Annons

Krönika: Solenergi – inget för Sverige?

Förnybar energi

En vanlig inställning är att solenergi inte är något för Sverige. Men stämmer det verkligen? Martin Green har i den till svenska översatta boken ”Solceller. Från solljus till elektricitet” uppskattat att solen som energikälla är ~200 gånger större än vind, vatten, vågor, tidvatten, biomassa och geotermiska källor tillsammans.

Annons

Solfångare på författarens hustak. Foto Bengt Stridh

Tre veckor av solsken motsvarar alla kända reserver av fossila bränslen. Under några få dagar tar jorden emot mera solenergi än vad vi förbrukat under människans hela historia. Av alla förnyelsebara energikällor har vi störst tillgång på solenergi. Solenergi är bäst fördelad av alla förnyelsebara energikällor. Solenergi är tillgänglig lokalt, där behovet finns. Solenergi är väl lämpad för distribuerad energiproduktion.

Låt oss ta ett småhus som exempel. Hur kan vi ta tillvara solenergi? Vi kan bygga huset så att fönstren är koncentrerade mot söder för att passivt ta tillvara solinstrålningen. Genom att sätta upp solfångare går det producera varmvatten som kan användas som tappvarmvatten under sommarhalvåret och för att bidra till uppvärmningen av huset om vi har ett vattenburet värmesystem. Med solceller kan vi producera el. Detta är de mest uppenbara sätten.

Ett indirekt sätt att utnyttja solenergi är användning av biobränslen. Mer än 100 TWh biobränslen per år tillförs det svenska energisystemet. Produktionen sker med hjälp av fotosyntesen. Vatten, koldioxid och solljus ger glukos och syre. Ett problem med detta är dock att verkningsgraden är väldigt låg. Det betyder att mycket stora ytor måste utnyttjas för att producera biobränslena. Det är endast en bråkdel av solens energi som kan lagras i ved eller olika grödor. Exempelvis är det endast drygt 0,1% av solinstrålningen som lagras i ved genom skogstillväxten i Sverige. Detta kan man räkna ut på följande sätt. 52,2% eller ca 235 000 km2 av Sverige är skog. Svenska skogstillväxten 260-310 TWh/år vilket ger en energilagring på 1,1-1,3 kWh per år och kvadratmeter i genomsnitt. Det ska jämföras med den instrålade solenergi som är ungefär 1000 kWh per år och kvadratmeter.

Energilagringen i vete i Sverige är ca 1,5 kWh/år och m2 brutto. Gör vi etanol av vetet får vi ut endast ca 0,6 kWh/år och m2 netto. Nyligen stod det en artikel om rörflen i Ny Teknik. Odlat i Umeåtrakten ger rörflen en energilagring på ca 2 kWh/år och m2 brutto. Energiskog kan lagra 5-7 kWh/m2 och år brutto. Bättre än så blir det inte med bioenergi i Sverige. Trots detta tillförs det svenska energisystemet alltså mer än 100 TWh solenergi per år i form av biobränslen, vilket kan jämföras med den svenska elanvändningen som är ca 150 TWh/år.

Hur mycket får vi då ut med solceller eller solfångare? Verkningsgraden är väldigt mycket bättre än för energilagring i biobränsle. Med solceller i sydvänt läge och en lutning på ca 30-50 grader får vi ut netto ca 100 kWh/m2 och år i Mälardalen. Med solfångare ökar det till ca 400 kWh/m2 och år. Teoretiskt skulle vi alltså kunna försörja hela Sveriges energibehov med hjälp av solceller och solfångare på en bråkdel av den yta som vi idag använder för biobränsle.

En fördel med produktionen av solenergi på byggnader är att vi inte utnyttjar någon ny mark över huvud taget till skillnad från övriga förnyelsebara energikällor. I ett pressmeddelande från Naturskyddsföreningen läser vi att "I en dom från Miljööverdomstolen vid Svea hovrätt har den 19 november 2008 en icke enig
domstol beviljat Vindkompaniet AB rätt att under 30 års tid nyttja gammelskogstopparna i Ekopark Rautiorova för vindkraftsproduktion. Oersättliga naturvärden förstörs genom ökad fragmentering." Detta är bara början till de konflikter som den planerade utbyggnaden av vindkraft kommer att leda till.

Idag är produktionen av solel blygsamma 6 GWh/år och solvärme ca 0,1 TWh/år i Sverige.

Vad behövs för att detta ska ändras?

  • En ökad medvetenhet om solenergins möjligheter. Okunskapen är stor på alla nivåer.
  • Ett krav på solfångare vid nybyggen av småhus. Sett över solfångarnas livslängd är det redan idag billigare att värma vatten med solfångare än med elpatron för en småhusägare.
  • En ökad politisk satsning på solenergi. Idag är solenergi försummad i den svenska energipolitiken, speciellt gäller det solfångare. I Tyskland där man satsat stort på sol- och vindenergi ger solfångare över 4 TWh/år och solceller 3 TWh/år, trots att man åtminstone i norra halvan av Tyskland inte har mer solinstrålning än i södra halvan av Sverige.
  • En fortsatt sänkning av priserna för solcellssystem. När priset för solel når samma nivå som priset för köpel kommer marknaden för solceller att explodera. I sydligaste Europa förväntas det ske inom några år och i Tyskland inom tio år. Vi ser fram mot den dag vi kan köpa solceller på IKEA!
  • En förändring av energisystemet där det i framtiden kommer att finnas många små produktionspunkter som matar in el på nätet tillsammans med de stora produktionsenheterna. Idag är grundtanken att bara ha få och stora produktionsenheter där elen bara går i en riktning, från de stora producenterna i riktning mot konsumenterna.
Annons
25 november 2008

0 Kommentarer

0

PA Gullö låter solen värma berget

Familjen Gullö valde en kombination av sol och bergvärme när det var dags att pensionera den gamla oljepannan.

0

Bygg så att solen värmer huset

Efter denna underbart soliga sommar ligger det nära till hands att man börjar fundera på att värma sitt hus med gratis flödande solvärme. Idag känner...

0

Vi slipper elräkningarna!

De betalar ingen energiskatt, ingen moms, inga nätavgifter och, framför allt, inte heller de allt högre kilowattpriserna. Familjen Gustafsson, är självf...

0

Solvärmen blir billigare med ny teknik

Solvärmen har under många år kommit litet i skymundan i energidebatten.

0

Låt solen värma tappvattnet

Funderar du på att köpa ny elektrisk varmvattenberedare? Med hjälp av solfångare kan en normalfamilj spara ungefär 2000 kilowatt-timmar om året.

0

Frågor o svar om sol- och bergvärme

Här svarar energiexperten Lars Andrén på 5 grundläggande frågor om sol- och bergvärme.

Artikeln är ett samarbete med Bixia.

El från grannen – ett smart alternativ

För att säkra framtiden för vår miljö och våra barn behöver vi satsa mer på klimatsmart energi.

0

"Solpaneler och bilbatterier fixar vår el"

Peter Sareklints solcellspaneler är kopplade till begagnade bilbatterier som kommer från en krockad bil – och har gjort familjen i stort sett självförsö...

0

Mer om familjen Gustavssons elsystem

Läs mer om familjen Gustavsson som varken betalar energiskatt, moms eller nätavgifter.

Vi i Villas policy
Avbryt

Här kan du bli medlem i Vi i Villa genom att logga in med ett befintligt konto från sociala medier eller genom att skapa ett nytt konto, kopplat till din e-postadress nedan.

Som medlem får du tillgång till erbjudande och rabatter från våra leverantörer. Du kan också enkelt deltaga i våra tävlingar och forum när du är inloggad som medlem på webbplatsen.

Läs mer om medlemskapet och hur vi hanterar dina personuppgifter.

 

Annons