktiskt ytterligare en produktgrupp inom byggkeramiken – mosaik. Det är oftast glaserade plattor av stengods i små format, från omkring 20 x 20 mm upp till 100 x 100 mm. Mosaiken levereras monterad på kartor, sammanhängande med nät eller papper i format som är lämpliga för montage på golv eller väggar.

Rätt platta på rätt plats

På golv är det alltså i regel klinker vi ska välja. Det finns mängder av olika format, färger och ytstrukturer. Det är viktigt att välja plattor som är lämpade för det golv det gäller.

Glaserade golvplattor indelas i fem grupper med hänsyn till deras motståndsförmåga mot nötning. Grupperna är PEI I till PEI V, där grupp I endast klarar golv med gångtrafik med bara fötter eller mjuka skor, till exempel bad- och sovrum. För golv i villans hall och kök bör man välja i lägst grupp III. Viktigt är också att glaserade plattor för golv inte är för hala.

Oglaserade klinkerplattor har inte någon liknande klassificering, men de flesta typerna klarar nötningen på bostadens golvytor med bred marginal. Det gäller dock att undvika mycket porösa plattor. Fråga efter plattornas vattenabsorption. Den bör inte vara över sex – åtta viktsprocent. Plattor som ska ligga på golv med golvvärme ska inte ha högre vattenabsorption än sex viktsprocent.

Det finns en speciell typ av ibland mycket porösa oglaserade plattor som i Sverige brukar kallas terracotta. (I ursprungslandet Italien heter de Cotto Toscana). Dessa kräver speciella metoder vid läggning och fogning och ska ha en särskild ytbehandling med vaxpreparat och liknande enligt tillverkarens anvisningar. För golvytor i anslutning till entréer, där sand och smuts följer med skorna, kan de vara mindre lämpliga i vårt klimat.  

Plattläggning

Läggning av plattorna sker i fästmassa som normalt är cementbaserad. Massan levereras i pulverform och blandas med vatten. Vilka underlag lämpar sig för en keramisk beläggning? Alla vanliga golvunderlag duger. De måste dock uppfylla vissa krav.

Betonggolv förekommer ofta och ska vara rena och fria från gamla ytskikt som plastmattor och liknande. Nygjuten betong måste uppnå en viss ålder, så att det mesta av den krympning, som uppstår vid uttorkningen, har hunnit ske innan man kan lägga keramik på den.

Träbjälklag är vanliga i Sverige. De ska ha en viss stabilitet för att kunna bära det keramiska skiktet utan risk för att det spricker. Regelavståndet i ett golv av 22-millimeters golvspånskiva ska inte vara större än 300 mm. Vanligen är regelavståndet 600 mm. Golvet kan då förstärkas med en ytterligare skiva. Ovanpå träunderlaget bör man det dessutom lägga en formstabil skiva, till exempel en sex mm gipsskiva, innan fästmassan och plattorna läggs ut. Denna är till för att förhindra att skadliga rörelser från träskivan påverkar det keramiska skiktet. Särskilda regler i våtrum

För golv i våtutrymmen gäller branschregler. Under plattorna ska det finnas ett tätskikt och förseglingar mot golvbrunn och i hörn och vinklar. Enligt reglerna finns ett sextiotal kombinationer av produkter (konstruktioner) som provats av Statens Provnings- och Forskningsinstitut, SP och godkänts av Byggkeramikrådet. Plastmattor ingår inte som tätskikt i någon godkänd konstruktion och de ledande svenska tillverkarna av plastmattor avråder från att deras produkter används i sådana konstruktioner, främst med tanke på att alkaliteten från cementen i fästmassorna kan bryta ner mjukgöraren i PVC-plasten med förkortad livslängd och otätheter som följd.

Keramiska golv i våtutrymmen ska ha lutning mot golvbrunnen med en cm per meter närmast brunnen och en cm per meter på övriga ytor.

Kan en vanlig villaägare lägga ett keramiskt golv? Ja, om man är händig, noggrann och van med den här typen av arbete så kan säkert många klara av mindre golvytor i torra utrymmen. Inom byggkeramikbranschen och hos försäkringsbolagen avråder man dock från att amatörer ger sig på våtrumsgolven. Ett misstag här kan få ödesdigra följder och det är inte säkert att försäkringsbolaget ersätter en skada om inte jobbet är gjort på fackmässigt/vedertaget sätt. Det finns cirka 600 företag i Sverige som har behörighet enligt branschreglerna.

Ett gott råd till gör-det-självaren är att börja med en liten golvyta innan man tar sig an ett större rum. Viktigt är också att noga följa leverantörens monteringsanvisningar. Hos specialistföretagen i byggkeramikbranschen kan man få sakkunniga tips och ofta finns möjlighet att hyra en skärmaskin och det finns ändamålsenliga verktyg och tillbehör att köpa.

Förstapristagaren i vår och Träinformations tävling har det här fina klinkergolvet i sin tillbyggnad. Fästmassan dras först ut och arbetas in i underlaget med ett slätt verktyg. Därefter dras den ut med en tandad spackel till rätt tjocklek för de aktuella plattorna. Man ska inte dra ut fästmassa på för stora ytor i taget. Plattorna trycks ned i fästmassan efter en lätt dragning i sidled. Plattan pressas ner med ett rejält tryck. Fästmassa som tränger upp i fogarna ska avlägsnas omedelbart. Efter några dagar kan fogning utföras. Fogbruket blandas enligt anvisningar på förpackningen och dras ut diagonalt mot fogarna som ska vara väl fyllda.

 

Söker du köpinformation, klicka här för att komma till Vi i Villas Köpguide!
Söker du hantverkare, klicka här för att komma till Vi i Villas hantverksguide!

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar