Annons

Värmen i golvet ger god komfort, ekonomi och miljö

Spara energi

Det finns många fördelar med lågtemperatursystem och med att utnyttja hela golvytan som värmekälla.

Annons

Att värma upp rummet med hela golvet som värmekälla är inget nytt påfund från vår tid, då det blivit allt vanligare att byta ut radiatorerna under fönstren mot värmekablar eller vattenrör i golvet. Nej redan ca 100 f. Kr. hade romarna kommit på det fina med att värma upp bostäder genom att tillföra värmen underifrån med kanaler i golvet, där de varma rökgaserna från eldstaden passerade.

Golvvärme är ett lågtemperatursystem. Det innebär att värmen överförs till rummet via stora ytor med relativt låg temperatur. En yttemperatur på 23 - 24 grader på golvet räcker till komfortabla 18 - 20 grader i huvudhöjd.

Motsatsen är högtemperatursystem, där små ytor (t ex radiatorer) med relativt hög temperatur överför värmen. Vi får en god värmekomfort med en angenäm kontakttemperatur mot golvet. Eftersom mer än hälften av värmen överförs genom värmestrålning slipper vi onödiga luftrörelser, som ger golvdrag och rör omkring damm och smuts. Det bidrar till god hygien och minskar risken för att allergiframkallande partikla, damm, kvalster och andra småkryp, virvlar omkring i rummet. Från hygienisk synpunkt är det också positivt att biologisk tillväxt i golvet kan försvåras genom att det är rummets torraste del. De varma ytorna har låg relativ fuktighet. De oönskade organismerna kräver fuktighet för att föröka sig och frodas.

Med golvvärme är det möjligt att ha ett par grader lägre rumstemperatur än vid konventionella system. Tack vare att värmen kommer från "fotnivå" och vi får en gynnsam temperaturfördelning i rummet upplever vi inte rumstemperaturen som lägre. Det beror på att våra fötter, som är känsliga för kyla eftersom de befinner sig längst ut i kroppens cirkulationssystem, har det varmt och gott vid golvytan. Vi lurar kroppen, som uppfattar rumstemperaturen som ett par grader högre i och med att fötterna är varma.

Bättre ekonomi med golvvärme

Rätt dimensionerad golvvärme i en tät och välisolerad byggnad innebär normalt lägre uppvärmningskostnad än t ex radiatorsystem. Den sänkta lufttemperaturen, med bättre värmekomfort, kan betyda en rejäl besparing. Effektbehovet kan hållas nere till så låga siffror som 40 W/m2. En förutsättning är att huset är anpassat för golvvärme. Luftintag ska inte förekomma under fönstren, tillförsel av friskluft kan ordnas på andra sätt. Ett betonggolv på mark bör vara isolerat med minst 100 mm mineralull eller motsvarande. Det är inte lämpligt att installera golvvärme på ett oisolerat betonggolv på mark. I så fall bör någon form av värmeisolering tillföras på golvets ovansida innan ett golvvärmesystem läggs in.
Men för att golvvärme ska fungera som en ekonomiskt och värmetekniskt bra lösning krävs att systemet är så utformat, att det medger en snabb och jämn överföring av värmen från värmekällan till hela golvytan. En elektrisk värmekabel eller ett rör med cirkulerande varmt vatten har en relativt liten mantelyta, från vilken värmen snabbt ska fördelas till hela golvets yta utan onödiga förluster. Därför gäller det att hitta en konstruktion, som innehåller material med god förmåga att leda värmen utan bromsande isolerande egenskaper. Porösa material som trä och textilmattor har mycket låg värmeledningsförmåga och sådana konstruktioner måste kompletteras med värmefördelande plåtar, vanligen av aluminium. Hårda och tunga material har däremot goda ledningsegenskaper.

Om man vill jämföra värmekostnaderna i ett golvuppvärmt hus med ett hus som har konventionella radiatorer, måste man ta hänsyn till husens konstruktion, isolering, antal och typ av fönster m m. Men framför allt påverkas energiåtgången av de boendes vanor och anspråk på temperatur och komfort. Familjens storlek, åldersfördelning, matlagningsvanor, vädringsvanor och annat har stor inverkan på energiåtgången. Därför ska man kanske ta resultaten av sådana jämförande studier med en ordentlig nypa salt.

Bäst med klinker och sten

Gynnsamma golvprodukter för god och jämn värmespridning är hårda och tunga material som keramik och natursten. Dessa leder värme bra. Nya tunnare typer av kakel- och klinkerplattor gör att golvvärmekonstruktioner inte behöver bli onödigt tjocka. Vid renoveringssituationer är det vanligast att man spacklar in elektriska värmekablar i avjämningsmassa. Ovanpå denna läggs sedan keramikplattorna i ett tunt skikt av fästmassa. När det gäller våtutrymmen ska det finnas ett tätskikt under plattorna. För golv- och väggkonstruktioner med keramik gäller "PERs Branschregler" som är utarbetade av den byggkeramiska branschen i samråd med de ledande försäkringsbolagen. Konstruktionen, d v s tätskikt, förseglingar och fästmassa, ska vara provad av Statens Provnings- och Forskningsinstitut och godkänd av Byggkeramikrådet. Om man anlitar en entreprenör ska företaget ha behörighet, utfärdad av Byggkeramikrådet.

El, vatten och luft

Det finns tre olika huvudprinciper för golvvärme. Elektriska, vattenburna och luftburna system.

De vanligaste är idag baserade på elektriska värmekablar, som drivs direkt på nätet med 230 volt. Värmekablarna kan vara inspacklade i tunna skikt, vanligt vid renovering, ingjutna i betong i samband med nybyggnad eller förlagda i träbjälklag. Dessa system innebär totaluppvärmning, vilket betyder att ingen annan värmekälla behövs i rummet. Radiatorerna kan tas bort vid renovering. Andra elektriska system finns som är baserade på så kallad klenspänning, under 50 volt, och kräver att nätspänningen transformeras ner. Gemensamt för klenspänningssystemen är att de normalt är begränsade till komfortvärme, alltså inte värme för totaluppvärmning utan värme för att det ska kännas skönt för fötterna. Komfortvärme installeras ofta i bad- och duschrum.

De vattenburna systemen bygger på att varmt vatten cirkulerar i rör som är ingjutna i betong eller ligger i spårade skivor eller kassetter. En fördel är att energikällan kan vara valfri; olja, ved, gas, el eller fjärrvärme. Hittills har vattenburna system oftast använts vid nybyggnad. Det finns dock numera tunnare system som lämpar sig för renovering. Om man redan har radiatoruppvärmning med cirkulerande vatten i sitt hus kan ett värmegolv med vattensystem anslutas till det existerande rörsystemet. Dock går det inte att köra ut radiatorvattnet direkt i golvet. Detta är för varmt för lågtemperatursystem som golvvärme och måste späs ut med kallt vatten i en så kallad pump- shuntgrupp.

Luftburna system förutsätter normalt nybyggnad. Det finns system med grunder för olika typer av hus där rör gjuts in i betongen och bildar kanaler för cirkulerande varm luft. Att husgrunden är uppvärmd ger god uttorkning och gör att ingen onödig fukt stannar kvar och förorsakar problem.

Framtidens uppvärmningssystem?

Användning av golvvärme har ökat kraftigt i Sverige sedan slutet av åttiotalet. Eftersom nyproduktion förekommit i mycket begränsad omfattning är det renoveringssidan som svarar för merparten. I åtskilliga av de fåtaliga nybyggnadsprojekt som genomförs installeras golvvärme i större eller mindre omfattning. Det gäller ofta golv med klinkerplattor, som badrum, hall, inglasade uterum etc.

När nyproduktionen av bostäder kommer igång igen i större omfattning, är det mycket som talar för att golvvärme kommer att svara för totaluppvärmingen i en stor andel av husen.

Annons

Golvvärme ger, förutom att det är skönt för fötterna med varma golv, ekonomiska och hygieniska fördelar.

Temperaturfördelningen i ett rum med golvvärme kan se ut så här. Golvvärme ger en mjuk och behaglig värmeöverföring genom att värmen kommer från rätt håll. Och när fötterna har det varmt kan temperaturen sänkas utan att vi fryser.

Med radiatorvärme, som överförs mest genom luftrörelser, får vi den omvända temperaturfördelningen. Eftersom golvet förblir kallt skruvar vi upp värmen för att inte frysa om fötterna.

 

Söker du köpinformation, klicka här för att komma till Vi i Villas Köpguide!
Söker du hantverkare, klicka här för att komma till Vi i Villas hantverksguide!
28 juni 2002

0 Kommentarer

21

20 sätt att spara energi utan uppoffringar

Uttrycket ”många bäckar små” är ganska utslitet, men när det gäller att spara energi i hemmet har det aldrig varit mer aktuellt. Här är några enkla...

0

Håll koll på energikonsumtionen i realtid

Ta kontroll över tidstjuvarna hemma. André Mellin och Joakim Ottander på Exibea har tagit fram en produkt som läser av energikonsumtionen i realtid.

0

5 smarta snåljåpar - spara energi

Att uppgradera husets standard kostar ofta en hel del. Men även med relativt enkla medel kan du sänka din energiförbrukning. Här är våra favoritsnålisar...

0

Bidrag för byte

Det finns bidrag att söka för den som vill spara energi i villan.

2

Måste man släcka lyset? - Läsarbrev

Vi fick ett intressant läsarbrev till redaktionen. Det var från Nils som skrev att han höll en jämnare innetemperatur genom att inte släcka lamporna....

0

Miljösmartare livsstil - Johans tre enkla val

Tänk värme istället för ljus när du ska spara energi. Vår miljö-
expert 
Johan Tell 
listar sina 
bästa 
tips!

0

Så sänker du din elräkning

Nu är elen billigast för de som bor i norr, där merparten av elen produceras och där det blir ett elöverskott. Dyrast el får de som bor i söder, där...

0

Tips för ett varmare liv

Du har gjort ditt huvudvärmeval men tycker fortfarande att det är kallt. Eller för dyrt. Eller drar för mycket energi. Så vad göra? Vi i Villa ger här...

0

Rätt bidrag för egen energi

Hösten och vintern och kylan kryper allt närmre. Nu stänger vi ytterdörren och börjar skruva upp värmen och plötsligt bli energi ett högaktuellt ämne....

Vi i Villas policy
Avbryt

Här kan du bli medlem i Vi i Villa genom att logga in med ett befintligt konto från sociala medier eller genom att skapa ett nytt konto, kopplat till din e-postadress nedan.

Som medlem får du tillgång till erbjudande och rabatter från våra leverantörer. Du kan också enkelt deltaga i våra tävlingar och forum när du är inloggad som medlem på webbplatsen.

Läs mer om medlemskapet och hur vi hanterar dina personuppgifter.

 

Annons