Energisparandets 10-i-topp

Värme, varmvatten och hushållsel kostar upp emot 2 000 kronor i månaden för en genomsnittlig villafamilj. Men det finns pengar att spara.


Energikostnaden stiger. Värme, varmvatten och hushållsel kostar upp emot 2 000 kronor i månaden för en genomsnittlig villafamilj. Men det finns hundralappar att spara. Somliga besparingar är billiga och enkla att genomföra, andra kräver investeringar och moget övervägande.

1. Träffa avtal med elleverantören. 

1996 avreglerades elmarknaden. Men fortfarande har de flesta svenska elkunder inte utnyttjat avregleringen. Elkunderna uppmanas ofta att ”byta leverantör” för att sänka sitt pris, men det är inte själva bytet som är viktigt. Skillnaden ligger i att man överhuvud taget träffar avtal med sin elleverantör.

Tre fjärdedelar av elleverantören Fortums nära 700 000 svenska kunder har kvar sina gamla ”tillsvidareavtal” och kommer under hösten att betala en bit över 42 öre per kWh för sin el. Motsvarande pris för ett fast avtal på ett år är cirka 37 öre, alltså fem öre billigare.

Leverantörens främsta skäl till prisskillnaden är att fasta kunder förbrukar en förutsägbar volym under avtalstiden, medan tillsvidarekunder kan byta leverantör när som helst. Tillsvidarekunder får betala en slags osäkerhetspremie.

5 öres prisskillnad per kWh, för en elvärmd villa som förbrukar 25 000 kWh, betyder 1 250 kronor per år. Insatsen för att spara den summan är ett telefonsamtal och att skriva på ett papper.

Skillnaden mellan olika elleverantörer är inte alls lika stor som mellan olika avtalsformer. För ett ettårsavtal kan man sänka sitt elpris med cirka 1,5 öre om man går från den dyraste till den billigaste leverantören. Som mest finns det alltså ytterligare några hundralappar att tjäna på att byta leverantör.

2. Onödig elanvändning

Sedan datorer och andra elektroniska apparater kom in i hemmen har elanvändningen ökat kraftigt. För 25 år sedan beräknades förbrukningen av hushållsel i en genomsnittlig villa till mindre än 5 000 kWh. Idag är det inte ovanligt med upp mot 8 000 kWh i en aktiv familj, även om genomsnittet för villor inte är fullt så högt, än så länge…

Man kan ha olika uppfattningar om vad som är ”onödig” elanvändning, men det går nästan alltid att minska förbrukningen.

Lampor som lyser i tomma rum är ett exempel. En 60 W lampa som lyser i onödan under ett års tid förbrukar el för ungefär 400 kronor. En dator i ”stand-by-läge” kan dra upp till 30 W. En hemdator som används från till exempel klockan 18 till midnatt bör alltså vara helt avstängd resten av dygnet; priset för att ha datorn i ”stand-by-läge” är cirka 160 kronor om året. Motsvarande gäller förstås för teve och andra apparater med ”stand-by-funktion”. Fjärrkontrollens avstängning ska bara användas för kortare avbrott, i övrigt ska man stänga av med strömbrytaren, ”on-off-knappen”.
Elförbrukning är förstås också en kulturfråga och en generationsfråga. Om man inte gör den direkta kopplingen mellan pengar i plånboken och vad som kommer ut genom två hål i väggen är det svårt att lära sig hushålla.

3. Onödig varmvattenförbrukning

En villafamilj på fyra personer som hushållar med varmvatten förbrukar cirka 3 500 kWh energi. En annan familj som låter vattnet flöda förbrukar upp mot 7 000 kWh på att värma sitt tappvarmvatten.

Individuella mätningar i lägenheter (där varmvattnet ingår i hyran) visar på ännu större skillnader.

Skillnaderna beror bland annat på hur lång tid man duschar (kan variera mellan någon minut och 20 minuter per person och dag i extrema fall), hur ofta man badar och om man diskar eller sköljer under rinnande varmvatten.

