Effektivisera elvärmen

Värmer du upp huset med direktverkande el? I så fall finns det troligen många dyra kilowattimmar att spara. Här får du exempel på energismarta investeringar.


Över en halv miljon småhus har direktverkande el som huvudvärmekälla. Ett faktum som vittnar om en svunnen tid då elvärme var både bekvämt och billigt. Idag återstår bara bekvämligheten: elvärme är praktiskt men räkningarna gräver djupa hål i många villaägares hushållskassa.

Den stora lösningen är att byta uppvärmningssystem. Det går att söka statligt bidrag för konvertering, och tusentals villaägare har idag ersatt elvärmen med vattenburen fjärrvärme, biobränsle eller värmepump.

Alternativet till den stora lösningen är att behålla den direktverkande elen och göra en översyn av husets energianvändning. Vid sidan av traditionella energisparåtgärder som tätning och tilläggsisolering bör du börja med att kontrollera hur uppvärmningen i ditt hus fungerar, säger Mats Danielsson, energi- och klimatrådgivare i Göteborg.

– Om elementen är i dåligt skick och inomhustemperaturen är ojämn bör du överväga att byta elementen eller sätta in nya elektroniska termostater som snabbt och exakt anpassar uppvärmningen efter inställd temperatur.

Reglera värmen centralt

Vill du inte byta alla element eller termostater kan du istället installera en reglercentral som övertar styrningen av värmen. Reglercentralen består av en liten låda som ansluts till elementens säkringar i proppskåpet. Själva inkopplingen bör göras av en behörig elektriker. När systemet är inkopplat pulserar strömmen ut till elementen i olika intervaller, beroende på hur mycket tillskottsvärme som huset behöver. Du sköter övervakningen enkelt via en display.

– Ett reglersystem kan ge en energibesparing på 10-15 procent som en följd av att temperaturregleringen justeras och förbättras, säger Mats Danielsson.

Det finns olika typer av reglersystem från cirka 7000 kronor och uppåt. Med ett lite dyrare system får du mer flexibilitet och kan styra värmen i olika delar av huset. Du ställer då in temperaturen i ”zoner” från din reglercentral. Ett annat alternativ är ett decentraliserat system med separata reglerenheter som i princip gör det möjligt att ha en temperaturzon för varje rum.

I ett reglersystem finns ofta extrafunktioner som spar energi, till exempel ”vädringslås” som innebär att elementen inte slås på när du tillfälligt öppnar en dörr eller ett fönster. Det är även enkelt att tidsprogrammera systemet så att temperaturen ändras under natten eller när du är på jobbet.

– Det lönar sig att sänka temperaturen periodvis, men du bör också tänka på att det tar tid och extra energi att värma upp huset igen. Det bästa är att testa sig fram och bedöma hur sparfunktionerna påverkar elförbrukningen och boendekomforten, säger Mats Danielsson.

Under senare år har utvecklingen inom trådlös kommunikation banat väg för smidiga reglersystem som kan styra och övervaka hela husets apparatur. Ännu så länge appliceras tekniken mest vid nybyggnation. Men det går även göra installationer i befintliga hus.

– Mitt förslag är vända sig till elektriker som har erfarenhet av den här typen av installationer och be dem titta på de specifika förutsättningarna i huset, säger Mats Danielsson.

Värmepump lönar sig i regel

Luft/luftvärmepumpen, även kallad komfortvärmepump, har blivit en allt populärare värmekälla i kombination med direktverkande el. Enligt beräkningar hos Energimyndigheten kan värmepumpen täcka uppemot 25-40 procent av det årliga elvärmebehovet. Kostnaden för värmepumpen brukar ligga kring 15 000-25 000 kronor, inklusive installation.

– Bäst nytta gör värmepumpen i ett hus med öppen planlösning, där varmluften kan fördelas över stora ytor, säger Anders Odell på Energimyndighetens Testlab.

Värmepumpen dimensioneras utifrån hushållets energibehov och monteras på lämplig plats av en behörig installatör. Det är viktigt att el-elementens termostater är rätt inställda, så att värmeregleringen slår på endast när värmepumpen inte klarar att hålla inomhustemperaturen, framhåller Anders Odell.

– När värmepumpen sedan tagits i bruk bör du se till att rengöra pumpens filter enligt anvisningarna. Smutsiga filter kan nämligen försämra värmeutbytet efterhand.

Luft/luftvärmepumparnas effektivitet brukar minska i takt med att det blir kallare utomhus. Ändå är värmeutbytet förhållandevis bra ända ner mot 15 minusgrader, visar Energimyndighetens test.

– Med tanke på att värmepumpens kapacitet varierar efter temperaturförhållanden bör man i första hand titta på pumpens årsvärmefaktor. Denna uppgift ger en fingervisning om hur mycket energi man kan spara i huset.

Hos en genomsnittlig luft/luftvärmepump ligger årsvärmefaktorn en bit över 3 i södra Sverige, vilket innebär att den avger drygt tre gånger mer värmeenergi än den el som tillförs pumpen. Alla etablerade märken har numera även en funktion för underhållsvärme som spar energi och tillval för fjärrstyrning.

Under sommartid kan värmepumpen även ställas in för luftkonditionering (”komfortvärme”).

– Tänk dock på att denna funktion inte spar energi eftersom kylning ger en högre strömförbrukning än uppvärmning.

Energimyndigheten har hittills testat ett 30-tal modeller av luft/luftvärmepumpar och kommer att genomföra ytterligare tester kontinuerligt.

– Alla resultat läggs ut på Energimyndighetens hemsida, tipsar Anders Odell.

Lönsam mix av värmekällor

Med flera värmekällor i huset har du möjlighet att välja vilken uppvärmning som för tillfället är mest praktisk och kostnadseffektiv. Även om varje värmekälla innebär en extra utgift kan en smart kombinationslösning bli lönsam på sikt. Följande produkter fungerar i regel bra med direktverkande el:

Solvärme: bidrar med större delen av varmvattenförsörjningen under sommarhalvåret. Passa på när du ska byta den gamla varmvattenberedaren och välj då en ny modell med solslinga. Ett solfångarpaket för tappvarmvattnet kostar cirka 25 000-35 000 kronor.

Braskamin: erbjuder både en mysig brasa att titta på och en snabb uppvärmning av rummen under kyliga dagar. Passar bra om du har tillgång till egen ved. Prisintervallet för braskaminer varierar mellan 10 000-30 000 kronor.

Pelletskamin: håller värmen betydligt längre än braskaminen och sköter eldningen automatiskt via en termostat. Kaminens pelletsförråd brukar räcka 1-2 dygn under vintern. Priset brukar ligga kring 25 000-40 000 kronor, inklusive installation.

Spiskassett: är en självklar energiinvestering om du har en öppen murad spis i huset. Kassetten tillvaratar upp till 70 procent av brasvärmen. Låt en sotare undersöka skorstenen före installation. Cirkapris: 7 000-16 000 kr.

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar