Annons
Författarens hus, med solfångare till vänster och solceller till höger på taket.
Författarens hus, med solfångare till vänster och solceller till höger på taket.

Krönika: Solfångare – nytt investeringsstöd

Förnybar energi

Från 1 januari är det en ny utformning av investeringsstöd till solfångare, som används för att producera varmvatten. Tyvärr ligger det maximala stödet fortfarande kvar på 7500 kronor för en småhusägare. Det var en besvikelse att se att stödet inte har höjts, vilket gör att solfångare inte konkurrerar på samma villkor som förnyelsebar energi som kan få elcertifikat.

Annons
Låt oss utgå från ett 10 m2 stort solfångarsystem. Det producerar cirka 4000 kWh värme under ett år. I vårt hus ersätter det uppvärmning av varmvatten med elpatron vilket innebär att varje kWh värme som solfångarna producerar ersätter lika många kWh el. Om vi hade producerat motsvarande mängd el på ett förnyelsebart sätt hade vi varit berättigade till elcertifikat under 15 år. Snittpriset på elcertifikaten har sedan starten 2003 varit 0,22 kr/kWh, vilket skulle ha inbringat ca 4000 kWh/år * 0,22 kr/kWh * 15 år = ca 13 200 kronor. Men det maximala stödet för solfångare är alltså bara drygt hälften av detta belopp. Vilken logik finns i detta?

Det hade varit högst rimligt att höja det det maximala stödet till solfångare. För att täcka in solfångarsystem upp till 15 m2 borde det maximala stödet vara 20 000 kronor.

En stor fördel med solfångare är att de inte kräver att någon ny yta exploateras för energiproduktionen. Om vi skulle sätta solfångare på en fjärdedel av alla hustak och fasader i Sverige som har minst 70% av maximal solinstrålning skulle vi teoretiskt producera cirka 40 TWh värme per år (ca 100 miljoner m2 tak * 400 kWh/m2 och år). Så mycket skulle vi alltså kunna producera utan att utnyttja en enda kvadratmeter ny mark, vilket ingen annan förnyelsebar energikälla kommer ens i närheten av.

Biobränsle i form av träd ger bara en genomsnittlig energitillväxt på 1 kWh/m2 och år. Du behöver alltså 400 m2 skog för att producera lika mycket energi som 1 m2 solfångare gör. Vindkraft skulle inte fungera speciellt bra för en småhusägare eftersom vindlägena vanligen är dåliga i städer där de flesta småhusägare bor och eftersom man skulle bli tvungen att bygga små vindkraftverk med låga effekter. De småhusägare som kan utnyttja närbelägna vatten för vatten- eller vågkraft torde vara lätträknade. Solenergi är helt enkelt överlägset bäst för energiproduktion hemmavid.

Solfångare är en tyst teknik, som inte stör landskapsbilden eller grannar och som det är enkelt att få bygglov för. Man behöver inte heller bygga nya kraftledningsgator för att transportera energin eftersom solenergin lagras i en ackumulatortank hemmavid. Solfångare finns idag att köpa från många leverantörer. Tekniken är enkel och tillförlitlig. Livslängden för ett solfångarsystem förväntas vara åtminstone 20 år och under den tiden är underhållet mycket litet. När den inledande investeringen är gjord sker produktionen till mycket låga rörliga kostnader, som består i att man behöver byta vätskan i systemet med ca 6-7 års mellanrum till en kostnad av cirka 800 kronor. Bränslet från solen är helt gratis och den energin går att ta till vara i stort sett lika bra vart man än bor i Sverige, till skillnad från andra förnyelsebara energikällor förutom biobränsle.


Installerad solfångareffekt i EU. Källa: BMU, Tyskland. Renewable energy sources in figures. Nedan kan du ladda hem diagrammet som en pdf.

Tyskland kommit mycket längre än Sverige när det gäller solfångare, trots att solinstrålningen i norra Tyskland inte är högre än i södra halvan av Sverige. I Sverige produceras ca 0,1 TWh värme årligen med hjälp av solfångare. I Tyskland producerade man 3,7 TWh under 2007 och troligen 4,0 TWh under 2008 om man extrapolerar värdena från föregående år, vilket är dubbelt så mycket energi som den svenska vindkraften producerade under 2008 (2,0 TWh). Tyskland är främst i EU vad gäller solfångare, följt av Grekland och Österrike. Tittar man på en karta över den installerade solfångareffekten i EU inser man att den förda politiken i varje enskilt land har styrt utvecklingen mer än tillgången på solenergi.

I Boverkets statistik kan man utläsa att under åren 2000-2008 har 81,9 miljoner betalats ut i investeringsstöd för solfångare, vilket gör 9,1 miljoner i genomsnitt per år. Det är en bråkdel av det stöd som delas ut till annan förnyelsebar energi genom elcertifikaten. På Svenska Kraftnäts hemsida framgår att enbart under 2008 utfärdades 15 miljoner elcertifikat. Snittpriset för ett elcertifikat under 2008 var 247,21 vilket betyder att elcertifikat till ett värde av cirka 3,7 miljarder utfärdades under 2008 som ett stöd för förnyelsebar energi framställd med biobränsle, vatten eller vind.

Det kan tyckas som ett mysterium att beslutsfattare för energipolitiken inte insett den stora potentialen hos solfångare. Här behövs ett uppvaknande och en rask höjning av investeringsstödet till solfångare så att det åtminstone blir på samma nivå som elcertifikaten!

 Lästips

 BMU. Renewable energy sources in figures - national and international development. Tysk statistik för förnyelsebar energi. 

Boverket. Bidragsstatistik. 

Boverket. Solvärmestöd (nytt stöd).

Energimyndigheten. Information om elcertifikat.

Svenska Kraftnät. Marknadsstatistik elcertifikat. 

Svenska solenergiföreningen. 
Annons
24 februari 2009

0 Kommentarer

Artikeln är ett samarbete med Bixia.

El från grannen – ett smart alternativ

För att säkra framtiden för vår miljö och våra barn behöver vi satsa mer på klimatsmart energi.

1

Energisnålt och vackert

För Bengt och Maria var villans funktioner viktiga, de ville ha en energisnål villa, helst självförsörjande. Det och att den skulle ha ett naturnära...

0

Boktips från ViV nr 2/2007

Vintern gräver djupa hål i plånboken för villaägaren. Här får du tips på lönande läsning för dig som vill förkovra dig i hur du spar energi och därmed...

3

Vindkraftverk - så funkar det att bli delägare

Vill du ha miljömärkt el och stabilare elpris kan ett andelsägande i ett vindkraftverk vara en lösning. Det kan bli en lönsam investering.

0

Smarta miljöval - Johans 5 eko-val nr 10 2011

Spara på miljön och plånboken. Vår miljöexpert Johan Tell listar här sina bästa eko-­favoriter!

0

Alternativ energi - Mitt hus ska bli självförsörjande

Torbjörn Granlund i Orsa bygger själv sitt drömhus. Det ska bli helt beroende av naturliga energikällor. Möt mannen som lever ett med naturen.

0

Miljösmartare livsstil - Johans tre enkla val

Genom miljösmarta val bidrar du till att motverka trenden med allt varmare medeltemperatur i världen. Här är Johans tre enkla val.

1

Laila är egen elleverantör

Villaägaren Laila Nilsson bestämde sig för att göra en insats för miljön – och investerade i solceller. Nu levererar hon egen förnybar el till sitt...

2

Egenproducerad energi - så funkar det

Att producera egen energi till villan blir inte alltid en ekonomisk vinst. Men det är alltid en vinst för miljön. Sol eller vind är möjligheterna.

Vi i Villas policy
Avbryt

Här kan du bli medlem i Vi i Villa genom att logga in med ett befintligt konto från sociala medier eller genom att skapa ett nytt konto, kopplat till din e-postadress nedan.

Som medlem får du tillgång till erbjudande och rabatter från våra leverantörer. Du kan också enkelt deltaga i våra tävlingar och forum när du är inloggad som medlem på webbplatsen.

Läs mer om medlemskapet och hur vi hanterar dina personuppgifter.

 

Annons