Annons

Solvärmen blir billigare med ny teknik

Förnybar energi

Solvärmen har under många år kommit litet i skymundan i energidebatten.

Annons

Solvärmen har under många år kommit litet i skymundan i energidebatten. Det finns många tecken på en nytändning, nu när solvärmebidragen troligen återinförs.

Det finns två linjer när det gäller de svenska solvärmesatsningarna - dels småskaliga hembyggen i villor och mindre flerfamiljshus, dels storskaliga försök med så kallade solvärmeparker med gemensamt värmelager.

Tre generationer solfångare

När det gäller solfångarutvecklingen skulle man kunna tala om tre generationer serieproducerade solfångare. Typiska för tidiga sådana, som tillverkades av rostfritt stål, var att man mer tittade på hållbarheten än på teknisk enkelhet och rationalitet. En viktig detalj, som drog ner den första generationens solfångare var att man ofta gjorde dem hermetiskt täta med silikon, vilket för det mesta gav kondensproblem, spänningar i glaset och så vidare.

När det gäller den andra generationens solfångare, som är den normalt förekommande typen idag, har de hermetiska systemen helt försvunnit och ersatts bl a av system som är lämpliga för självbyggare. I stället för helt slutna silikontätningar vilar numera glaset i solfångarna på o-lister av EPDM-gummi. Kondensproblemen har härmed försvunnit och solfångarna blir naturligt ventilerade. Solfångarna tar både effektivare vara på solvärmen och är billigare. Enligt Olleper Hemlin, som driver konsultverksamhet runt solfångare, både när det gäller uppsättning av sådana och undervisning av självbyggare, ligger priset på denna typ mellan 1500 och 2500 kronor per kvadratmeter inklusive moms. Ett solfångarsystem på 5 - 6 kvadratmeter räcker för 50 % av en normalfamiljs behov av värmt tappvarmvatten under året.

Genombrott för tredje generationen

På Institutionen för Uppvärmnings- och Ventilationsteknik på KTH i Stockholm har man fått pengar av NUTEK för att studera en ny typ av gummisolfångare. Den har en något sämre verkningsgrad än konventionella solfångare, men är betydligt billigare i inköp. För att kunna nyttiggöra all uppsamlad energi måste man ha tillgång till en ackumulatortank, med för kökspannor och braskaminer en volym om 500

- 750 l, för vedpannor minst 1 500 l, beroende på pannans effektavgivning.

Allt sedan 80-talet har solvärmepionjären och ingenjören Fedor Stranicky undersökt om inte gummisolfångare kan bli ett bra och billigt alternativ till konventionella solfångare i lådor. Hans vision av en billig solfångare utvecklades med hjälp av STU och patenterades i 17 länder. Speciellt intressant är uppbyggnaden av absorbatorn i denna så kallade Swewatersolfångare, som består av mjuka, böjliga och "säckiga" folier av EPDM-gummi, som vulkaniserats ihop med tunn svartfärgad mässing. Absorbatorn har ett ovalt tvärsnitt och är försedd med korta flänsar för att öka energiupptagningen. Dess hydrauliska diameter är vald så att man kan få en tillräckligt hög flödeshastighet, men ändå inte för höga tryckförluster.

Peter Kjaerboe vid första generationens serieproducerade solfångare på institutionens tak.


Ulf Niss vid egna villan i Långsjö, södra Stockholm, visar upp en prototyp till ny gummisolfångare. Han hoppas snart kunna sätta upp en sådan och avsevärt dra ner sina energikostnader.


Solfångare hos en av Ollepers f d elever på Lidingö.

Annons

Förenklad gummisolfångare

Civilingenjören och doktoranden Peter Kjaerboe från Institutionen för uppvärmnings- och ventilationsteknik på KTH har återuppväckt Fedor Stranickys idéer, som alltid fascinerat honom. Peter Kjaerboe har gått ett steg vidare mot ytterligare förenkling och bättre funktion för gummisolfångarna. Bl a har han ökat möjligheterna att belasta dessa genom att i stället för EPDM-gummi använda en gummerad väv av samma typ som finns i krockkuddar. Härigenom kan han höja vattentrycket från 0,2 till 2 Atö. Ändå skulle man här kunna tala om solfångare av lågtryckstyp.

Framtidsprojekt

Detta är inte nog - i en kommande avhandling kommer han att behandla ett "Solvärmesystem utan rörliga delar ". Grundidén är här att använda ångbubblor i ett självreglerande vätske/gasblandat system, dels för bättre energiutbyte, dels för att slippa använda cirkulationspump.
Överhuvudtaget bedrivs det mycket forskning på Institutionen för uppvärmnings- och ventilationsteknik, som så småningom kommer att göra solfångartekniken billigare, bättre och effektivare. Solen är gratis, strålningen går direkt till användaren och kan användas helt utan miljöpåverkan.

Solfångare minskar växthusgaser

I ett nyligen utgivet policydokument från EU-kommissionen styrks behovet av att komma tillrätta med Europas ökande utsläpp av växthusgaser och beroendet av importerade bränslen. I detta sammanhang har solvärme och andra förnyelsebara energikällor en huvudroll. Man får inte bortse från att mer än 160 länder har lovat att agera mot utsläppen av växthusgaser genom att skriva under FNs "Framework Convention on Climate Changee".


Peter Kjaerboe med en del till en "solvärmepump" för en vätske/luftblandning utan rörliga delar.

Lämplig litteratur
Den som är intresserad av att sätta upp ett solfångarsystem själv, kanske delvis på idéella grunder, kan idag lätt skaffa sig lämplig litteratur. "Bygg själv din solvärmeanläggning", utgiven på Larsons Förlag i Täby, är rik på olika tekniska beskrivningar, bl a av absorbatorflänsarna i den ovan nämnda solfångaren av LESOL-typ, tillverkad av aluminiumplåt med invalsade vätskekanaler av koppar. Här finns dessutom tips om hur man bygger själva solfångaren, alla takarbeten, absorbatortillverkning samt inglasning av solfångaren och avslutande plåtarbeten m m samt exempel på olika systemlösningar: Självcirkulation, pumpcirkulation, direkta system, indirekta system, öppna system, slutna system samt dränerande system.

Av senare datum är Lars Andréns "Solvärmeboken", som redan är uppe i en tredje upplaga och även den tar upp LESOL-solfångaren. Denna är lite mer kompakt, 86 sidor, och har utgivits av ICA bokförlag, men kan även fås genom författaren, som har egen konsult- och undervisningsverksamhet i Falkenberg. Boken riktar sig både till självbyggaren och den som vill köpa ett nyckelfärdigt system. Här finns dessutom en aktuell marknadsöversikt samt praktiska checklistor för planering och underhåll. Speciellt intressant är kanske kapitlet om samspel i värmesystemet: Hur man väljer ackumulatorvolym och hur man kombinerar olika system med solvärme, el, gas/-olja, pellets, vedpanna, kökspanna, värmepump, fjärrvärme o s v. Eftersom de båda böckerna delvis överlappar varandra kan det klokt att skaffa båda. Ändå bättre är det dessutom att följa någon av de många kurser i hur man bygger sin egen solfångare som bl a ges av de båda författarna.

Investeringsstöd till solvärme

Med stor sannolikhet återinförs ett investeringsstöd för solvärme i bostäder under försommaren. Investeringsstödet är föreslaget att få en produktionsbaserad utformning, där solfångare som klarat de inled-ande kvalitetsproverna (eller motsvarande) hos Sveriges Provnings- och Forsknings-institut (SP) erhåller 2:50 kr per producerad kWh, vid 50°C årlig medeltemperatur i solfångarna. Stödet maximeras till 7 500:- per lägenhet i småhus och 5 000:- per 200 m2 bostadsanknuten lokalarea (dock max 250 000:-/ projekt). Boverket blir administrativt ansvarigt tillsammans med Energimyndigheten. Länsstyrelserna kommer att hantera stödet. Om allt går enligt planerna kommer investeringsstödet att gälla från den 1 juni i år till och med år 2002.

Vill du veta mer om solvärme, kontakta Svenska sol-energiföreningen, 0243-190 70, fax 023-77 87 01, www.hvac.chalmers.se/seas

 

Söker du köpinformation, klicka här för att komma till Vi i Villas Köpguide!
Söker du hantverkare, klicka här för att komma till Vi i Villas hantverksguide!
28 juni 2002

0 Kommentarer

Artikeln är ett samarbete med Bixia.

El från grannen – ett smart alternativ

För att säkra framtiden för vår miljö och våra barn behöver vi satsa mer på klimatsmart energi.

1

Energisnålt och vackert

För Bengt och Maria var villans funktioner viktiga, de ville ha en energisnål villa, helst självförsörjande. Det och att den skulle ha ett naturnära...

0

Boktips från ViV nr 2/2007

Vintern gräver djupa hål i plånboken för villaägaren. Här får du tips på lönande läsning för dig som vill förkovra dig i hur du spar energi och därmed...

3

Vindkraftverk - så funkar det att bli delägare

Vill du ha miljömärkt el och stabilare elpris kan ett andelsägande i ett vindkraftverk vara en lösning. Det kan bli en lönsam investering.

0

Smarta miljöval - Johans 5 eko-val nr 10 2011

Spara på miljön och plånboken. Vår miljöexpert Johan Tell listar här sina bästa eko-­favoriter!

0

Alternativ energi - Mitt hus ska bli självförsörjande

Torbjörn Granlund i Orsa bygger själv sitt drömhus. Det ska bli helt beroende av naturliga energikällor. Möt mannen som lever ett med naturen.

0

Miljösmartare livsstil - Johans tre enkla val

Genom miljösmarta val bidrar du till att motverka trenden med allt varmare medeltemperatur i världen. Här är Johans tre enkla val.

1

Laila är egen elleverantör

Villaägaren Laila Nilsson bestämde sig för att göra en insats för miljön – och investerade i solceller. Nu levererar hon egen förnybar el till sitt...

2

Egenproducerad energi - så funkar det

Att producera egen energi till villan blir inte alltid en ekonomisk vinst. Men det är alltid en vinst för miljön. Sol eller vind är möjligheterna.

Vi i Villas policy
Avbryt

Här kan du bli medlem i Vi i Villa genom att logga in med ett befintligt konto från sociala medier eller genom att skapa ett nytt konto, kopplat till din e-postadress nedan.

Som medlem får du tillgång till erbjudande och rabatter från våra leverantörer. Du kan också enkelt deltaga i våra tävlingar och forum när du är inloggad som medlem på webbplatsen.

Läs mer om medlemskapet och hur vi hanterar dina personuppgifter.

 

Annons