Inbrott – en mardrömslik kränkning som blivit allt vanligare

Det var fortfarande mörkt när Anna gick ner till nedervåningen, hon hade väckts av katten. Klockan var halv åtta och på armen har hon sin drygt veckogamla bebis.


Plötsligt börjar katten bete sig konstigt och går bort mot altandörren i vardagsrummet. Anna går efter och känner att det drar kallt. Då upptäcker hon att det nedre av de två treglasfönstren i altandörren saknas.

Saknas gör också en digitalkamera, mobil och plånböcker. Men tjuvarna har inte gjort sig större besvär i sitt letande, eftersom de är väl medvetna om att det finns folk i huset. Det hela har antagligen varit över på några minuter.

Den natten fick fem andra villor i grannskapet också påhälsning. I samtliga fall låg ägarna och sov på övervåningen när tjuvarna plockade åt sig värdeföremål.

När första chocken lagt sig kommer eftertanken.

– Det känns så kallt gjort. En sak är att bli rånad på stan, men att någon kommer så nära inpå. Jag har varit vaken flera gånger på natten. Det kunde lika gärna varit när de var inne, säger Anna.

För ett knappt halvår sedan flyttade hon och hennes man in i villan utanför Göteborg. Det som för en vecka sedan var en idyll är inte det längre.

– Det är en så stor kontrast att ha kommit hem med en bebis och allt känns så mysigt. Nu känner jag mig så sårbar. Vi vet inte ens om man vågar bo kvar.

Ändå hade de larm installerat på nedervåningen. Det var bara det att larmet inte var påslaget.

– Vi brukar larma, men eftersom vi är uppe så mycket med bebisen så…

Numera är larmet alltid på. Dessutom har de lagt silikonsträngar mellan fönsterrutorna och bågarna, spikarna bytts mot envägsskruv.

Så sent som i somras var inbrott nattetid, när villaägarna sover, inte något stort problem i Göteborg. Idag är situationen annorlunda. De flesta nätter är det några hus som drabbats.

– Det eskalerade när man visade på tv, i ett av de där gör-det-själv-programmen, hur lätt man byter kassetten i treglasfönster, säger Gunnar Frej, spaningschef i Kortedala närpolisområde i Göteborg.

Lätt innebär att tre lister plockas bort, sedan är det bara att lyfta ut kassetten.

Örgryte, Hisingen, Frölunda, många är områdena som är drabbade. De som begår inbrotten är ofta väl förberedda, näst intill yrkesmässiga. En gärningsman har dock gripits under hösten. Vid ett nattligt inbrott på Hisingen väcktes villaägaren, tumult uppstod och två tjuvar sprang från platsen. En hundpatrull kopplades snabbt in och en av de två tjuvarna kunde spåras och gripas.

Men i det stora hela hjälpte det bara ett par dagar, sedan var inbrotten igång igen.

– Det är så många. Vi har heller inte mycket att gå på. Tjuvarna har hanskar och lämnar inte spår, säger Gunnar Frej.

På andra håll i landet är det ovanligare med den här typen av inbrott. Men en vanlig vardag nyligen vaknade Ingmar i Ludvika i Dalarna strax efter elva på kvällen. Han och hans sambo hade bara sovit någon timme.

De bor centralt och är vana vid ljud och röster. Men från gatan. Nu hördes stegen inifrån huset. Ingmar sambo var redan vaken. Och låg skräckslaget tyst i sin del av sängen.

– Vi hörde att de pratade på nedervåningen. Under tiden låg vi och viskade ”vad ska vi göra”. Men vi vågade inte ge oss tillkänna, säger Ingmar.

– Det var en helt overklig situation. Hjärtat bara bankade.

Tjuvarna fick med sig dator och skrivare. Men oron, rädslan, de lämnade efter sig var mycket större än värdet på tjuvgodset. När Hans kom hem från jobbet dagen efter ville han inte tända lamporna.

– Man känner sig iakttagen. Nu låser vi dörrarna på annat sätt. Igår när en granne knackade på dörren ryckte vi till. Den kränkningen som andra pratat om, den känner man så tydligt.

Ingmar och hans sambo låg tysta när tjuvarna var inne. Borde de agerat annorlunda?

– De kanske gjorde rätt. Jag förstår att man inte springer ner om det är folk i huset. Idag har ju var och varannan kniv i fickan. Det kan vara farligt att ge sig på dem, även om de hade rätt till det enligt nödvärnsrätten, säger Uno Haneh, utredningschef på polisen i Ludvika.

Om de gjorde rätt eller inte har även gnagt i Ingmars tankar.

– Men när vi låg där var det bara skräcken. Vi var bara så fruktansvärt rädda.

Tips för att skydda dig 

– Framför allt är det hus med treglasfönster som drabbas. Enklast är att toppförsegla. Då lägger man en silikonfog mellan glas och trä. För att få ut treglaskassetten måste silikonfogen skäras loss från insidan.
– Man kan också byta ut befintliga spikar och sätta in envägsskruv.
Larm på entréplan, såvida inte sovrummen ligger där.
– Fönsterbranschen har uppmärksammat problemet med att det är lätt att göra inbrott där husen har treglasfönster. Numera säljs därför förseglade fönster. Det innebär att rutkassetten är fastlimmad i konstruktionen.
Exempelvis Elitfönster limmar sina fönster 15 centimeter i varje hörn, både på lång- och kortsida. Om fönstren är breda eller höga så lägger man också en limfog på 15 centimeter på den längsta sidan.

Fotnot Anna och Ingmar heter egentligen något annat.

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar