Elda med biobränsle

Rätt utrustning räddar ekonomin och miljön!Allt sedan urminnes tider har vi värmt våra bostäder med vedeldning. Även idag utgör biobränslet en viktig resurs och står faktiskt för merparten av vår energiförsörjning. Skogen är utan tvekan en av vårt lands viktigaste naturtillgångar.

Biobränsleanvändningen har många fördelar. Den är inhemsk, förnybar och, rätt använd, miljövänlig. Förbränningen av biobränsle leder inte till några nettoutsläpp av växthusgasen koldioxid. Detta gör att när man ersätter fossila bränslen (olja eller gas) med någon form av biobränsle kan också miljöresultatet bli bra. Det finns många anledningar att i större omfattning utnyttja denna rikliga resurs för produktion av värme, varmvatten och där det ekonomiskt är motiverat elkraft. Men det är viktigt att man ställer krav på förbränningen, så att utsläppen av skadliga ämnen (tjära, kolväten och kväveoxider) reduceras. För detta krävs en modern och effektiv eldningsutrustning, anpassad till användningsområdet.

Många vedeldare

Det är redan idag många villaägare som använder biobränsle. Den traditionella vedeldningen dominerar. Ungefär 450 000 småhus använder i någon form biobränsle för uppvärmning och beredning av tappvarmvatten. En anledning till att många väljer vedeldning är att man med eget arbete kraftigt kan reducera värmekostnaden. För dem som har tillgång till egen ved kan kostnaden uppskattas till ca 5 öre per kWh. Om man köper råvaran, men själv sågar och klyver, stiger priset till ca 15 öre per kWh. Kostnaden för färdig värme ligger något högre och varierar beroende på anläggningens investeringskostnad och verkningsgrad.

Välj rätt utrustning och bränsle!

Det gäller att välja rätt eldstad för rätt ändamål. När man talar om traditionell vedeldning är det framför allt fastigheter på landsbygden som har bäst förutsättningar. Här finns tradition, utrustning (maskiner för transport, sågning och klyvning) och inte minst utrymmen för såväl pannutrustning som vedlager. Det är stora mängder ved som ska hanteras och lagras. För villor i tätort, med begränsade utrymmes- och hanteringsmöjligheter, kan därför pelletseldning vara ett alternativ.

Moderna pannor med bättre teknik

Nya pannor har som regel en omvänd förbränning eller underförbränning. Det betyder att den gas som bildas i brännkammaren leds vidare till en efterförbränning. För att höja förbränningstemperaturen fodras brännkammaren med keramik. I ett konvektionsparti överförs sedan värmen till pannans vatten. Vid en bra värmeöverföring överstiger inte rökgasernas temperatur 225 °C. De modernaste pannorna arbetar med recirkulerande blålågeteknik. Förbränningsgaserna återcirkuleras, vilket ger en fullständigare förbränning. Verkningsgraden kan på så vis optimeras och utsläppen minimeras.

Anslutning till ackumulatortank

Alla vedpannor måste, för att fungera bra, arbeta mot ett värmelager. Det vill säga anslutas till en ackumulatortank. Vedpannans höga effektavgivning (värmeproduktion) måste lagras från det tillfälle man eldar tills värmen behövs. Ackumulatortanken är nödvändig för en säker eldning och för att pannans förbränningstemperatur kan hållas konstant på den nivå den är konstruerad för. Samtidigt bidrar ackumulatortanken till att pannans funktion och verkningsgrad optimeras, på så vis minskar utsläppen av skadliga ämnen.

Det är viktigt att ackumulatortankens volym dimensioneras efter pannans effektavgivning och husets effektbehov. För att få en bra funktion på systemet måste tanken installeras på rätt sätt. Anlita alltid en fackman för dimensionering och inkoppling! En ackumulatortank ger också ett flexiblare värmesystem, både vad gäller val av energislag och möjligheten att växla mellan olika alternativ, t.ex. ved och sol. Från och med år 2002 kommer det, enligt ett regeringsförslag, att ställas krav på att en vedpanna ansluts till en ackumulatortank!

Sätta in kakelugn, kamin etc

Ett annat sätt att få värme eller att komplettera sin uppvärmning är att installera en lokaleldstad. Till lokaleldstäder räknas kakelugnar, täljstensugnar, kaminer eller liknande. Fördelen med en lokaleldstad är att den är lättplacerad. För hus som saknar skorsten finns idag moderna skorstenar att tillgå, som är enkla och smidiga att montera var man vill i huset.

