Reglerutrustning för villavärme sparar tusenlappar

Spara energi

När inomhustemperaturen svajar upp och ner går det åt mycket energi i onödan. En bra reglerutrustning kan spara tusenlappar i villans värmekostnader.


Sedan vällingbyvillan bytte värmesystem och man investerade i ny reglerutrustning, har energinotan sjunkit med hela 65 procent.

20 grader ska vara 20 grader, inte 18 eller 22 grader. När temperaturen svajar inne, till exempel för att huset inte tillgodogör sig solinstrålningen genom att anpassa uppvärmningen, ja då går det åt mycket energi och pengar i onödan. En bra reglerutrustning kan spara tusenlappar i villans värmekostnader. Och det är inte alltid de stora investeringarna som lönar sig bäst.

Villaägare Torsten Hetling går "ronden" varje dag. Han läser av senaste dygnets temperatur, utomhus och i varje rum, liksom radiatorkretsens fram- och returledningstemperatur. Varje månad noterar han även värmepumpens totala driftstid, hur många drifttimmar som gått åt till varmvattenförbrukning och månadens totala elförbrukning.

På så sätt är Torsten Hetling inte någon genomsnittlig villaägare, men han har lärt sig att reglersystem är viktig både för trivseln och för energiförbrukningen.

Annons

- Och det är inte alltid en ny reglerutrustning fungerar från första dagen bara för att någon varit hemma och installerat grejerna. Systemet måste anpassas och justeras efter villans egenskaper, och jag har fått kalla hit installatören flera gånger för att bli riktigt nöjd med temperaturbalansen i huset.

Torsten Hetling bor i Vällingby i västra Stockholm. För två år sedan bytte han den 27 år gamla oljepannan mot en värmepump. Bytet och den stora investeringen i sig sänkte förstås energinotan, i detta fall med hela 65 procent.

Kräv att värmesystemet fungerar

- Det är lätt att stirra sig blind på den stora investeringen och glömma bort att det är minst lika viktigt hur man hushållar med energin. Dessutom bör man se över helheten och funktionen i villans energisystem.

I Torsten Hetlings fall har "den lilla" investeringen i ny reglerutrustning säkert varit ännu mer lönsam, proportionellt sett, än den stora investeringen. Men det gäller, som sagt, att fullfölja installationen tills systemet är intrimmat.

-Först placerades rumsgivaren (som skickar signaler om inomhustemperaturen) uppe i hallen. Men det blev inte bra eftersom det var svårt att hålla behaglig temperatur på nedre våningen. Första åtgärden var därför att flytta givaren dit ner.

Men utan andra justeringar blev det då för varmt på övervåningen, ett onödigt slöseri med energi. Därför fick man minska flödet till radiatorerna på övre våningen stängas till hälften, ungefär, för att de båda våningarna skulle balanseras.

Just nu läser andra: 20 sätt att spara energi utan uppoffringar

Balansen mellan rumsgivaren inomhus och utomhusgivaren (som känner av och skickar signaler om utetemperaturen) måste också justeras. För närvarande inverkar utegivaren till ungefär 55-60 procent på styrningen av shunten och radiatorkretsens framledningstemperatur, medan innegivarens inverkan är 40-45 procent.

Energikurvan kalibreras

Systemets "energikurva" kalibreras så att radiatorkretsens framledningstemperatur ger exakt rätt innetemperatur i förhållande till utetemperaturen.

- Ingen villaägare klarar de här inställningarna själva. Även jag som är intresserad av villaenergi måste ha en löpande dialog med installatören hjälp av proffs. Och i mitt fall var det naturligt att jag inte gav mig förrän jag var nöjd med den nya reglerutrustningen.

Torsten kan nu sitta framför datorn och följa villans värmeförsörjning, precis som en driftscentral för en processindustri, i miniatyr. Dataprogrammet, som följde med värmepumpen, visar alla intressanta fakta såsom utetemperatur, värmepumpens drift och arbetstemperatur, rumstemperatur och radiatorkretesens fram- och returledningstemperatur.

Och det programmet är inte särskilt avancerat jämfört med mycket annat man har i burken.

-Energin är dyr och som villaägare kan jag spara mycket pengar om jag får överblick och kan hushålla med min energiförbrukning. Jag tror inte det dröjer så länge innan de flesta villor har sina värmesystem kopplade till hemdatorn.

Reglerutrustningen återbetald på några år

Ett komplett styr- och reglersystem för vattenburen värme kostar runt 8 000 kronor, inklusive installation av fackman. Därtill kommer termostater på varje radiator, om sådana saknas från början.

-Radiatortermostaterna kostar mellan 600 och 900 kronor styck, säger Staffan Hällegårdh vid Huddinge Energikonsult.

Just nu läser andra: 10 svar om luft/luftvärmepump

Ett styr- och reglersystem för direktverkande el kan vara någon tusenlappar dyrare, beroende på hur omfattande förändringar som måste göras i husets elcentral.

I båda fall är investeringen återbetalt på några år.

Konsumentverket har testat reglerutrustningar för vattenburen värme (Råd och Rön nr 2-2001) och för direktverkande el (Råd och Rön nr 2-2003). Priserna där gäller enbart utrustningen. Testerna bekräftar att besparingen kan bli från tio procent och ända upp till över 20 procent av villans värmekostnader.

En grad = tusen kronor/år

Med dålig värmereglering blir medeltemperaturen högre, ofta flera grader högre, än med jämn och stabil temperatur, därför att det känns kallare när temperaturen ändrar sig.

Ett effektivt reglering kan därför minska energiförbrukningen med tusentals kronor om året. Varje grad högre temperatur kostar cirka tusen kronor om året i en vanlig villa.


Torsten Hetling studerar värmeförbrukningen i sin villa noggrant, eftersom han är extra intresserad. Men man ska inte behöva vara ingenjör för att få ett fungerande värmesystem, det är installatörens ansvar.

Effektiva styrsystem för elpannan

Direktverkande elvärme styrs med andra metoder och annan utrustning än vattenburen värme.

Just nu läser andra: Luften som ger värme

Upp emot en halv miljon villor med direktverkande elvärme har dåliga termostater. Temperaturen svajar upp och ner och mycket energi förbrukas i onödan därför att man måste hålla en hög medeltemperatur för att få drägligt inomhusklimat.

De flesta svenska villor med elvärme har undermålig styrning av radiatorerna.

Ofta kan man behålla de gamla elradiatorerna. Det är termostaterna som måste bytas.

Moderna reglerutrustningar för elradiatorer har rumsgivare i varje rum eller i zoner som omfattar flera rum. Individuell rumsstyrning underlättas av att radiatorerna är helt oberoende av varandra. Givarna känner av temperaturen och skickar signaler till styrenheterna vid varje radiator. Styrenheten slår av och på strömmen till radiatorn med korta intervaller, alltså en pulserande strömtillförsel som varierar med värmebehovet.

Till skillnad från vattenburna system lönar det sig ofta att ha nattsänkning och andra dygnsvariationer med direktverkande el.

Via styrenheten (eller fjärrkontrollen) kan man ställa in hela veckoscheman för värmen i de olika rummen eller zonerna av huset.

Med hjälp av en modern reglerutrustning kan man också jämna ut effektbehovet för husets elförbrukning. Ofta kan man säkra ner från 25 till 20 kW eller från 20 till 16 kW och spara pengar på elräkningens fasta avgift. (Ett bra tips är att samtidigt kontrollera belastningen av de tre fasern, inte sällan är faserna ojämnt belastade).

En ny reglerutrustning sparar i genomsnitt tio procent av uppvärmningskostnaderna för en villa med direktverkande el, alltså mellan 1 500 och 2 000 kronor per år.

Fungerar värmeregleringen i din villa?

Sveriges villaägare förlorar sannolikt miljardbelopp varje år på att villorna saknar intrimmad reglerutrustning. Men villaägaren ska inte behöva vara tekniskt utbildad för att sköta sitt värmesystem. Det är leverantörens ansvar att utrustningen fungerar.

Några tekniska synpunkter kan dock vara värda att fundera över.

Just nu läser andra: Eleganta och ekonomiska element

Hur ser den befintliga utrustningen ut?
Finns överhuvudtaget en reglerutrustning eller ändras värmen med en "ratt på pannan", alltså en gammal manuell shunt som man får springa ner och vrida på när det blir varmare eller kallare?

Är temperaturen stabil?
Börja med att mäta dygnets max- och mintemperaturen på olika platser i huset (undvik ytterväggar som mätpunkter).

Det finns enkla termometrar som registrerar temperaturens ytterlighetsvärden. Anteckna värdena och notera gärna även utetemperaturen vid varje mättillfälle. Statistiken är ett bra underlag för att gå vidare och analysera hur värmeregleringen fungerar.

Var sitter känselkropparna?
Systemet styrs av känselkroppar, eller givare, som ständigt mäter temperaturen och skickar signaler till shunten. En reglerutrustning har antingen utegivare eller rumsgivare eller en kombination av båda.

Somliga experter förespråkar att man enbart ska ha rumsgivare; det är ju temperaturen inomhus som är huvudsaken, och att en utomhusgivare ibland ger fel signaler eftersom den inte tar hänsyn till exempelvis solstrålning och vind.

Många utrustningar har både inne- och utegivare, och det förekommer även utrustningar som enbart förlitar sig på utegivare,

Innegivaren bör placeras på en "representativ" plats inne i huset, till exempel en central plats på nedre våningen, ett TV-rum eller en gillestuga där man vistas mycket. Valet av plats för innegivaren är viktigt, en typisk uppgift för en fackman.

Signalerna från givarna reglerar shuntens öppningsgrad så att det blir rätt temperatur på radiatorkretsens framledningsvatten (om injusteringen är rätt gjord från början).

Grundinställning av värmekurvan

Förhållandet mellan önskad rumstemperatur vid innegivaren, aktuell lufttemperatur utomhus och radiatorkretsens framledningstemperatur kan beskrivas med en värmekurva som är unik för varje enskild villa. Grundinställning och injusteringen av värmekurvan kräver tålamod och kunskap av en samvetsgrann installatör.

Vid injusteringen bör termostaterna på alla element stå helt öppna.

Just nu läser andra: Håll koll på energikonsumtionen i realtid

Justering av varje element

När injusteringen är klar och rummet med innegivaren har rätt temperatur är det dags att ställa in flödet genom varje enskilt element, för att få jämn temperatur i hela huset. Ofta får man minska flödet på övervåningen eftersom värmen stiger uppåt.

Vill man sedan ha lägre temperatur i till exempel sovrummen får man reglera med termostatventilen. Radiatorernas termostatventiler ska även reagera på tillfälliga värmekällor såsom matlagning och solinstrålning.

Tidsstyrning

Automatisk nattsänkning kan spara energi i vissa villor, men långt ifrån i alla.

Några timmars nattsänkning kan vara för kort tid för att ge någon verklig effekt. Efter sänkningen går det åt extra energi för att öka temperaturen igen. Sänkning under lägre perioder lönar sig bättre och funktionen för tidsstyrning ska ingå i en modern reglerutrustning.

Över huvud taget ska villans temperatur vara lätt att påverka efter egna önskemål.


Utomhusgivaren känner av utetemperaturens svängningar. Men enbart utomhusgivare är sällan tillräckligt för en korrekt reglering. Systemet bör även ha...


...inomhusgivare som känner av den verkliga temperaturen i rummet. Inomhusgivaren kan ta hänsyn till andra tillfälliga värmekällor som gör att värmen i radiatorerna kan sänkas.


Termostatventilerna ska i normalfallet vara fullt öppna för att få en jämn värme i huset.

 

Just nu läser andra: 5 smarta snåljåpar - spara energi

Söker du köpinformation, klicka här för att komma till Vi i Villas Köpguide!
Söker du hantverkare, klicka här för att komma till Vi i Villas hantverksguide!
9 mars 2004

1 Kommentarer

2014-02-05
HAG
0

Spartips - spar energi med nya vanor

Använder du dig av alla spartips i den här artikeln kan du minska familjens elkostnader med upp till 30 procent.

0

Golvvärme - vilken vardagslyx!

Visst är det skönt att ha varmt på golvet! I dag finns olika system att välja mellan för att hålla sig varm om strumplästen och värma upp rummet.

0

Rätt bidrag för egen energi

Hösten och vintern och kylan kryper allt närmre. Nu stänger vi ytterdörren och börjar skruva upp värmen och plötsligt bli energi ett högaktuellt ämne....

0

Vi i Villas miljökalender - november

Se över din möblering, investera i en motorvärmare och ta några minuter för att dammsuga bakom frysen. Svårare behöver det inte vara att leva ett mer...

1

Vi i Villas miljökalender - januari -08

52 steg till ett mer miljövänligt villaliv. Låt 2008 gå till familjehistorien som året då ni lade om kursen, mot ett mer miljövänligt villaliv! Det är...

0

Vi i Villas miljökalender - februari -08

Låt 2008 gå till familjehistorien som året då ni lade om kursen mot ett mer miljövänligt villaliv! Här februari månads enkla steg att ta efter.

0

Spar el med rätt belysning

Byt tio glödlampor mot lågenergilampor och spar cirka femhundra kronor om året.

0

Tips för ett varmare liv

Du har gjort ditt huvudvärmeval men tycker fortfarande att det är kallt. Eller för dyrt. Eller drar för mycket energi. Så vad göra? Vi i Villa ger här...

0

Quiz: Hur eko är du?

Vi bombarderas med information om vilken mat vilken mat vi ska köpa, hur dålig vår bil är och hur vi förstör vår planet. Här får du det slutgiltiga...

1

Energisparandets 10-i-topp

Värme, varmvatten och hushållsel kostar upp emot 2 000 kronor i månaden för en genomsnittlig villafamilj. Men det finns pengar att spara.

0

Dubbla boytan gav halva elpriset

Ibland kan det vara de genomtänkta detaljerna som gör en lyckad enhet. Möt familjen som byggde om sommarstugan till dubbelt så stor året-runt-bostad...

1

Isolera rätt - och spar pengar

Att tilläggsisolera är en bra investering, men det gäller att välja rätt material och att följa anvisningarna. Här hjälper vi dig att undvika fallgropar...

0

Vågar du ta en el- och elektronikfri dag?

Att stänga av elvärmen, kylen och frysen är kanske lite väl drastiskt, men alla andra el- och hemelektronikprylar, klarar du dig utan dem i en dag?

6

Spara energi med golvvärme

Funderar du på golvvärme? Minska energikostnaderna vill vi väl alla, både för plånbokens och miljöns bästa. Uppvärmningen är den största energislukaren,...

0

Läsarnas egna spartips - vi halverade vår energianvändning

Det går att påverka sin energianvändning. Här kommer ett verkligt exempel där familjen Wettermark redovisar sina åtgärder och vad de givit för resultat.