Alla ”kakelugnar” är inte kakelugnar
Kakelugnen fick sitt namn innan den fungerade enligt vad vi i dag kallar kakelugnsprincipen. Namnet kommer från tyskans Kachel som i sin tur härrör från det latinska ordet cacabus som betyder lerkärl. Det är i det område som nu är Tyskland som de första ugnarna av just sammanmurade kärl eller ”pottor” gjordes på medeltiden. Senare ersattes kärlen av formpressat skålkakel och ännu senare av reliefmönstrade plattor. Men kakelugnen var ännu inte särskilt effektiv. Den var bara ett skal av keramiskt material runt själva elden.
Omkring 1730 började myndigheterna i Sverige att oroa sig för att det gick åt så mycket skog till eldning. Först och främst ville man minska hushållens energiförbrukning och 1767 fick arkitekt Carl Johan Cronstedt och general Fabian Wrede i uppdrag av Riksrådet att konstruera mer bränslesnåla eldstäder. Efter bara några månader kom de med ritningar till flera modeller som alla byggde på samma princip: kakelugnsprincipen.
Herrarna hade kommit på att om man låter röken gå genom flera kanaler och lagra värmen i tegel kunde energin i veden utnyttjas maximalt och värma under lång tid. Tekniken spreds snabbt till kakelugnsmakarna och snart blev svenska hem berömda för sitt behagliga inomhusklimat.
En ugn som fungerar enligt kakelugnsprincipen har alltså ett sinnrikt system av rökkanaler och en bra värmelagringsförmåga. Kaklet är däremot inte nödvändigt. Den så kallade rörspisen var förr den mindre välbeställdes kakelugn. Rörspisen har allt en kakelugn har förutom att den är putsad i stället för kaklad. Sådana finns också i nytillverkning.
Det finns också kaminer som liknar kakelugnar men som inte fungerar som sådana, utan liksom medeltidens modeller bara är skal av kakel runt en annan typ av eldstad.
Kakelugnsprincipen står sig. Det har bland annat visats i tidningen Råd och Rön. Enligt tidskriften var samtliga testade kakelugnar väl lämpade som komplement till elvärme. Det är, enligt samma källa, däremot inte braskaminen. Dessutom har kakelugnen ett stort skönhetsvärde.
Att tänka på innan du skaffar kakelugn
Kakelugnar är tunga. De kan väga upp till två ton. Därför behövs ett fundament som håller. Prata med kommunens byggnadskontor om detta inför byggnadsanmälan (enkel form av byggnadslov). Det kan behövas stödmurning under golvet. Skorstenen ska naturligtvis också vara i gott skick. Ta kontakt med den lokale skorstensfejarmästaren. Han ska även inspektera installationen.
Att välja kakelugn
1. Viktigt begära information
Det är inte så lätt att välja rätt bland kakelugnar och kakelugnsliknande produkter. Det finns ugnar som håller värmen bättre än andra och det finns sådana som har mycket bättre miljövärden än andra. Här har vi gjort en liten marknadsöversikt. Fler detaljer får du genom att begära in referenser från tillverkaren eller genom att själv ta kontakt med Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) eller Konsumentverket (de samarbetar). Glöm inte att fråga vilket material man använt och hur det är framställt. Där finns det kvalitetsskillnader.
2. Översikt av några kakelugnars testvärden
I Råd och Röns test (nr 1/2000) provades kakelugnar från Kennedygruppen, Cronspisen, Svenska kakelugnar, Wemek, Tulikivi samt två äldre nymonterade ugnar.
Christineberg i rokokostil från Kennedygruppen hade bäst miljövärden. Den var den enda ugn som klarade den lägsta gränsen för utsläpp av organiskt bundet kol, mindre än 100 mg. Den gränsen gäller för ved- och pelletspannor, medan större utsläpp tolereras för kakelugnar som ju oftast inte används som huvudvärmekälla. Christineberg hade också hög verkningsgrad, över 80%.
Tulikivis täljstenskamin hade bäst verkningsgrad, dvs den var bäst på att omvandla vedens energi till rumsvärme. Däremot håller den sig precis under miljögränsvärdet för kakelugnar. Det gjorde också Birka från Kennedygruppen. Birka och Tulikivikaminen är båda korta till växten men tunga. Det lilla formatet kan förklara de högre utsläppsvärdena eftersom dessa har med rökens temperatur att göra. Om röken inte hunnit svalna så bra frigörs en större mängd miljöskadliga ämnen. En välkonstruerad ugn med stor volym kan få röken att svalna till ca 120 grader innan den släpps ut.
De två traditionella kakelugnarna var bäst på att hålla värmen. De hade inte svalnat förrän efter ca ett dygn men de hade lite lägre verkningsgrad, 68%. De låg också bra till miljömässigt.
Cronspisens rörspis Rustik var den tredje ugnen med verkningsgrad över 80% och den höll sig liksom ugnarna från Wemek och Svenska kakelugnar under miljögränsen med god marginal.
En ugn som inte hann komma med i Råd och Röns test är den nya patenterade sandugnen. Den har en intressant lättmonterad konstruktion som består av ett skal i traditionell rund kakelugnsstil men som är gjort i aluminium eller koppar. Ugnen fylls med sand som man köper lokalt. Enligt SP som också stod för testerna i Råd och Rön har den en verkningsgrad på 87%, dvs bland de bästa. Vidare är den miljömässigt lika bra som Christineberg och har en värmehållningsförmåga som på grund av sandfyllningen är lika bra som de gamla kakelugnarnas.
3. Materialkvalitet
Sedan finns det aspekter som material och montering. När det gäller materialets kvalitet är det svårt att säga något säkert. Råd och Rön kan bara uttala sig om att både olivinsten och täljsten bör vara hållbara förutom att de har bra värmehållningsförmåga. Kennedygruppen använder olivinsten som liksom täljsten är ett mycket tungt material. Deras ugnar är ändå lättast eftersom att man på grund av stenens värmehållande förmåga kunnat hålla volymen nere.
Förutom värmehållande material används metall av olika sorter i eldningskassetterna och rökgångarna. Eldstadskassetten är den känsligaste delen av en modern kakelugn. Den är emellertid ganska lätt att byta ut.
Inuti en gammal kakelugn eller en ny av traditionell typ finns det bara eldfast tegel och bruk. Gamla kakelugnar och nya som är gjorda på samma sätt har många fogar. De håller bevisligen länge men bara om man eldar rätt. Instruktioner hittar du mot slutet av artikeln.
4. Fläktar och vattentankar
En ytterligare faktor att fundera över är om man vill ha en ugn med vattenmagasin eller kanske en med värmefläkt. Wemeks och Botnia Production AB:s ugnar har båda stor inbyggd vattentank.
5. Var hittar man äldre kakelugnar och vad kostar en kakelugn?
Det finns äldre kakelugnar att få tag på privat eller genom kakelugnsmakare. Kostnaden varierar mycket med skick och ålder. Dyrast när man skaffar en gammal kakelugn brukar sättningen vara. Den tar 45 dagar. Totalpriset för en fabrikstillverkad ugn från cirka 1850-1900 brukar bli ungefär detsamma som för en nytillverkad, dvs mellan 30 000 och 50 000 kronor. Observera att Råd och Rön anger en felaktig prisuppgift för Tulikivis kamin – en nolla har fallit bort.
Fabrikstillverkad ugn i blandstil från 1800-talets slut. Ugnar från den tiden går fortfarande att få tag på. Pris inklusive allt: cirka 30 000 kr, dvs inte dyrare än en ny.
Sandugnen från Stockholms kakelugnsmakeri AB.
Nyttiga nätadresser:
www.lantbruksnet.se – har en lista över telefonnummer och några nätadresser till tillverkare och leverantörer.
www.sp.se – Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Provar och
typgodkänner kakelugnar.
Boktips
Margareta Cramér: ”Den verkliga kakelugnen”, Komm. för Stockholmsforskning 1991.
Britt och Ingemar Tunander: ”Kakelugnar, spisar och kaminer”, Icaförlaget 1982.
Britt, Ingemar och Pontus Tunander: ”Svenska kakelugnar”, Nordiska museet 1999.
Vill du läsa fler artiklar som den här?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!