När man väljer lokaleldstad är det viktigt att fundera igenom hur man tänker använda och utnyttja den. Är man ute efter trivseleldning och vill bara komplettera sin uppvärmning är de lätta eldstäderna utmärkta alternativ. De tar inte så stort utrymme i anspråk och kostar i regel inte så mycket. En lätt eldstad avger all värme i samma takt som man eldar, vilket lätt kan skapa övertemperaturproblem.

Är man däremot ute efter att i större omfattning reducera sin uppvärmning är de tunga eldstäderna att föredra. En tung eldstad lagrar värmen, som sedan avges jämt över dygnets timmar, vilket ger en jämn och behaglig rumstemperatur. Lagerkapaciteten varierar med eldstadens vikt. En tung eldstad ger förutsättning för en bra eldning med maximalt utnyttjande av veden, med små utsläpp som resultat. Har man en fördelaktig öppen planlösning i huset, och kan placera den tunga eldstaden centralt, kan t ex en täljstensugn eller kakelugn klara upp till 70% av värmebehovet.

Pellets, ett modernt biobränsle

Pellets är en ren naturprodukt och produceras av trärester, sågspån, kutterspån, bark eller liknande. Inga tillsatser används vid produktionen. En av fördelarna med pellets är det stora energiinnehållet. Pellets innehåller mer än dubbelt så mycket energi per volymenhet som vanlig ved. Vid sidan om detta är pelletseldningen bekväm och enkel och kan i mångt och mycket jämföras med oljeeldning.

Priset på pelletsen varierar mellan 1.250:- och 1.650:- per ton, beroende på hur den levereras, säckvis (20 kg), storsäck (750 kg) eller med bulkbil och med transportsträckan. Som färdig värme blir pellets med dagens energipriser cirka 25-40% billigare än olje- eller elvärme.

Det finns två sätt för villaägaren att använda pellets, antingen i en pelletsbrännare eller en pelletskamin. Båda alternativen är i stort sett helautomatiska, om man bortser från uraskning och sotning. Det finns även kompletta pelletspannor med inbyggda brännare eller pelletsbrännare, som ansluts till den befintliga olje- eller vedpannan. Sedan några år tillbaka finns det P-märkta sådana. Via Sveriges Provnings och forskningsinstitut i Borås (www.sp.se) kan man få tillgång till vilka pelletsbrännare och -kaminer som klarat P-märkningen.

I de fall man ansluter en pelletsbrännare till en modern panna får man en bra funktion på sin värmeanläggning, med verkningsgrader upp till 80 – 85%. Det är viktigt att det finns utrymme för ett mindre eller större pelletslager intill pannan. Rådgör med leverantören eller installatören för bäst funktion. Ju större lager, desto bekvämare eldning.

Pelletskaminer har en liknande funktion som de lätta lokaleldstäderna. Skillnaden är att pelleskaminen erbjuder en långt bekvämare eldning än t ex en braskamin. Ofta inrymmer pelletskaminen i sig själv pelletslagret. Behållarna i kaminerna brukar ha en kapacitet att lagra bränsle för 1-3 dygns värmebehov. Eldningen är bekväm och de flesta kaminer har automatisk värmereglering. Värmen sprids huvudsakligen med en fläkt.

Ta kontakt med sotaren

Det är viktigt att kontakta skorstensfejarmästaren i samband med installationen av en eldstad, oavsett om det gäller anslutning till en befintlig skorsten eller montering av en ny. I de fall en ny skorsten ska monteras måste dessutom byggnadsnämnden underrättas.

Alla kan vinna på ökad biobränsleanvändning

Det finns stora möjligheter att öka användningen av biobränsle i Sverige. Med rätt utrustning anpassad till användningsområdet vinner både miljön och ekonomin stora fördelar med ett ökat biobränsleutnyttjande. Utsläppen av koldioxid minskar påtagligt när oljeeldning ersätts med biobränslen. Det är också klokt att ersätta elvärme med biobränslealternativ, så att elen istället effektivt kan utnyttjas i vårt lands industriproduktion och för att sprida ljus och driva våra hushållsapparater m m. Alla vinner på ett ökat biobränsleutnyttjande. Vi kan dubbla vårt uttag utan att äventyra återväxt och genom askåterföring kan vi se till att kretsloppet i naturen inte ruckas.

Modern eldstad med underförbränning

En vedpanna kan arbeta med tre olika förbränningsprinciper. Överförbränning är den vanligaste i äldre pannor. Moderna pannor arbetar som regel med omvänd förbränning eller undrförbränning, vilket skapar bättre förutsättningar för en effektiv, hälso- och miljövänlig eldning.