Borrad brunn ger tryggare vattenförsörjning

- men ingen garanti för att vattnet smakar gott

Förr i tiden grävde man brunnar, men idag är det borrning som gäller. En djupborrad brunn är mer beständig och mindre känslig för miljöpåverkan. Ändå är det vanligt att brunnsvattnet behöver renas för att uppnå bra dricksvattenkvalitet.

Långtifrån alla villaägare har tillgång till kommunalt dricksvatten. I glesbygden är det snarare regel än undantag att man hämtar vattnet ur egen brunn.


Det är viktigt att skydda brunnen från yttre föroreningar. Kontrollera att det anslutande brunnslocket är helt tät.

Vid många äldre hus på landet finns redan en grävd brunn. Men numera ersätts ofta grävda brunnar med djupborrade, säger Anders Nelson, ombudsman på Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation Geotec:

– Eftersom grävda brunnar tar vatten från ytliga grundvattenmagasin är de mer utsatta för yttre påverkan, till exempel nybyggnationer med närliggande avlopp. Därför är det vanligt att man ersätter en grävd brunn för att vattenkvaliteten försämrats eller för att brunnen sinat.

Nyproduktionen av grävda brunnar är idag marginell. En förklaring är allt färre entreprenörer erbjuder denna tjänst. Och vill man inte gräva själv återstår bara borrning som alternativ.

Borrare bör ha personcertifikat

Om man ska investera i en borrad brunn är det lämpligast att välja ett företag som är lokalt etablerat och har utfört vattenbrunnsborrning i området tidigare. Prata gärna med andra brunnsägare i trakten så kan de hjälpa dig att hitta rätt entreprenör. Ta in offerter och fråga efter referenser från fler än ett företag om det är möjligt.
Den som utför borrningen bör ha ett personcertifikat, framhåller Anders Nelson. Certifikatet är en garanti om att borraren har kunskap om både borrteknik, geologi och miljö. Hos certifieringsorganet Sitac (www.sitac.se) finns listor på företag som har certifierade borrare.

– Ett annat råd är att låta brunnsborraren ansvara för hela entreprenaden. Då vet du vem du ska vända dig till om det inträffar något fel, säger Anders Nelson.

Kostnaden för en totalentreprenad, ”från brunn till kran”, brukar ligga kring 50 000-75 000 kronor inklusive moms.


Du ansvarar själv för vattenkvalitén i din brunn.

Vattenkvaliteten – ditt eget ansvar

Det kommunala dricksvattnet omfattas av regler med stränga kvalitetskrav. Motsvarande regler finns inte när det gäller privat vattentäkt. Har du egen brunn får du alltså själv ta ansvar för kontroll av vattnet och eventuella åtgärder. Provtagningar på brunnsvattnet bör göras ungefär vart tredje år, säger Marianne Löwenhielm, miljöutredare på Socialstyrelsen.

– Både vattenkvalitet och vattentillgång i en brunn kan förändras med tiden. Vattnet kan vara dåligt utan att det finns tydliga tecken som missfärgningar eller dålig smak. Idag väljer många att enbart göra provtagning vid fastighetsköp, men med tanke på att grundvattnet i brunnen är föränderligt bör man göra regelbundna uppföljningskontroller.

Som brunnsägare bör du i första hand vända dig till din kommun när du ska utföra en vattenprovtagning. Många kommuner erbjuder rabatterat pris för en vattenanalys, samt provtagningsflaskor som kan lämnas under speciella inlämningsdagar. För vattenanalyser anlitar kommunen ett ackrediterat laboratorium. Om du själv vill anlita ett labb kan du söka i Gula Sidorna under rubriken ”Laboratorier – Analyser”.

Mikrobiologiskt eller kemiskt prov

I vanliga fall kan man välja mellan att göra en mikrobiologisk eller kemisk kontroll av brunnsvattnet. Vid en mikrobiologisk undersökning kontrolleras bakterier i vattnet, medan en kemisk analys är mer omfattande och rymmer bland annat kontroll av metallhalter. Den senare undersökningen brukar kräva fler provtagningsflaskor. Kommunen eller analysföretaget ger råd för hur respektive provtagning ska genomföras.

