Spar energi - ändrat beteende viktigare än tekniken

Spara energi

Vanans makt är stor och vanor som leder till ett bekvämare liv går snabbt att ta till sig. Betydligt svårare är det att backa tillbaka några år i standard och bekvämlighet.

Annons

Familjen som struntar i vad energin kostar.

Mycket energiforskning går idag ut på att studera hushållens energivanor. Och det visar sig att vanor och beteenden ofta har större betydelse för hushållens energianvändning, än vad man kan uppnå genom tekniska energilösningar. 

Halvera energianvändningen

I ett så pass litet underlag som tio likartade småhus varierade energianvändning från 14 000 kWh till 28 000 kWh per år, enligt en undersökning i Lund. Och innetemperaturen varierade från i genomsnitt 18,6 grader i det kallaste huset till 23,6 grader i det varmaste huset.
Skillnader i vanor och livsmönster kan betyda över 10 000 kronor om året i energikostnader för värme, varmvatten och hushållsel.

Backa två generationer. När farmor var barn fick Sverige el. Det var en lyx som i början användes för att lysa upp tillvaron med några enstaka glödlampor. Sedan kom hjälpmedlen i hushållet: tvättmaskin, elektrisk spis och ugn, följda av teve, diskmaskin och mikrovågsugn. Koks- eller vedeldade bostäder ersattes av oljeeldning och elvärme. Bostadsytorna ökade och komforttemperaturen ökade. Lyxvaran varmvatten blev en självklar del av vardagen.

I dag har de flesta hushåll flera teve-apparater och flera datorer. Elurtagen är fullproppade med transformatorer till olika apparater, små manicker som sitter och drar ström oavsett om apparaten används eller ej.
Många vanor beror också på tanklöshet, slentrian och brist på medvetande. Beteendeforskare pekar på att energihushållning långtifrån alltid handlar om tekniska lösningar eller val av uppvärmningssystem. De allra billigaste och effektivaste åtgärderna kan vara att rannsaka sig själv, sin familj och de egna dagliga vanorna.

På följande sidor har vi gjort en kostnadskalkyl för olika typer av familjer med samma förutsättningar, lika stora hus och lika många familjemedlemmar. Vilken beskrivning passar bäst in på din familj, och vad kan just ni göra för att sänka kostnaderna?

6 tips för minskade energikostnader

Årets energisparlista i Vi i Villa börjar med tre punkter om vanor och beteenden.

1. Tröja eller 21 grader?
21 grader är en vanlig innetemperatur. Men variationerna är stora. Mätningar i tio villor utanför Lund avslöjade allt från 18,6 till 23,6 grader i genomsnittlig innetemperatur. Skillnaden innebär 5000 kronor om året på olje- eller elvärmeräkningen, utan en enda krona i investering.
Jämför det med kalkylen för en värmepump. Insatsen i det här fallet är att ta på sig tofflor och tröja. Vem tar diskussionen vid köksbordet?

2. Duscha 20 minuter?
Farmor duschar inte varje dag. Generationen före henne tvättade sig till jul och midsommar, antingen det behövdes eller ej. Vanan att duscha varje dag har uppstått under senare delen av 1900-talet. ”Det har blivit fult att lukta människa”, som någon uttryckte sig i ett forskningsprojekt. Dagens unga generation är på väg att utöka vanan till att duscha flera gånger om dagen och att dessutom använda duschen för ett utdraget välbefinnande långt mer än vad som behövs för att bara bli ren.

Det här är de flesta människor medvetna om, men man har svårt att bryta trenderna och svårt att ta diskussionen med sina tonåringar.
En modern familj på fyra personer kan använda allt från 3 500 kWh till över 7000 kWh per år för varmvatten, en skillnad som innebär över 3 000 kronor på olje- eller elräkningen. Säkert förekommer ännu mer extrema ytterligheter. Och då har man inte ens jämfört med motsvarande familj en generation tillbaka i tiden, då nivån kanske låg på mellan 1000 och 2 000 kWh.

3. Tre datorer?
Ett energieffektivt nytt kylskåp drar bara hälften så mycket el som när kylskåpen först blev standard i villaköken. Även tvättmaskiner har blivit mycket mer elsnåla.

Ändå fortsätter hushållens elförbrukning för att kyla, frysa och tvätta att öka. Det beror bland annat på att kapaciteten har ökat och att varje hushåll använder fler och större vitvaror.

Den verkliga revolutionen i förbrukningen av hushållsel har skett de senaste 10-15 åren. De flesta villafamiljer har idag fler än en teve och två-tre datorer. Dessutom har många apparater stand by-lägen eller transformatorer på sina elsladdar, något som ständigt drar ström även när apparaterna inte används.

Och hur många lampor står och lyser utan att någon just för tillfället drar nytta av belysningen?

Även tvättvanorna har studerats av beteendeforskare; trenden är där att man tvättar allt mindre smutsade kläder, alltså slentrianmässigt slänger nästan rena plagg i tvättkorgen för att man inte ids lägga undan dem för återanvändning.

För 25 år sedan beräknades en villafamilj i genomsnitt förbruka 4 000 kWh hushållsel. Idag är siffran nästan den dubbla, en skillnad på 4 000 kronor om året.

4. Läcker huset värme i onödan?
När familjen inte orkar ändra sina vanor mer, då återstår tekniska lösningar för att minska energianvändningen. Den klassiska första åtgärden är att titta över husets klimatskal, ytterhöljet, och då som första åtgärd vindsisoleringen. Tumregeln är att det lönar sig att isolera vinden upp till en halv meter, och det bör man göra. Däremot är det fortfarande svårt att få god ekonomi i att isolera väggar, byta fönster och andra åtgärder i klimatskalet, om det inte sker i samband med att huset ändå ska renoveras av andra skäl.

5. Håll stabil temperatur!
Att kunna ställa in exakt önskad temperatur i huset med ett bra styr- och reglersystem kanske ska stå allra högst på den tekniska åtgärdslistan. Okontrollerade svängningar i temperaturen kostar mycket energi och pengar. Värmesystemet måste också trimmas in så att det verkligen fungerar.

Dålig temperaturkontroll kan i värsta fall kosta över tusen kronor om året i bortkastad energiförbrukning.

6. Värme utan olja och el?
År 2004 installerades 100 000 värmepumpar i svenska villor, varav drygt hälften var berg- eller jordvärme. Boomen är ett uttryck för villaägarnas oro över stigande el- och oljepriser. I och med den stora efterfrågan har också priserna på värmepumpar och installationer stigit ganska kraftigt de senaste åren, så villaägaren bör vara noga med kalkylen och även ta reda på vad som egentligen menas med siffror och uppgifter i reklamen.

Konsumentverket har uppmärksammat osaklig reklam för värmepumpar, framför allt luft-luftvärmepumpar, där konsumenten kan förledas att tro att värmepumpen kan bidra med en övervägande del av villans värmebehov under året.

Genomsnittspriset för en ”nyckelfärdig” bergvärmepump ligger för närvarande på upp emot 150 000 kronor, och den kan beräknas spara omkring två tredjedelar av tidigare energikostnader för uppvärmning och varmvatten. I många större hus kan det vara en lönsam investering.

Pellets är ett annat alternativ om man vill avlägsna sig från olje- och elberoendet. Om olje- och elpriserna fortsätter att stiga kan man förvänta sig en ökad övergång till pelletsvärmda villor. Mentalt är många villaägare fortfarande skeptiska till pellets därför att det inte är helt fritt från tillsyn (men det är ju inte tvättmaskinen eller diskmaskinen heller).

I en pelletsbrännare eller pelletspanna bör man då och då kontrollera att matningen fungerar, att det finns bränsle i lagret, och några gånger i månaden aska ur pannan.

Det ultimata alternativet för att bli både obereoende och beroende är att elda med ved. Man blir ganska obereoende av stigande el- och oljepriser, men man blir beroende av att utföra den dagliga eldningsritualen, som tar ungefär 20 minuter med en modern panna.

Annons

Familjen ”Jag orkar inte tjata på ungarna”

Mor i huset har nog sett hur elräkningen dragit iväg sedan barnen fick egna datorer och utvidgade duschvanor. Och far säger att han fryser om det blir kallare än 20 grader. Det blir övermäktigt för mor att ta striden. Hon väljer istället den tekniska vägen och installerar en bergvärmepump.

Kostnader före installationen:
Hushållsel 9 000:-
Varmvatten 6 000:-
Eluppvärmning 20 000:-
Summa 35 000:-

Kostnader efter installationen:
Hushållsel 9 000:-
Varmvatten 2 000:-
Pumpdrift och spetsvärme 7 000:-
Ränta och avskrivning* 15 000:-
Summa 33 000:-

*förenklat beräknat till 10 procent per år på investeringen 150 000:- för bergvärmepumpen

Familjen "Ungarna får själva betala för sitt beteende"

All duschtid utöver tre minuter kostar fem kronor per minut, oavsett vem i familjen som duschar. Pengarna läggs i en särskild hushållskassa. Ungarna får själva hålla reda på sin tvätt, samla ihop den och köra sin egen tvättmaskin, vilket gör att de inte slänger nästan rena kläder i tvättkorgen. Tomt rum med lampan på kostar fem kronor, påslagen teve eller dator som ingen tittar på eller använder kostar också fem kronor. Alla i familjen är med på idén och det blir bonus om man klarar årsmålet för elförbrukningen.

Familjen har också installerat en modern styr- och reglerutrustning och tillämpar natt- och dagsänkning på temperaturen, med 20 grader på morgon och kväll.


Kostnader före:
Hushållsel 8 000:-
Varmvatten 6 000:-
Eluppvärmning 18 000:-
Summa: 32 000:-

Kostnader efter:
Hushållsel 5 000:-
Varmvatten 3 500:-
Eluppvärmning 15 000:-
Ränta och avskrivning* 1 500:-
Summa 25 000:-

*förenklat beräknat till 10 procent på investeringen 15 000:- för styr- och reglerutrustning

Familjen "Vi tänker på miljön"

Familjen lägger ner tid på att utveckla ett miljövänligt och energisnålt beteende (se punkt ett-tre i listan ovan). Man har dessutom installerat solfångare och en pelletskamin som komplement till elvärmen.

Förra familjen i villan:
Hushållsel 8000:-
Varmvatten 6 000:-
Eluppvärmning 18 000:-
Summa 32 000:-

Miljövänliga familjen:
Hushållsel 5 000:-
Varmvatten 3 000:-
Eluppvärmning 10 000:-
Pellets 2 000:-
Ränta och avskrivning* 6 000:-
Summa 26 000:-

*förenklat beräknat till 10 procent på investeringen 60 000:- för pelletskamin och solfångaranläggning

 


 

Familjen ”Jag struntar i vad det kostar”

Familjen har råd att ”leva bekvämt” och bryr sig inte om sina energikostnader. Istället för att investera i energibesparingar har man en rejäl maskinpark elapparater i bostaden.

Familjens kostnader:
Hushållsel 12 000:-
Varmvatten 8 000:-
Eluppvärmning 20 000:-
Summa 40 000:-

20 december 2005

0 Kommentarer

7

Läsarnas knep för att spara energi

Lämna ugnsluckan öppen när du lagat mat, sänk värmen inne, tina mat i kylen. Att spara energi gynnar både miljön och privatekonomin – här är läsarnas...

0

Energibesiktiga huset

Med hjälp av tilläggsisolering, intelligenta reglersystem anpassade till det befintliga värmesystemet, energiglas och snålspolande handduschar kan du...

0

Energikonsulten svarar

Här svarar energikonsulten Georg Saros på de tio vanligaste frågorna om uppvärmningssätt.

0

Energirådgivning - en guldgruva för villrådiga villaägare

Har du också kliat dig i huvudet och undrat vilket värmesystem som verkligen är bäst och uppfyller just dina krav och önskemål? Alla håller på sitt...

0

Så här går energibesiktningen till

Vi följde med besiktningsman Leif Kumlin på hans jakt efter energiläckor och eltjuvar.

0

Snart måste villan energideklareras

Villor och andra byggnader ska energideklareras, enligt en ny lag 2006. För villaägaren beräknas deklarationen kosta mellan 3 000 och 4 000 kronor, men...

0

Byt värmepanna och få 30 000 kr i bidrag!

Värmer du huset med direktverkande el eller olja? Passa på och byt värmekälla före år 2011! Byter du värmepanna får du bidrag.

0

Byt energikälla och få bidrag!

Funderar du på att slänga ut oljepannan eller minska elräkningen för din uppvärmning? Efter årsskiftet är det rätt läge! Tänkt både långsiktigt på...

0

Värmeskolan

Oljan blev ännu dyrare vid årsskiftet. Elpriset är på väg upp igen efter några år av pressade priser. Det finns skäl för alla oss i villa att se om...