En nyhet i förslaget är att ett investeringsstöd kommer att ges till alla nätanslutna solcellsanläggningar, vilket betyder att stödet även kan sökas av privatpersoner. Det gamla investeringsstödet som fanns 2005-2008 riktade sig enbart till offentliga byggnader. Det nya stödet får därför en betydligt större bredd och det öppnar dörren för att producera sin egen el hemma. I det gamla investeringsstödet kunde man få upp till 70 % i stöd. I utkastet till den nya förordningen är denna nivå sänkt till 60 %. Tanken bakom sänkningen är att det ska främja en utveckling mot sänkta investeringskostnader. Denna tanke ter sig dock optimistisk, för att inte säga orealistisk, eftersom man bara avsätter 50 miljoner kr i stöd under 2009. Huvuddelen av kostnaden för en anläggning är solcellsmodulerna och det är de väldigt mycket större marknaderna som exempelvis Tyskland som har en förmåga att driva modulkostnaderna nedåt.
Det är dock mycket positivt att det nya stödet ger även privata småhusägare som vill producera egen el chansen att sätta upp en solcellsanläggning till ett subventionerat pris. Potentialen för solenergi på våra hustak är mycket större än de flesta kan tro. Vi har 400 miljoner kvadratmeter hustak eller fasader i Sverige som tar emot minst 70 % av maximalt möjlig solinstrålning på årsbasis. Om vi skulle sätta solceller på en fjärdedel av dessa husytor skulle vi kunna producera ca 10 TWh solel per år. Det som jag tycker är mycket attraktivt med denna tanke är att vi skulle klara det utan att exploatera någon ny mark alls. Jämför med bioenergi där det blir en konkurrens om att producera föda, producera virke, producera biobränsle för energiproduktion och en konkurrens med skogens arter. Enligt ArtDatabanken är redan idag 1862 skogslevande arter rödlistade, det vill säga mer eller mindre hotade till sin existens. Deras situation kommer att försämras ytterligare med en ökad press mot ytterligare uttag från våra skogar.
En trevlig sak med en solcellsanläggning hemmavid är att när väl investeringen är gjord kommer den att producera el under en lång tid utan något egentligt behov av service eller underhåll, om inte någon komponent havererar. Leverantörerna av solcellsmoduler garanterar en livslängd på 25 år, eller rättare sagt att toppeffekten efter 25 år är minst 80 % av den ursprungliga toppeffekten.
| Mätningar som gjorts på solceller som varit i drift under 25 år på Bullerö i Stockholms skärgård visade att nitton av tjugo moduler hade en uppmätt prestanda som var mindre än 2,0 % under prestanda uppmätta 21 år tidigare. Denna skenbara försämring bedömdes ligga inom felgränserna för mätmetoden. De garantier som ges av modulleverantör är anpassade för alla klimat runt om i världen och i ett svensk klimat kan man därför anta att livslängden för modulerna kommer att vara längre än 25 år.
En pusselbit som är upplagd men som inte är på plats ännu är nätanslutningsutredningens förslag om nettomätning. En proposition är under framtagande, men det verkar för tillfället som att ett beslut om den kan tas av riksdagen först till hösten och att den kan börja gälla tidigast från 1 januari 2010. Nettomätning kommer att innebär att om du under en månad använder 500 kWh och producerar låta säga 300 kWh solel själv, behöver du bara betala för nettot 200 kWh, oavsett om din solel i praktiken har levererats ut på nätet eller inte. |
Lästips |
En svaghet i förslaget är dock att nettomätning är tänkt att göras på månadsbasis. Denna period borde förlängas till åtminstone ett halvår eftersom en avstämning per månad gör att det inte är lönsamt att sätta upp en större solcellsanläggning än vad som motsvarar elanvändningen under juni eller juli, eftersom det inte kommer att löna sig att sälja små mängder överskottsel. Vi hoppas att den kommande propositionen har detta i åtanke!
Av Bengt Stridh, viivilla.se mars -09
Vill du läsa fler artiklar som den här?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!
