Vågar du ta en el- och elektronikfri dag?

Att stänga av elvärmen, kylen och frysen är kanske lite väl drastiskt, men alla andra el- och hemelektronikprylar, klarar du dig utan dem i en dag?


Inget messande, inget surfande, knäpptyst på mejlen och inga ljuva toner från vare sig IPod eller stereo. Favoritprogrammet på teve är bara att glömma, liksom ungarna sitt dataspel. Frukosten får avnjutas utan nybryggt kaffe, det blir ingen ungsbakad lax till middag och noll micrade popcorn framför teven, nej just det ja, den var ju avstängd… Till råga på allt blir det väldigt mörkt inne…

Inget te utan Trangia

En lördag i oktober bestämde vi oss för att prova att leva ett dygn utan el och de hemelektronikprylar vår familj, två vuxna och två grabbar, 9 och 12 år, omger sig med i vanliga fall. I vårt fall innebar det att mobilerna stängdes av, teve, tevespel och dator likaså. Inga lampor skulle få tändas och spisen var bannlyst. Däremot fick akvariefiskarna dispens, utan ljus och värme kanske de inte skulle må så bra.

Först upp på morgonen var Hugo, 9 år.

– Jag kom ihåg att inte sätta på teven! berättade han glatt, men blev snabbt lite sur och ledsen eftersom man ju inte heller fick sätta på stereon eller spela på elpianot. (Elpiano är jättebra annars, eftersom man kan öva tyst med hörlurar på, men just idag hade det varit trevligt med ett vanligt…)

Själv var jag mycket nöjd med att slippa de tecknade figurernas irriterande falsettröster, men muttrade över att jag inte kunde brygga mitt morgonte. Tanken att fuska slog mig – med vattenkokare tar det ju knappt en minut! – men okej, det fick väl bli fil och flingor istället. Det är ju den nyttigare och mer mättande frukost jag alltid säger att barnen ska äta…

När Hugo och jag ätit frukost färdigt kommer maken också upp från sängen. Raskt plockar han fram Trangia-köket från garaget och frågar så där i förbifarten om jag vill ha te. Att jag inte tänkte på det!

Det gick jättebra att värma vatten och brygga kaffe och te på Trangiaköket.

Mörkt mitt på dagen

Efter frukosten ångrar jag att vi inte körde en diskmaskin precis innan vi gick och lade oss i går kväll. Tallrikar och glas från fredagens kvällsfika står kvar på bänken och tillsammans med frukosten blir det en skapligt stor handdisk. Det är ju inte särskilt jobbigt att diska för hand, men när man inte har något diskställ och det dessutom är mörkt i köket trots att klockan är tio på förmiddagen, är det rätt trist. Den lilla ljuslykta jag tände ger knappt ledljus, men jag hoppas att det blir hyfsat rent ändå. Äldsta sonen Sixten kommer pricksäkert ned till frukost precis när disken nästan är avslutad så han kan slänga med sin filtallrik, men slippa hjälpa till.

Förmiddagen ägnas sedan åt att plocka och röja lite i de högar av post, kläder och skolprylar som bildats under veckan. Det påtagligaste med att inte ha någon el är att det är så mörkt inne. En mulen dag i slutet av oktober är det inte mycket till dagsljus som kommer in genom våra fönster. Själv blir jag både irriterad och deprimerad av för lite ljus – förstår inte hur kvinnorna stod ut förr i tiden när de fick famla runt i halvmörkret och sköta inomhussysslorna!

Ungarna går ut, de har beslutat sig för att äntligen bygga den hockeyskott-ramp de funderat på några veckor. I vanliga fall hade de nog hamnat framför datorn i alla fall en liten stund, för att kolla om någon kompis är inne på MSN eller hur det gått i de senaste allsvenska matcherna.

Långlunch vid grillen

Framåt tolvtiden börjar det kurra i magarna, men vad ska vi göra för mat? Särskilt ungarna som varit ute i kylan länge vill helst ha något varmt. Det naturligaste är ju att tända utomhusgrillen, som vi precis varit duktiga och ställt undan, för en gångs skull innan första snön. Men den står ganska lättillgängligt till i förrådet, liksom en kasse med grillkol. Värre är det med tändvätska, vi brukar ju använda eltändare… Nisse tar istället några grenar han hittade på tomten, från en björk vi fällde i somras, och påbörjar en rykande matlagning som efter en och en halv timme resulterar i korv med brända bröd. Men ungarna är nöjda, tycker att det är mysigt att grilla. Det är skönare att vara ute än inne där det är så mörkt och dystert, så vi intar lunchen stående på altanen.

Hugo roar sig med såpbubblor medan vi otåligt väntar på att elden ska bli grillbar glöd.

Sixten tyckte att lunchkorven utomhus var ett av det bästa med den elfria dagen.

Spel i stearinljusens sken

Har man hus och familj brukar man som vuxen knappast vara sysslolös någon längre stund hemma, vare sig man har el eller inte. Men när grabbarna tröttnat på skottrampen och kompisarna gått hem börjar de bli rastlösa. I vanliga fall hade de nog rivit av några låtar på Guitar Hero på sitt Playstation, men nu vill de att vi ska spela sällskapsspel istället. Fram kommer Bondespelet och sedan köper vi betor, havre och råg och svär över frost och tjuvjägare i skenet från massor av värmeljus som grabbarna placerat ut på spelplanen. Klockan är bara drygt fem på eftermiddagen, men det är becksvart både inne och ute. Behöver någon gå på toa får man ta med sig en liten ljuslykta.

– Det här är ju jättemysigt! tycker Hugo.

Men man blir trött av mörkret, när klockan börjar närma sig sju sitter vi alla och gäspar. Själv hade jag absolut kunnat gå och lägga mig, men inser att tröttheten – och en viss irritation i spelet – också beror på energibrist. Matlagning känns oöverstigligt så istället bestämmer vi oss för att gå ut och äta på en av ortens små restauranger. Kanske är det fusk, kanske inte, men det är i alla fall väldigt skönt att slippa matlagning och disk, och det är inte så ofta vi går ut och äter hela familjen tillsammans. Så där fick vi umgängesbonus – även om det förstås kostade en slant…

Helt okej göra om igen

Timmarna innan läggdags tillbringar vi med Bondespelet, men innan vi går till sängs summerar vi dagen. Hugo tyckte att det jobbigaste var att man inte kunde spela musik, men att det var mysigt med alla tända ljus. Sixten sa att lunchen var toppen, och middagen på restaurangen också förstås, men där tyckte han nog att vi fuskade lite. Han saknade inte datorn direkt, men det var jobbigt med mörkret. Maken tyckte att det var nyttigt, en väckarklocka för att man kanske ska vara bättre förberedd inför eventuella strömavbrott. Till skillnad från Hugo tyckte han det var skönt med tystnaden.

Själv insåg jag hur snabbt jag blivit van vid att hela tiden kolla upp saker via Internet; telefonnummer, öppettider och så vidare. Och skumrasket under dagen – nej tack! Men ett stort plus för att vi faktiskt umgicks mer tillsammans och inte satt framför skilda skärmar halva dagen.

Alla i familjen kan mycket väl tänka sig att ta en elfri dag igen, men själv tycker jag att vi väntar till den ljusare halvan av året.

Söker du köpinformation, klicka här för att komma till Vi i Villas Köpguide!
Söker du hantverkare, klicka här för att komma till Vi i Villas hantverksguide!

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar