Rusta för rusk

Strömavbrott – inget ljus, inget vatten, ingen värme. Hur klarar du till exempel flera dagar utan el? Vi hjälper dig att katastrofutrusta villan.


Förra årets storm i västra Sverige orsakade långa strömavbrott. Rusta villan så att du klarar dig utan el, vatten och värme. Vinterns storm satte många hushåll på pottkanten. Men på landsbygden, där strömavbrotten avlöser varandra, är många villaägare luttrade vid det här laget. Därför är beredskapen ofta bättre där än i storstadsområden.

– Just boende i tätort är de som ofta saknar beredskap eftersom man är invaggad i säkerhet. Det kan vara svårt att intala sig att man behöver nödgrejer där det sällan händer något. Då kan det kännas överflödigt att investera i en gasolkamin för ett par tusen kronor, säger Harry Sepp på Civilförsvarsförbundet.

Batteridriven radio och ljus

Däremot finns det annat som alla borde ha hemma – oavsett bostadsort.

– Det som ofta upplevs som jobbigast vid en krissituation är bristen på information. Kommer strömavbrottet att vara ett par timmar eller tre dygn? En batteridriven radio borde därför alla ha. Gå annars ner till bilen och lyssna på bilradion när det är dags för nyheter, råder Harry Sepp.

Ljus är också viktigt. Förbered dig med ficklampa och reservbatterier. I teknikaffärer finns också så kallat kemiskt ljus som lyser intensivt i flera timmar. En fotogenlykta är annars en bra idé eftersom den även ger viss värme.

– Men tänk på att allt som brinner med låga också förbrukar syre. Du kan därför bli dåsig och få huvudvärk av syrebrist om flera lampor eller en gasolkamin förbrukar mycket syre i ett stängt rum. Vädra kort men ofta!

Ta det även försiktigt med stearinljus. Snyggt arrangerade ljus på bordet kan bli en rysare. – Blockljus tätt intill varandra på en bricka ger stark hetta och i kombination med stearingaserna kan en två–tre meter hög eldsflamma uppstå. Har du gasspis bör du också se upp.

– Den är inte gjord för att brinna många timmar i sträck.

Håll värmen

Viktigast av allt är dock att behålla värmen. Redan en lätt nedkylning gör dig apatisk och stel i kroppen. Din förmåga att ta hand om dig själv minskar. Det gäller att både behålla och tillföra värme.

– Ta på varma kläder, vantar och mössa. Om du bygger en koja av filtar under ett bord eller värmer dig med en fotogenkamin spelar ingen roll, huvudsaken är att du blir varm, betonar Harry Sepp. I vissa fall kan husets uppvärmningssystem fungera, trots strömavbrott. Har du direktel är det förstås dystert. Samma sak med olja och bergvärme. Men har du vedeldad panna eller kombipanna finns det hopp.

– I nyare hus är rören ofta så klena att det inte blir självcirkulation, det vill säga det blir varmt i pannrummet men inte i övriga huset. Skaffa därför en omformare (finns att köpa på teknikvaruhus). Tillsammans med ett bilbatteri hjälper denna till att få igång cirkulationspumpen.

Braskamin eller kakelugn klarar annars fint att hålla kylan borta. Fotogen- eller gasolkamin fungerar också bra för att värma upp enstaka rum. Eller portabla elverk för hushållsbruk (finns för 500–5 000 W).

– Tänk på att i förväg ha bränsle hemma för flera dygn. Vid större elavbrott fungerar inte pumparna på bensinstationerna och affärerna har stängt. Har du ingen fungerande värmekälla alls? Då gäller det att minska luftvolymen. Sov alla i samma rum, helst vänt mot söder. Eller bygg en koja bestående av filtar över ett bord – ett litet luftutrymme ger mer värme. Lägg ut madrasser och sov i kojan. Fäll ner persiennerna för fönstren eller häng för en filt, så minskar avkylningen. Har du tält kan detta sättas upp inomhus. Eller varför inte använda husvagnen?

Fyll badkaret

Vattenfrågan måste också lösas. Det går åt en hel del vatten i ett hushåll – cirka 500 liter per dygn i en familj på fyra personer under normala förhållanden. Har du egen djupborrad brunn blir du utan vatten direkt vid strömavbrott eftersom pumpen slutar fungera.

Har du kommunalt vatten? Spola upp vatten i badkaret, råder Harry Sepp.

– Det finns ett självtryck i ledningarna som innebär att det går att spola upp vatten i två–tre timmar även om elen slås ut i det kommunala vattenverket.

Vid längre strömavbrott ordnar kommunen vattenutdelningsställen. Annars kanske det finns snö. Att smälta snö är dock energikrävande – det krävs tio liter snö för att få en liter vatten.– Snön är dessutom ofta smutsig i bebyggda områden, så koka alltid innan du dricker smält snö. Filtrera först genom ett kaffefilter.

Förbered dig genom att alltid ha några plastflaskor med vatten i frysen. Dessa fungerar ju samtidigt som kylklampar och håller kylan längre. Se bara till att inte fylla flaskorna helt.

Toalettstolens tank är annars ett bortglömt vattenställe (rymmer cirka 8 liter). Men koka vattnet innan du dricker det eftersom här brukar finnas beläggningar.

– Spara disk- och slaskvatten för att spola i toaletten med. Det är viktigt att spola igenom toaletten ordentligt så att det inte blir stopp, säger Harry Sepp.

– Har du inget att spola med, häng en plastpåse i toaletten innan du använder den. Påsen hänger du sedan ut om det är kallt, alternativt gräver ner om det är varmt.

Maten, då?

Om du inte öppnar kyl och frys kan maten klara sig upp till ett dygn. Är det kallt, ställ ut maten. Är det mycket kallt, ställ den i en kartong isolerad med tidningspapper, så minskar frysrisken.

Med friluftskök är matfrågan löst. Ställ aldrig köket på spisen under köksfläkten.

– Fettet som finns i fläkten kan fatta eld, som kan spridas genom ventilationssystemet. Eller pigga upp er genom att ta fram grillen. Denna används förstås utomhus. Laga mat över öppen eld går också bra. Vira in i folie så den inte blir bränd.

Skaffa ett förråd av engångstallrikar. Se också till att ha ett förråd hemma av konserver och torrvaror som pasta, nudlar, ris, pulversoppor och potatismospulver. Välj snabbris och snabbmakaroner som inte kräver så lång koktid. Ha för vana att alltid ha ett extra spaghettipaket och byt i lådan varje gång det gamla tar slut, så blir det inte gammalt.

Nu har du en mental beredskap för krislägen. Och det är avgörande för hur du kommer att klara dig, enligt Civilförsvarsförbundet.

Checklista/Saker att alltid ha hemma

Värme: Varma kläder, sovsäck, filtar.
Ljus: Ficklampa, reservbatterier. Stearinljus, värmeljus, tändstickor.
Hygien: Våtservetter, plastpåsar till toaletten.
Vatten: Vattenfyllda flaskor i frysen. Dunkar/hinkar. Möjlighet att rena vatten (vattenreningstabletter/filtrera och koka fem minuter).
Mat: Engångstallrikar, bestick och muggar. Konserver, torrvaror som pasta, ris och potatismospulver. Friluftskök (aldrig under köksfläkten!)
samt bränsle. Grillen kan också tas fram.
Information: Batteri- eller solcellsdriven radio, reservbatterier.
Övrigt: Förbandslåda/hemmapotek. Reservförråd av nödvändiga mediciner. 

Gör en överlevnadsburk

Civilförsvarsförbundet tipsar om att samla viktiga saker på en plats som hela familjen känner till så är allt lätt att hitta i mörkret.

I en låda eller burk förvarar man exempelvis reservbatterier, choklad, fickkniv, mejsel och tång, ficklampa, kaffepulver och tepåsar, kontanter, papper och penna, plast- och fryspåsar, proppar, batteridriven radio, reservmedicin, reservnycklar, socker och druvsocker, något spel, tändstickor, vattenfilter och värmeljus.

Använder du en plåtburk kan den också fungera som fältkök! Den bör då vara ca 15 cm hög och ca 30 cm bred. Borra 20–30 hål med diametern 10 mm i locket samt även några i sidan.Ställ tre värmeljus i burken och lägg på locket. Hålen ger syre till ljusen. Sen tar det en och halv timme och du har varmt vatten! (Källa: Civilförsvarsförbundet)

Veta mer

Läs mer på Civilförsvarsförbundets hemsida, www.civil.se.

Du kan även gå kurser i hemberedskap i Civilförsvarsförbundets regi, en del är gratis som exempelvis kurserna om elavbrott.

Kontakta civilförsvarsföreningen i din kommun.

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar