Krönika: Solceller är inne

I regeringens budgetproposition i höstas finns en ny post som heter ”Energiteknik”. Satsningen syftar till att stimulera användning av energitekniker som är gynnsamma i ett klimatperspektiv, men som ännu inte är kommersiellt konkurrenskraftiga i jämförelse med på marknaden etablerade tekniker. Regeringen skriver att biogas och solceller är två tydliga exempel på sådana tekniker.


Solceller på krönikörens hustak. Foto Bengt Stridh.

Regeringen har avsatt 100 miljoner kronor för detta under 2009, varav 50 miljoner kronor beräknas gå till stöd för solceller. För 2010 beräknas anslaget till 122 miljoner kronor och för 2011 till 117 miljoner kronor.

Under 2005-2008 har det funnits ett statligt investeringsstöd för solcellsanläggningar. Man har kunnat få upp till 70% i investeringsstöd, men en viktig begränsning har varit att det bara varit för offentliga byggnader. Denna begränsning har uteslutit den stora privata marknaden. Det kan tyckas lite märkligt, för det är den privata marknaden som skulle dra störst nytta av ett solcellsstöd.

Detta är enkelt att förstå. En privatperson betalar idag minst ca 1,3 kr/kWh i rörliga elkostnader för elhandel och nätöverföring vid tecknande av ett nytt avtal. För varje kWh du slipper köpa genom att producera den själv sparar du alltså lika mycket som du betalar för den köpta elen. En industri betalar ett lägre elpris än vad du gör som privatperson och har dessutom krav på mycket kortare återbetalningstid när de gör en investering. För en industri är det därför ännu så länge inte så intressant ur ekonomisk synvinkel att investera i elproduktion med solceller. En elproducent måste producera elen till en mycket lägre kostnad för att kunna sälja den med vinst till oss konsumenter och därför är solelproduktion i Sverige i dagsläget helt ointressant för de stora elproducenterna som E.O.N., Fortum och Vattenfall.

Ett kommande stöd till solceller bör alltså rikta sig till privatpersoner också. Som privatperson har man inte så många miljövänliga sätt att producera sin egen el. Vindkraft har det problemet att mindre anläggningar är mindre effektiva än stora och inne i en stad, där de flesta bor, blåser det dåligt. Vindhastigheten har mycket stor betydelse för driftekonomin. En halverad vindhastighet innebär att du bara får ut en åttondel så mycket energi. Det är dessutom rätt knepigt att få bygglov för en vindsnurra i en stad, om man bortser från de allra minsta.

Här har solenergi en mycket stor fördel. Solenergi är väl spridd över hela landet och det är inga stora skillnader i möjlig elproduktion beroende på var du bor. Verkningsgraden är dessutom i stort sett lika bra för en liten anläggning som för en stor anläggning. Det finns med andra ord inga direkt tekniska nackdelar med att producera solel hemmavid. Sätter du solcellerna på ett hustak utnyttjar du dessutom ingen ny mark.

På ditt hustak kan du producera ungefär 100 kWh/m2 och år. Detta under förutsättning att taket är vänt relativt rakt mot söder, att taklutningen är ca 30-50 grader och att taket inte skuggas av träd, närliggande hus eller något annat.

En spännande tanke är kombinationen solceller och en el(hybrid)bil. En eldriven bil drar ungefär 2 kWh/mil. Låt säga att du har en elhybridbil och kör 1000 mil/år i eldrift för att åka fram och tillbaka till jobbet. Du behöver då 2000 kWh/år. Genom att sätta upp 20 m2 solceller på ditt hustak skulle du kunna producera denna el själv. Sedan du gjort investeringen skulle du därmed ha i stort sett gratis bilbränsle under solcellernas livslängd, som i Sverige är över 25 år! När det gäller driften av personbilar behöver vi alltså inte vara alltför oroliga. Solenergi har vi ett stort överskott av, det räcker både till elbilar och mycket mera.

Idag växer världens solcellsindustri i världen med 30-40% per år. Nu väntar vi på att det nya solcellsstödet enligt budgetpropositionen ska komma privatpersoner tillgodo också, så att soleltillväxten kan ta fart även i Sverige…

Källor

Budgetpropositionen. Utgiftsområde 21: Energi. Propositionen kan laddas ner här.  

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar