Från brunn till kran

Har du egen brunn är det bra om du lär känna din brunn och dess kringutrustning så att du vet hur du åtgärdar eventuella fel. Här får du svar på vanliga frågor - från brunn till kran.


Flera komponenter måste fungera för att dricksvattnet i din brunn ska nå husets tappvattenkranar. Om du lär känna din brunn och dess kringutrustning har du bättre möjligheter att åtgärda eventuella fel. Här får du svar på några vanliga frågor – från brunn till kran.

Vilka pumpar passar bäst för en bergborrrad brunn?

Djupbrunnspumpar är allra vanligast nuförtiden. I undantagsfall kan man använda en ejektorpump som placeras ovan mark, men denna teknik anses idag föråldrad. Fördelen med den dränkbara pumpen är att den inte syns eller hörs och inte riskerar utsättas för frost. En nackdel är att pumpen är svårtillgänglig och kan fastna i borrhålet.

Vid val av pump tar man hänsyn till brunnens djup och diameter, vattenmängd och vattennivå men också den beräknade vattenförbrukningen i huset. Det kan skilja uppemot 3000 kronor mellan olika djupbrunnspumpar beroende på kapacitet.

… för en grävd brunn?

Självsugande jetpumpar ovan mark är vanligast. Vid året-runt-användning bör pumpen antingen placeras inomhus eller i ett pumphus mellan brunnen och huset. Den totala sughöjden är begränsad och bör inte överstiga 8 meter.

Istället för endast en sugpump är det smidigt att använda en pumpautomat, som förutom pumpen innehåller en membranhydrofor/hydropress och tryckvakt i en enhet.
Det traditionella alternativet är att använda en handpump, men nuförtiden används denna mest som trädgårdsdekoration vid brunnen.

Läs mer: Gör brunnen radonfri

Vad ska jag tänka på vid rördragning från brunn?

Det är viktigt att rör/slangar läggs på frostfritt djup samt att rörgraven återfylls med material som inte kan skada rören. Det kan vara bra att lägga ett plastband (grävskydd) i rörgraven som signalerar att det finns en känslig ledning. Passa på att upprätta en ledningskarta och förvara denna tillsammans med övriga värdehandlingar på distributionsanläggningen.

Hjärtat i husets vattensystem! Hydroforen är vattenreservoar och tryckutjämnare som ser till att pumpen inte behöver starta varje gång du öppnar en kran. Foto: J-E Weinitz

Hur fungerar en konventionell hydrofor?

Hydroforen är en tank, vanligtvis i varmgalvaniserat eller rostfritt stål, som innehåller vatten och luft. Den bör placeras i närheten av pumpen, till exempel i källaren eller i ett särskilt pumphus. Hydroforen fungerar som en vattenreservoar och med hjälp av en tryckströmbrytare regleras trycket i vattenledningar och kranar. Husets vattenförbrukning avgör hur stor hydrofor man behöver. För enfamiljshus brukar det krävas en storlek på 150-300 liter.

Läs mer: Borrad brunn ger tryggare vattenförsörjning

Bör jag hellre välja en membranhydrofor?

I en membranhydrofor (kallas även hydropress eller tryckvattenbehållare) separeras vattnet från tryckluften via ett gummimembran eller gummiblåsa. Med en membranhydrofor kan du välja en mindre tank och fortfarande få ut samma mängd vatten mellan pumpstarterna som i en hydrofor. En hydropress på 60 liter motsvarar ungefär en 150 liters hydrofor.

Om du har problem med svavelväte i brunnsvattnet bör du dock välja en konventionell hydrofor, där luften kommer åt vattnet och frigör svavelvätet.

Pumpen startar ofta/trycket i kranarna är dåligt – vad kan det bero på?

I vanliga fall beror det på att hydroforen har felaktigt – oftast för lågt – lufttryck. Kontroll och eventuell justering av lufttrycket bör ske minst en gång om året. Metoden för att justera trycket skiljer sig åt mellan en konventionell hydrofor och en membranhydrofor. Det ska framgå av din bruksanvisning hur du går tillväga steg-för-steg. (Skötselråd brukar även finnas på tillverkarnas hemsidor.)

Pumpen och/eller hydroforen kan också vara underdimensionerad, det vill säga ha för låg kapacitet för att klara husets vattenförbrukning. Äldre hydroforer kan ibland vara rostangripna, och rost kan stoppa upp flödet. I detta fall är det lämpligast att byta hydrofor.

Om det är dåligt tryck i enskilda kranar kan det bero på att silen på kranarna täppts igen av beläggningar. Ta bort silen och rengör.

Det kommer inget vatten alls – vad kan det bero på?

Vattenståndet i brunnen kan ha sjunkit, men detta problem förekommer undantagsvis i djupborrade brunnar. Om brunnen har tillräcklig vattenförsörjning bör systemet felsökas.

Om du har sugpump eller ejektorpump: Fyll på slangarna med vatten; luft kan ha kommit in i systemet. Byt bottenventil om felet återkommer. Om detta inte hjälper måste troligen pumpen repareras eller bytas.

Om du har djupbrunnspump (sänkpump): Tag upp pumpen för reparation eller byt pump. Felet kan även bero på att tryckströmbrytaren, som automatiskt slår på/av pumpen, har gått sönder.

Vattensystem med djupbrunnspump. Illustration från ”Att anlägga en brunn”, SGU/Socialstyrelsen

Övrig utrustning som är värd att känna till

Tryckströmbrytare: reglerar att man får rätt tryck i hydrofor, vattenledningar och kranar.
Manometer: visar trycket i systemet.
Avstängningsventil: gör det möjligt att stänga av vattnet vid skötsel eller reparation.
Bottenventil/backventil: släpper igenom inkommande vatten, men hindrar vattnet att gå tillbaka till brunnen om trycket i systemet sjunker.
Kontaktormotorskydd: skyddar pumpens motor mot överbelastning.

Källor:
Geotec: www.geotec.se
Debe Pumpar:www.debe
Grundfos: www.grundfos.se
”Att anlägga en brunn”, ”Sköt om din brunn” (SGU/Socialstyrelsen)

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar