Annons

Lagrad sommarsol ger värme hela året - energiboden

Förnybar energi

Kan man inte lagra sommarvärmen i berget, för att utnyttja senare? Jodå - och idag räknar Arne Moberg med att spara 15.000 kronor om året.

Annons

Det var efter några sommarnätter på varma klipphällar som Arne Moberg fick idén. Borde man inte kunna lagra sommarvärmen i berget, för att utnyttja den under den kalla årstiden? Och visst kunde man det. Idag räknar han med att kunna spara 15.000 kronor om året på sin smarta energibod.

Idén till energiboden kläcktes under några sommarnätter då fjärilssamlaren Arne Moberg var ute för att leta efter nattflyn. Ute på klipporna fann han att det var lättare att fånga de flygande insekterna när han stod på mörka klippor. Fjärilarna trivs nämligen speciellt bra där, eftersom klipporna utstrålar värme på kvällen. Tidigare hade han haft vaga funderingar om att lagra solvärme i husgrunden, men snart insett att detta inte skulle kunna fungera tillfredsställande. Istället kläcktes idén som gick ut på att upprätta ett borrhålslager i berget, där man skulle kunna magasinera solvärme.

Bergborraren skeptisk till idén

När Arne kom hem från sina nattliga utflykter tog han kontakt med en bergborrare för att dela med sig av sina idéer. Men denne och Arne var inte på samma våglängd. Bergborraren var bara inställd på att utnyttja bergets egenvärme. Enligt bergborraren skulle borrningen innebära att det skulle bli kallare under första året och inte förrän under följande år, skulle man kunna utvinna någon värme.

Men vad Arne ville var att få upp värmen från borrhålet med en gång, genom att först ladda ner solvärmen i hålet, därefter skulle värmen tas tillvara via en värmepump. Med denna metod borde man kunna få den dubbla mängden värme, jämfört med om man enbart utnyttjade bergvärme. Borraren skakade på huvudet och sade att "så kan man väl inte göra". Varför inte? frågade sig Arne då, och gick hem för att fortsätta att fundera.

Detta blev första steget i en kreativ process som fortfarande pågår, men numera i samarbete med doktoranden Peter Kjaerboe från institutionen för uppvärmnings- och ventilationsteknik på KTH i Stockholm.

160 meter djupt hål

Arne Moberg lät borra ett 160 meter djupt hål ner i berget, där de första 24 metrarna var lera. Sedan vågade borraren inte borra djupare, eftersom han var rädd för att förlora sin borrkrona. Arne säger idag att man kanske hade klarat sig med ett 30-40 meter grundare hål, men att man tog till lite i överkant för att ha några extra metrar att ta till. Vid 70-80 meter stötte man på saltvatten från den senaste istiden d v s lager som brunnsborrare normalt inte gillar, eftersom det innebär trubbel att få in saltvatten i en sötvattenbrunn. Men när det gäller värmelager i en energibrunn är det snarast en fördel att nå fram till vattenlager, som har legat där det ligger i tusentals år utan att flytta på sig. Detta betyder också att värmelagringskapaciteten ökar i borrhålet. Idag vet man inte riktigt vad som är det optimala borrhålsdjupet eller bästa håldiametern. Det är inte heller säkert att de borrutrustningar man idag använder för brunnsborrning är den mest ideala för energilagringshål.

Solvärmeteoretiker

När hålet var klart och värmepumpen installerad började Arne Moberg känna att han behövde komma i kontakt med någon solvärmeteoretiker på högskolenivå. Efter en hel del forskande kom han i kontakt med doktoranden och läraren Peter Kjaerboe vid institutionen för uppvärmnings- och ventilationsteknik (EUV) på KTH. Denne nappade direkt på Arnes idéer, eftersom de låg nära hans egen forskning kring solvärmelagring med hjälp av självcirkulerande system utan rörliga delar.


Illustration: Leif Qvist

Sparar 15.000:- om året

Arne Moberg räknar med att spara ca 15.000 kr om året i uppvärmningskostnader med det nya systemet. I nuvarande utformning klarar energisystemet 2/3 av Enskedevillans hela årsbehov av energi.
Enligt Arne Mobergs beräkningar ska systemet betala sig på mindre än 6-7 år. Investeringen är visserligen i dagsläget ganska stor, men vid serieproduktion, som man hoppas ska komma till stånd, räknar man med att komma ner till hälften. Vad det hela då handlar om är ungefär samma revolution på energisidan som en gång skedde när PC kom under 1980-talet. Vem trodde då att varje hem skulle ha minst en dator? Undertecknad blev utskrattad av IBM:s experter, när han vid ett besök med sin dataförening 1985 på IBM:s huvudkontor, förutspådde att den här utvecklingen kommer om 10 till 15 år!  

Annons

Växthus som luftvärmesolfångare

Den innovative Arne Moberg menar att man till energiboden kan koppla ett växthus, som också fungerar som en luftvärmesolfångare, liksom en liten tio kbm:s swimmingpool, som väljs cylindrisk av stabilitetsskäl. Denna kan användas som en mellanlagring för att solvärme skall kunna laddas ner i borrhålet under dygnets alla timmar. Jag kan, delvis av patentskäl, inte gå in på alla detaljer och systemlösningar, men förutser en intressant utveckling. En tanke med det hela är att alla delvis ska kunna skräddarsy sina anläggningar efter egna förutsättningar.

Fler ekologiska energilösningar

Arne Mobergs framtidsvy för ett mer ekologiskt grundat samhälle baserar sig på små enheter som familjen, eller det egna hemmet. Den enskilde villaägaren kan själv redan nu göra mycket rent ideellt i liten skala, utan att göra ingrepp i det egna huset. Bl a kan rätt placerade växter bidra till att spara lite energi genom att husets lägre delar skärmas av från kalla vindar från norr. Detta är inte något nytt utan har tillämpats på olika håll i världen alltsedan urminnes tider, men är delvis någonting, som har glömts under vår egen stressade tid.

Ytterligare en fördel med energiboden är att om, eller snarare när, nya energisystem kommer i framtiden, är det bekvämt att kunna prova dem separat. Utrymmet i boden räcker faktiskt även till annat, exempelvis kyl- och svalutrymme och förvaring av trädgårdsredskap.

 

Söker du köpinformation, klicka här för att komma till Vi i Villas Köpguide!
Söker du hantverkare, klicka här för att komma till Vi i Villas hantverksguide!
27 juni 2002

0 Kommentarer

Artikeln är ett samarbete med Bixia.

El från grannen – ett smart alternativ

För att säkra framtiden för vår miljö och våra barn behöver vi satsa mer på klimatsmart energi.

1

Energisnålt och vackert

För Bengt och Maria var villans funktioner viktiga, de ville ha en energisnål villa, helst självförsörjande. Det och att den skulle ha ett naturnära...

0

Boktips från ViV nr 2/2007

Vintern gräver djupa hål i plånboken för villaägaren. Här får du tips på lönande läsning för dig som vill förkovra dig i hur du spar energi och därmed...

3

Vindkraftverk - så funkar det att bli delägare

Vill du ha miljömärkt el och stabilare elpris kan ett andelsägande i ett vindkraftverk vara en lösning. Det kan bli en lönsam investering.

0

Smarta miljöval - Johans 5 eko-val nr 10 2011

Spara på miljön och plånboken. Vår miljöexpert Johan Tell listar här sina bästa eko-­favoriter!

0

Alternativ energi - Mitt hus ska bli självförsörjande

Torbjörn Granlund i Orsa bygger själv sitt drömhus. Det ska bli helt beroende av naturliga energikällor. Möt mannen som lever ett med naturen.

0

Miljösmartare livsstil - Johans tre enkla val

Genom miljösmarta val bidrar du till att motverka trenden med allt varmare medeltemperatur i världen. Här är Johans tre enkla val.

1

Laila är egen elleverantör

Villaägaren Laila Nilsson bestämde sig för att göra en insats för miljön – och investerade i solceller. Nu levererar hon egen förnybar el till sitt...

2

Egenproducerad energi - så funkar det

Att producera egen energi till villan blir inte alltid en ekonomisk vinst. Men det är alltid en vinst för miljön. Sol eller vind är möjligheterna.

Vi i Villas policy
Avbryt

Här kan du bli medlem i Vi i Villa genom att logga in med ett befintligt konto från sociala medier eller genom att skapa ett nytt konto, kopplat till din e-postadress nedan.

Som medlem får du tillgång till erbjudande och rabatter från våra leverantörer. Du kan också enkelt deltaga i våra tävlingar och forum när du är inloggad som medlem på webbplatsen.

Läs mer om medlemskapet och hur vi hanterar dina personuppgifter.

 

Annons