Annons

Byt värmesystem - så kan du få pengar över till annat!

Spara energi

Priset för olja och el bara stiger och stiger. Men om du funderar på att byta värmesystem kan det finnas pengar att spara. Vi tittar närmare på vedpannor, pelletsbrännare och värmepumpar.

Annons


Kostnadseffektiv värme i stugan
ger möjligheter till lite lyx -varför inte ett skönt utomhusdopp mitt i vintern? Illustration Jens Grönberg.

Vid årsskiftet höjdes skatten på olja och el igen. Därmed blir alternativen ännu mer intressanta. Ved, pellets och värmepump är de tre huvudalternativen till el och olja som villans primära värmekälla.

Tre fjärdedelar av Sveriges villor värms med el eller olja. Men ved är nästan lika vanligt som olja. Pellets och värmepumpar ökar i rask takt, men andelen är fortfarande låg. Idag är det egentligen bara dessa alternativ; ved, pellets och värmepump (och förstås fjärrvärme om ledningarna passerar utanför knuten) som kan ta upp kampen med oljan och elen. Andra värmekällor kan bara ge marginella tillskott eller befinner sig på experiment- eller forskningsstadiet.

Svåra jämföra ekonomiskt

Närmast till hands ligger att övergå från olja till pellets och från el till värmepump.

Värmepumpen är ingen "egen" värmekälla. Värmepumpen använder en yttre källa, i de flesta fall berggrunden eller marken för att använda el på ett effektivare sätt. Värmepumpen kan halvera villans elbehov för värme och varmvatten.

Ved och pellets är biobränsle med två olika förädlingsgrader. Bränslet kan helt och hållet ersätta olja eller el.

Tekniska jämförelser mellan olika värmekällor är ganska lätta att göra. Ekonomiska jämförelser är förstås svårare då man måste ta hänsyn till räntenivå, egen arbetsinsats och andra individuella faktorer. Jämförelsen blir sällan helt allmängiltig och rättvisande.

När beroendet av el eller olja känns allt dyrare och tyngre är det ved, pellets eller värmepump som gäller. Här följer en presentation av de tre alternativen till el och olja för svenska villor.

Ved - Modern panna och ackumularortank för vedeldning

Lägerelden är människans äldsta skapade värmekälla. Men lägerelden är inte särskilt effektiv. Den omgivande luften kyler härden och temperaturen räcker inte för fullständig förbränning av alla rökgaser. En stor del av vedens energi försvinner därför ut med röken som oförbrända och miljöskadliga gaser. Så är det även i en öppen spis eller i en gammaldags panna där pannvattnet omger eldstadens väggar och sänker förbränningstemperaturen.

Eldstaden i en gammal kombipanna är därför mer lik en lägerelden än en modern vedpanna.

Annons

En modern och effektiv vedpanna måste ha en isolerad förbränningskammare där temperaturen blir tillräckligt hög så att merparten av rökgaserna blir fullständigt förbrända. Vedpannan måste dessutom vara kopplad till en, helst flera, ackumulatortankar för att kunna eldas effektivt.

Hur stor volym som behövs beror främst på två saker: 1) vattnet ska minst kunna lagra värmen från en full eldstad utan att man ska behöva strypa elden därför att pannan hotar att koka. 2) värmen bör räcka så att man i vanliga fall inte ska behöva elda mer än en gång om dygnet (utom när det är extremt kallt).

En bra panna med ackumulatortankar och installation kostar åtminstone 70 000 till 80 000 kronor, Då först kan man börja elda med ved så effektivt och miljövänligt att man kan ha gott samvete inför både grannar och miljömyndigheter.

Röj skogsägarens ungskog och spara pengar

Nästa fråga är förstås tillgången till ved. Att åka ner till macken och köpa färdigkluven brasved i små nätkassar blir dyrare än att fortsätta värma huset med el eller olja, även efter de nya skattehöjningarna. Det gäller alltså att få tag på ved på något annat sätt.

Den som har gott om tid och kan hantera en motorsåg kan ta kontakt med någon skogsägare. Det finns ofta bestånd av ungskog som behöver röjas eller gallras. Men tänk på att skriva avtal som reglerar olycksfall.

Den som har mindre tid till sitt förfogande kanske kan köpa färdig massaved och anlita en timmerbil för transporten. Till en genomsnittlig villa går det åt cirka 12 kubikmeter (fast) ved per år, vilket motsvarar ungefär 20 kubikmeter kluven staplad ved (ersätter 20 000 kWh el). Måtten kan förstås variera beroende på träslag och hur man staplar m.m.

12 kubikmeter ved kostar runt 3 500 kronor (drygt massavedspriset) och transporten kostar kanske lika mycket, men då ersätter man alltså el för närmare 20 000 kronor om året. Arbetsinsatsen för att kapa och klyva veden belönas då med ganska många tusenlappar.

Veden som ska eldas nästa vinter måste vara kluven under föregående vinter för att hinna torka ordentligt under vår och sommar.

Pellets - Den gamla oljepannan kan göras om till pelletspanna

Bränslepellets är sammanpressade cylindrar av sågspån. Ofta är det ganska lätt att byta från olja till pellets eftersom man i de flesta fall kan använda sin gamla kombipanna eller oljepanna. Pannan kompletteras då med en brännare. I källaren bör det också finnas utrymme för ett avbalkat bränslelager nära pannrummet, för att bränslematningen ska kunna ske automatiskt.

Sköter sig nästan själv

Pellets kan liknas vid ett mellanting mellan ved och olja: dyrare än ved och inte fullt så bekvämt som olja (eller tvärt om - billigare än olja och bekvämare än ved).

Pelletseldningen sköter sig själv; några gånger i månaden behöver eldstaden askas ur och bränslelagret måste givetvis fyllas på med jämna mellanrum.

Om den befintliga pannan duger för att elda med pellets behövs en ny brännare med bränsleautomatik för cirka 20 000-25 000 kronor Dessutom måste man bygga och avbalka ett bränslelager i närheten av pannan.

Pelletsbrännaren monteras på pannan. Pannan används för att överföra värmen från rökgaserna till pannvattnet. Brännaren ska vara certifierad av SP för att garantera verkningsgrad och säkerhetsstandard. Brännarens effekt reglerar automatiskt efter husets värmebehov. Till skillnad mot vedeldning behövs därför ingen ackumulatortank.

Om huset saknar panna eller om den befintliga pannan inte duger för pelletseldning måste man skaffa en ny pelletspanna och då blir investeringskostnaden omkring 50 000-60 000 kronor.

Stabilare marknad

Pellets kan köpas och levereras direkt hem på samma sätt som olja. Man kan välja mellan bulk, småsäck och lösvikt och priset kan då variera mellan cirka 40 och 50 öre per kWh.

Pellets tillverkas vid 25 fabriker från Pajala i norr till Malmö i söder. Efter några år med ojämn försörjning till villaägare, bland annat därför att värmeverken slukar alltmer pellets, säger branschen att marknaden nu har stabiliserats även för villaägare.

Pellets mäts i ton eller i kubikmeter. En kubikmeter olja motsvarar drygt två ton, eller cirka tre kubikmeter, pellets. För att ersätta 20 000 kWh elvärme eller 2,5 kubikmeter olja behövs alltså fem-sex tom eller åtta-nio kubikmeter pellets per år.

Mer information om pelletsmarknaden finns på http://www.svebio.se/

Värmepump - Värmepumpen halverar elförbrukningen

Värmepumpen minskar villans elanvändning med hälften. Värmepumpen använder el för att utvinna lagrad energi ur marken eller berggrunden. Genom att växelvis höja och sänka trycket och utnyttja det fysikaliska sambandet mellan tryck och temperatur kan inkommande temperatur på till exempel plus fyra grader "uppgraderas" till användbara 55-60 grader.

För varje förbrukad kWh driftel avger värmepumpen cirka tre kWh energi till husets värmesystem.

Viktigt dimensionera rätt

En värmepump anses vara lagom dimensionerad om den täcker 80-90 procent av årets energibehov. Priset för en större pump med högre täckningsgrad motsvarar inte det man får ut i energi.

När det är kallare än några minusgrader behövs tillskott från till exempel en elpatron, som då svarar för 10-20 procent av husets årliga energibehov.

Totalt förbrukar värmepumpen och elpatronen tillsammans ungefär hälften så mycket el som en vanlig elpanna eller elpatron utan värmepump skulle ha förbrukat.

Valet mellan berg, jord och sjöbotten som värmekälla kan göras efter praktiska förutsättningar. Ett borrhål i berget är lite dyrare men kräver mindre ingrepp i omgivningen; i genomsnitt behöver man borra 80-90 meter för att klara försörjningen. Motsvarande slanglängd i marken behöver vara 250-300 meter.

Temperaturen i berggrunden och i marken, under frostfritt djup, är nära nog konstant under hela året och verkningsgraden minskar därför inte under vintern. Värmepumpar som använder utomhusluften som värmekälla förlorar däremot i verkningsgrad när utetemperaturen sjunker, då man behöver värmen som bäst.

Glöm inte trimma in utrustningen

Om huset har vattenburen värme används det befintliga radiatorsystemet för att distribuera värmen i huset. Om det saknas vattenburen värme kan värmen spridas med en eller flera fläktkonvektorer som placeras centralt. Man får då räkna med några grader lägre temperatur i de rum som ligger längst bort från fläktkonvektorerna.

Totalpriset på själva värmepumpen med utrustning, borrning eller grävning och installation kan förstås variera, men man bör räkna med åtminstone 100 000 kronor för en ny anläggning. Anläggningen måste ofta trimmas in efter installationen. Avtala därför med installatören att uppdraget inte är färdigt förrän anläggningen fungerar.

 

Söker du köpinformation, klicka här för att komma till Vi i Villas Köpguide!
Söker du hantverkare, klicka här för att komma till Vi i Villas hantverksguide!
5 februari 2004

0 Kommentarer

7

Läsarnas knep för att spara energi

Lämna ugnsluckan öppen när du lagat mat, sänk värmen inne, tina mat i kylen. Att spara energi gynnar både miljön och privatekonomin – här är läsarnas...

0

Energibesiktiga huset

Med hjälp av tilläggsisolering, intelligenta reglersystem anpassade till det befintliga värmesystemet, energiglas och snålspolande handduschar kan du...

0

Energikonsulten svarar

Här svarar energikonsulten Georg Saros på de tio vanligaste frågorna om uppvärmningssätt.

0

Energirådgivning - en guldgruva för villrådiga villaägare

Har du också kliat dig i huvudet och undrat vilket värmesystem som verkligen är bäst och uppfyller just dina krav och önskemål? Alla håller på sitt...

0

Så här går energibesiktningen till

Vi följde med besiktningsman Leif Kumlin på hans jakt efter energiläckor och eltjuvar.

0

Snart måste villan energideklareras

Villor och andra byggnader ska energideklareras, enligt en ny lag 2006. För villaägaren beräknas deklarationen kosta mellan 3 000 och 4 000 kronor, men...

0

Byt värmepanna och få 30 000 kr i bidrag!

Värmer du huset med direktverkande el eller olja? Passa på och byt värmekälla före år 2011! Byter du värmepanna får du bidrag.

0

Byt energikälla och få bidrag!

Funderar du på att slänga ut oljepannan eller minska elräkningen för din uppvärmning? Efter årsskiftet är det rätt läge! Tänkt både långsiktigt på...

0

Värmeskolan

Oljan blev ännu dyrare vid årsskiftet. Elpriset är på väg upp igen efter några år av pressade priser. Det finns skäl för alla oss i villa att se om...

Vi i Villas policy
Avbryt

Här kan du bli medlem i Vi i Villa genom att logga in med ett befintligt konto från sociala medier eller genom att skapa ett nytt konto, kopplat till din e-postadress nedan.

Som medlem får du tillgång till erbjudande och rabatter från våra leverantörer. Du kan också enkelt deltaga i våra tävlingar och forum när du är inloggad som medlem på webbplatsen.

Läs mer om medlemskapet och hur vi hanterar dina personuppgifter.

 

Annons