Världens första plusenergihus, der Heliotrop, byggd i Freiburg 1994.
Världens första plusenergihus, der Heliotrop, byggd i Freiburg 1994.

Så funkar lågenergihusen!

Förnybar energi

Passivhus, nollenergihus, plusenergihus. Vad är egentligen vad? Och hur mycket energi sparar egentligen dessa miljövänliga nybyggen? Vår skribent och miljöexpert Johan Tell reder ut begreppen.

Annons

En nybyggd villa får inte sluka hur mycket energi som helst då den värms upp. Det finns regler för detta. Dessa, och många andra, står upptagna i Boverkets byggregler (BBR 18).

Exempelvis ska det för en villa som värms med el inte gå åt mer än 75 kWh per kvadratmeter och år om kåken står i Mellansverige (ungefär 20 kWh mer i norra och 20 mindre i södra delarna av vårt land).

Detta innebär att ett normalstort hus på en normalkall plats i Sverige inte ska förbruka mer än drygt 11 000 kWh per år.

Sådant kan vara bra att veta för en husspekulant men är egentligen inte mycket till vägledning då i princip alla nya svenska småhus ligger en bra bit under denna norm för energiförbrukning. Följden blir att väldigt många hus marknadsförs som lågenergihus när det snarare handlar om ett slags gängse byggstandard för vår tid.

Men medan det mesta kan kallas lågenergihus finns det strikta kravspecifikationer för passiv- och minienergihus. Därför kan det vara bra att studera dessa. Antingen för att satsa på en av dessa konstruktionsmodeller eller för att lära sig vilka värden som är bra för exempelvis en tät ytterdörr eller ett energismart fönster.

I mångt och mycket handlar dessa nya hustyper om gammal kunskap för varma hus: tjockare isolering, tätare väggar, färre fönster. Därtill är de, som förr i tiden, ritade efter solens gång. Exempelvis med mycket mer fönster åt söder och nästan inga åt norr och med en balkong på övervåningen som skuggar när solen står som högst men som släpper in solstrålarna från en lågt liggande vintersol. Detta innebär att huset därför placeras efter väderstrecken och kanske inte kommer att visa sin vackraste sida mot gatan. Husen kan också vara utrustade med luftsluss vid ingången, alltså en modern form av farstu, och ha fönsterluckor som håller värmen inne om vintern och solstrålarna ute om sommaren.

Det riktigt nya med den här typen av hus, förutom tätare ytterdörrar och fönster med mycket låga U-värden, är all teknik som ser till att den värme som väl kommit in i huset inte slipper ut igen. Alltså att solvärmen som sipprar in genom fönstren, värmen du, din familj och dina husdjur alstrar, överskottvärmen från lampor, datorer och andra maskiner tas till vara genom olika värmeväxlare. När inomhusluften vädras ut tas merparten av värmen tillvara och skickas in i huset igen. Samma sak med värmen i duschvattnet och hettan över spisen. Allt återbrukas.

Till nymodigheterna hör även de elektroniska styrsystem som hjälper till att minska energiförbrukningen. Exempelvis ser det till att när ytterdörren låses släcka alla lampor, dra för isolerande gardiner och sänka temperaturen.

Lönar det sig då att kosta på sitt nya hus material och tekniska finesser som sänker energiförbrukningen? Den frågan är ungefär lika svår att svara på som att tipsa om vilka aktier som ska handlas idag för att ge en vinst om tjugo år. För det handlar ju om att ta en kostnad idag som ska jämföras med energipriser i framtiden.

Men man behöver kanske inte vara en börsfantom, med tanke på jordens ökande befolkning och minskande resurser, för att förutspå att energipriserna kommer att fortsätta att stiga.

Därför tror jag att varje form att satsning på mer isolering, bättre fönster och smartare lösningar vad gäller såväl energieffektivitet lönar sig i längden.

Om man sedan vill satsa lite och nöja sig med en 45 millimeters extraisolerad vägg som de flesta typhusfabrikörer erbjuder eller om man vill satsa stort, arkitektritat och bygga in sig bakom något lika tjockt som Visby ringmur är snarare en fråga om ens eget tycke.

Annons

Vilken nivå på sitt lågenergihus man än väljer kommer man att ha hyfsat gott samvete den dagen barnbarnen frågar vad man egentligen gjorde för att spara på jordens resurser och hindra den globala uppvärmningen.


Så här funkar ett passivhus. Det finns strikta kravspecifikationer för hur ett hus ska byggas för att få kallas passivhus. Illustration Passivhuscentrum.

Vad är vad?

Passivhus behöver bara cirka 20 kWh, eller mindre, per kvadratmeter och år för att värmas upp. Oftast räcker det då med husets olika värmeväxlare. Radiatorer behövs då inte.

Minimienergihus är en enklare form av passivhus vars kravspecifikationer är tämligen rigida. Ett sådant behöver kanske 40 kWh per kvadratmeter och år för uppvärmning. Då krävs förmodligen en separat energikälla som en pelletskamin eller en luftvärmepump.

Nollenergihus kan egentligen vara vilket hus som helst med en teknisk lösning som genererar lika mycket energi som huset förbrukar. Exempelvis ett minimienergihus som med solceller, solfångare och vindgenerator producerar lika mycket som förbrukas för att såväl värma huset som förse det med energi till varmvatten och hushållsel.

Plusenergihus är snäppet bättre än ett noll- energihus då det genererar mer energi än vad som förbrukas. Där kan överskottselen skickas vidare genom elnätet till andra behövande.

Kravspecifikationer för passiv- respektive minimienergihus hittas på Forum för Energieffektiva byggnader: www.energi effektivabyggnader.se

Boverkets byggregler finns på: www.boverket.se

Redaktionen rekommenderar

9 september 2011

0 Kommentarer

Artikeln är ett samarbete med Bixia.

El från grannen – ett smart alternativ

För att säkra framtiden för vår miljö och våra barn behöver vi satsa mer på klimatsmart energi.

1

Energisnålt och vackert

För Bengt och Maria var villans funktioner viktiga, de ville ha en energisnål villa, helst självförsörjande. Det och att den skulle ha ett naturnära...

0

Boktips från ViV nr 2/2007

Vintern gräver djupa hål i plånboken för villaägaren. Här får du tips på lönande läsning för dig som vill förkovra dig i hur du spar energi och därmed...

3

Vindkraftverk - så funkar det att bli delägare

Vill du ha miljömärkt el och stabilare elpris kan ett andelsägande i ett vindkraftverk vara en lösning. Det kan bli en lönsam investering.

0

Smarta miljöval - Johans 5 eko-val nr 10 2011

Spara på miljön och plånboken. Vår miljöexpert Johan Tell listar här sina bästa eko-­favoriter!

0

Alternativ energi - Mitt hus ska bli självförsörjande

Torbjörn Granlund i Orsa bygger själv sitt drömhus. Det ska bli helt beroende av naturliga energikällor. Möt mannen som lever ett med naturen.

0

Miljösmartare livsstil - Johans tre enkla val

Genom miljösmarta val bidrar du till att motverka trenden med allt varmare medeltemperatur i världen. Här är Johans tre enkla val.

1

Laila är egen elleverantör

Villaägaren Laila Nilsson bestämde sig för att göra en insats för miljön – och investerade i solceller. Nu levererar hon egen förnybar el till sitt...

2

Egenproducerad energi - så funkar det

Att producera egen energi till villan blir inte alltid en ekonomisk vinst. Men det är alltid en vinst för miljön. Sol eller vind är möjligheterna.