I vissa områden där det förekommer radon i berggrunden bör man göra ett radonprov på vattnet. Provet tas i en gastät glasflaska och mäts på laboratoriet i en så kallad gammaspektrometer, som visar hur hög radonhalt provet har.

Analys ligger till grund för åtgärder

”Tjänligt”, ”tjänligt med anmärkning” eller ”otjänligt” är de riktvärden som Socialstyrelsen har för dricksvattenkvalitet.

– Om vattnet bedöms som ”otjänligt” ska man undvika att konsumera det, man bör då göra en ordentlig kontroll av brunnen och försöka spåra föroreningskällan. ”Tjänligt med anmärkning” är ett slags varningsklocka. Det innebär att man kan dricka vattnet utan hälsorisk, men att det indikerar en förorening som ligger över gränsvärdet och därför helst bör åtgärdas, förklarar Marianne Löwenhielm.

I vattenlaboratoriernas analysprotokoll medföljer ett utlåtande som baseras på Socialstyrelsens riktvärden. I protokollet finns även uppgifter över vilka analyser som gjorts och hur höga halter som finns av mikrobiologiska och/eller kemiska ämnen. Protokollet ligger sedan till grund för vilka åtgärder som är lämpliga att göra. Eftersom de ackrediterade vattenlaboratorierna är oberoende kan de inte rekommendera vilka reningsmetoder eller vattenfilter som är lämpligast. Det innebär att man själv får ta kontakt med ett vattenreningsföretag som, med utgångspunkt från analysprotokollet, föreslår en lämplig reningsutrustning.


I princip kan all sorts brunnsvatten renas. Det gäller bara att hitta rätt teknik.

Vanliga problem med brunnsvattnet

Det är långtifrån alla brunnar som ger klart, luktfritt och välsmakande dricksvatten. Men med rätt teknik kan i princip all sorts brunnsvatten renas. Ibland kan det räcka med en billig filterpatron som byts ut efter en tids användning. I andra fall behövs ett kombinationsfilter som tar hand om flera olika föroreningar samtidigt. Priset varierar mycket mellan olika system och fabrikat, och de dyraste filtren kan kosta 20 000-25 000 kronor inklusive installation.

Hög järn/manganhalt, lågt pH-värde eller hög kalkhalt är de allra vanligaste problemen i dricksvattenbrunnar. Metaller åtgärdas vanligtvis med järnfilter eller kolfilter, medan kalk avlägsnas med avhärdningsfilter. Surt vatten (lågt pH-värde) ökar risken för frätskador på ledningar och hushållsmaskiner och kan åtgärdas med ett så kallat avsyrningsfilter.

Illaluktande brunnsvatten är ett annat vanligt problem. I djupborrade brunnar kan det bildas svavelväte som ger ifrån sig en lukt av ”ruttet ägg” när det kommer ur kranen. Lukten försvinner om man luftar vattnet med till exempel en luftinjektor.

Om vattnet luktar ”mossa” eller ”jord” kan det vara ett tecken på humusämnen i brunnen. Man bör i detta fall göra en mikrobiologisk analys för att se om det finns skadliga bakterier.

Om du har höga halter av bakterier i vattnet kan det bero på en otät brunnsvägg eller ett otätt brunnslock. Därför är det viktigt att alltid kontrollera brunnens skick före installation av reningsutrustning.

Några råd vid köp av vattenreningsutrustning

Rening bör alltid föregås av en vattenanalys hos ett ackrediterat laboratorium.
Det finns ett stort utbud av vattenfilter på marknaden. Ta in offerter och jämför pris- och garantivillkor.
Vattenreningsföretaget bör alltid erbjuda en funktionsgaranti så att reningen ger önskat resultat och inte oönskade effekter som till exempel ökad bakterieaktivitet, ökad radioaktiv strålning (om till exempel radon ansamlas i filtret) eller korrosionseffekter.
Kontrollera även att leverantören erbjuder bra service och support om det uppstår problem med vattenreningen.
Vattenreningsutrustning kräver viss skötsel och det är ägarens ansvar att följa skötselråden.


Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!

Mest lästa artiklar