Skillnaden mellan att alltid hushålla och att konsekvent slösa med varmvatten innebär ett par tusen kronor om året.

Armaturerna, kranar och munstycken, har betydelse för förbrukningen. När handtaget på en vanlig engreppsblandare är riktat rakt ut rinner vanligtvis ljummet vatten. Med en energieffektiv kran spolas enbart kallvatten i samma läge.

Ett hushåll som förbrukar 5 000 kWh energi till varmvatten kan faktiskt spara över 2 000 kWh bara genom att byta till energieffektiva armaturer i kök, tvättställ och dusch. Det framgår av en tekniktävling och upphandling som nyligen genomförts av bl a Energimyndigheten.

4. Jämn temperatur

21 grader istället för 20 grader inomhus kostar 800 kronor om året.
Varje grad högre temperatur i genomsnitt innebär fem procent ökad energiförbrukning. För en villa med 20 000 kWh årlig värmeförbrukning betyder den enda graden alltså ca 1 000 kWh.

En villafamilj som väljer 23 grader betalar alltså drygt 3 000 kronor mer än en villafamilj som väljer 19 grader, och båda alternativen förekommer.
Men det gäller förstås också att verkligen kunna välja. Ett bra styr- och reglersystem ska hålla temperaturen på önskad nivå. När temperaturen svänger okontrollerat mellan 18 och 22 grader känns det nästan som 18 men man betalar nästan för 22.

Ett bra styr- och reglersystem har program för dag-, natt- och helganpassning av temperaturen. Om familjen är bortrest kan temperaturen sänkas och åter höjas några timmar före hemkomsten. Systemet ska vara känsligt och snabbt kunna anpassa värmen till solinstrålning och andra värmekällor. Det ska dessutom vara möjligt att välja olika temperaturer för olika delar av huset. 

5. Tilläggsisolera

Värmen stiger och mycket av villans värme försvinner genom taket och vinden. Tilläggsisolering av vinden är därför en av de första åtgärderna när man vill investera i mindre energiförbrukning.

I villor med 70-talsstandard, eller äldre, lönar det sig nästan alltid att tilläggsisolera vinden. Där är den ursprungliga isoleringen sällan tjockare än 15-20 centimeter, och då bör man fylla på till cirka 50 centimeter (tjockare isolering är sällan meningsfullt).

Om den gamla isoleringen är frisk och torr kan den ligga kvar. Torrt sågspån är minst lika bra som mineralull eller annat modernt material.
I en enplansvilla med 125 kvadratmeter boyta kan besparingen bli runt 2 000 kWh per år, eller drygt 1 500 kronor. Siffrorna är något lägre i söder och något högre i norr.

Efter vindsbjälklaget är fönstren de mest känsliga punkterna för energiförluster. Moderna energieffektiva fönster släpper bara igenom en tredjedel så mycket värme som äldre tvåglasfönster. Ett enklare alternativ till att helt byta ut de befintliga fönstren är att sätta in en extra ruta eller att byta en av de befintliga rutorna mot en isolerruta som kan monteras in i den befintliga bågen. Besparingen kan bli upp till 2 000 kWh per år.
Tilläggsisolering av ytterväggar och fasad har i allmänhet sämre lönsamhet än vindsbjälklag och fönster.

6. Varmvattenberedare

Villor med direktverkande el har separata varmvattenberedare. El- och oljepannor har i allmänhet integrerade beredare medan moderna vedpannor ofta är kopplade till en ackumulatortank med inbyggd varmvattenberedare.

Äldre varmvattenberedare är ofta dåligt isolerade. Mätningar visar att upp till 1 200 kWh per år kan försvinna genom väggarna på en äldre beredare. En ny välisolerad beredare kan minska förlusterna och spara ganska många hundralappar per år.

För en genomsnittlig villa är 200 liter en lämplig volym för en beredare. Temperaturen i beredaren bör vara 60 grader. Varmare vatten ökar förlusterna medan kallare vatten i värsta fall ökar risken för skadliga bakterier.

En ackumulatortank med varmvattenberedare kan vara en framtidsinvestering om man vill ha ett flexibelt värmesystem med flera olika energikällor.

7. Värmeåtervinning

Ventilationsluften drar varje år med sig 6 000 kWh energi ut ur huset. Så mycket värme försvinner från en genomsnittlig villa med frånlufts- eller från/tilluftsventilation utan värmeåtervinning.

Med en värmeväxlare kan en stor del av frånluftens värme överföras till inkommande luft och återvinnas. Ett bra s k FTX-system (”Från, Till, X-växling”) ger både ett behagligare inomhusklimat och en besparing på 3 000 till 4 000 kWh. Komforten ökar också därför att man inte blåser kall uteluft direkt in i bostaden.

Äldre ventilationssystem har ofta ganska hög ljudnivå och eftersom fläktar och filter är svåra att underhålla och göra rena är en gammal anläggning inte särskilt hygienisk.

Ett bra system för värmeåtervinning ska ha ett väl kontrollerat luftflöde, ha låg ljudnivå och vara lätt att underhålla.

8. Pelletskamin

 

Som kompletterande värmekälla är pelletskaminen ett mycket bra alternativ. Jämfört med vedkaminen brinner pelletskaminen kontinuerligt med automatisk bränslematning och justerbar effektreglering. Kaminen kan alltså brinna oavbrutet under vintern och bidra med ända upp till 70 procent av husets värmebehov om värmen kan sprida sig mellan husets olika delar.

Pelletskaminen är ett lämpligt komplement till el eller olja. Framför allt när det är som kallast kan man sänka elvärmens effektbehov och kanske till och med minska huvudsäkringens amperetal.

Priset på pellets är ungefär hälften av elpriset. För en genomsnittlig villa som värms till hälften med pellets minskar de årliga energikostnaderna med mellan 3 000 och 4 000 kronor.

Pellets finns att köpa både i lösvikt och säck.

9. Värmepump

Värmepumpen är en av de största energiinvesteringarna man kan göra i en vanlig villa. Pumpen använder lågtempererad värme i marken eller berggrunden och graderar upp temperaturen genom tryckökning.
Värmepumpen är allra lämpligast att installera i ett hus som tidigare har vattenburen elvärme, men med luftkonvektorer inomhus kan värmepumpen även användas i ett hus med direktverkande elvärme.
En lagom stor värmepump halverar elbehovet för värme och varmvatten och svarar för 80-90 procent av energiförsörjningen. Energikostnaderna kan därmed minska med runt 10 000 kronor per år.

Nackdelen är att just när det är som allra kallast och nationens elbehov är som allra störst så måste värmepumpen kompletteras med vanlig elvärme (om man inte har en kamin eller annan kompletterande energikälla).

10. Byte av värmesystem

En halv miljon svenska villor har direktverkande elvärme. Det begränsar urvalet om man vill byta värmekälla. Att installera vattenburen värme i ett hus med direktverkande el är i sig en stor investering som ändå är värd att överväga och som kanske kan göras i samband med någon annan större renovering i huset. Installation av vattenburen värme måste betraktas som en mycket långsiktig investering som inte omedelbart avspeglar sig i bättre hushållsekonomi.

När man väl har vattenburen värme öppnar sig flera möjligheter. Över 200 tätorter har fjärrvärme och fjärrvärmen svarar faktiskt för runt 40 procent av den sammanlagda uppvärmningen i Sverige, men bara cirka tio procent av villorna är anslutna. Anslutning till fjärrvärme är ett bra alternativ om kulverten redan finns ute i gatan. Betydligt mer än hälften av landets fjärrvärme produceras från skogsbränslen eller sopförbränning. Andelen fossila bränslen minskar.

 

Söker du köpinformation, klicka här för att komma till Vi i Villas Köpguide!
Söker du hantverkare, klicka här för att komma till Vi i Villas hantverksguide!

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar