Grannsamverkan stoppar tjuven

Grannsamverkan är en mycket bra metod för att minska risken för brott i villaområdet. Men det finns gränser för vad man får och bör göra inom ramen för samarbetet. Grannsamverkan får aldrig bli medborgargarde.


Enligt Brottsförebyggande rådet polisanmäls i genomsnitt närmare 180 bilstölder och nästan 50 bostadsinbrott per dag. En stor del av de brotten drabbar villaägare. Och för den som drabbas av brott är känslan av kränkthet, frustration och ilska ofta stor.

Hur kan man då gå tillväga för att minska risken för att bli utsatt för den här typen av brott? Visst, det hjälper att ta fram plånboken och köpa dyra larm, extra lås och gallergrindar. Allt som gör det krångligt för tjuven är bra eftersom även tjuvar gör riskkalkyler.

Eftersom risken för upptäckt ingår i riskkalkyler är grannsamverkan en av de mest verkningsfulla åtgärderna för att förebygga brott. Och grannsamverkan behöver heller inte, till skillnad mot gallergrindar, kosta pengar.

Närvaro skrämmer tjuven

I ett område i Horred utanför Borås hade man stora problem med skadegörelse, stölder och bilinbrott. Det var för fyra år sedan.

– Vi grannar började prata med varandra och kom överens om att ringa varandra om vi ser något, säger Berndt Lundgren som var en av initiativtagarna.

Efter ett kort tag ringde grannen en natt och sa att han såg en biltjuv. Berndt och grannen överraskade tjuven och tog honom på bar gärning.

– Det gick lugnt till. Han blev nog väldigt rädd och angav andra. Sedan dess har vi bara haft ett bilinbrott.

Från stora problem till nästan ingenting på fyra år. Tack vare att tjuvarna vet att området har grannsamverkan.

En annan viktig åtgärd som Berndt tror bidrar mycket till den minskade skadegörelsen och de färre bilinbrotten är att de satt upp rörelsedetektorer vid områdets carportar. När någon kommer inom fyra meter tänds lamporna.

Trots att ingripandet mot biltjuven gick bra tycker Berndt Lundgren inte att andra skall följa hans exempel.

– Man ska inte ta en tjuv. Det är nog bättre att kolla signalement och så. Och ringa polisen.

Ändå gjorde inte Berndt Lundgren något fel i lagens mening. Enligt lagen får man som privatperson ingripa vid brott, men det måste vara på bar gärning. Vid misstanke om brott får man inte ingripa. Om man griper en tjuv är det tillåtet att hålla fast den tills polisen kommer.

– Men man skall vara mycket försiktig med att ingripa. Brottslingar blir allt mer beväpnade och man löper en stor risk vid ingripande, säger Jan-Peter Alm, säkerhetsinformatör på Svenska Stöldskyddsföreningen.

Han tycker att det är bättre att observera, larma och ta signalement. Det kan också vara bra att stå synligt på avstånd så att tjuven ser att den är observerad.

Vanligt med inbrott på dagen

Men grannsamverkan är mer än det akuta tillfället när tjuven begår brottet. Det handlar mycket om att observera och helt enkelt vara ett par extra ögon i området. Och inte glömma dagtid. Ofta brukar villaägare ha timer på lampor och rörelsedetektorer till utomhusbelysning för att det inte skall se tomt ut i huset på kvällen. Men det är vanligt att inbrott sker under dagen när de flesta i området är på sina arbeten.

Tjuvar är vana att se signaler som visar att ett hus är tomt. Det spelar ingen roll hur många lampor du har kopplade till timer på vintern om snön ligger orörd runt huset. Då förstår tjuven att du inte varit hemma sedan den föll.

– Kör upp på varandras uppfarter och promenera vid ingången så att det blir spår. Allt som kan göra tjuven osäker på om någon är hemma eller inte är bra, säger Jan-Peter Alm.

Likadant är det under andra årstider: klipp varandras gräs, ta in posten och ställ bilen på varandras uppfarter då och då.

Grannsamverkan – inte medborgargarde

Ibland skriver tidningarna om att villaägarna i ett område har fått nog av inbrott och skadegörelse och bildat medborgargarden. Den typen av skriverier gör att många inte vågar starta grannsamverkan. Men även om gränsen är flytande är skillnaden mellan grannsamverkan och medborgargarde stor.

– Att ge sin in i det som polisen ska göra bör man undervika, säger Jan-Peter Alm.

Grannsamverkan handlar om att förebygga brott, att åta sig saker som att tömma grannens brevlåda eller klippa gräsmattan. Det är absolut inga polisiära uppgifter. Och en viktig detalj till: det har ingenting med polisens bristande resurser att göra.

Polisens tillkortakommanden är ofta det som är drivkraften för ett medborgargarde. Ett antal personer känner missnöje med att polisen inte har tillräckliga resurser att ingripa vid brott. I stället tar de på sig de uppgifter som de tror att polisen utför.

Nationalencyklopedins definition på medborgargarde är ”frivillig vaktstyrka med självpåtagna polisiära uppgifter.” Ofta går medborgargarden över gränsen och agerar inte bara som poliser utan ibland också som åklagare och domstol.

Så startar ni grannsamverkan

Om ni i ert villakvarter vill gå samman i grannsamverkan för att öka tryggheten i området kan det vara bra att öka kunskaperna först. Både polisen och Brottsförebyggande rådet har givit ut olika skrifter om grannsamverkan, polisen har dessutom ett utbildningsmaterial. De går att ladda ner gratis via webbplatserna. Om du hellre vill beställa skriften från Brottsförebyggande rådet med vanlig post kostar den 125 kronor.

Polisens webbadress är www.polisen.se, klicka dig sedan vidare till informationen via Förebygg brott. Om du hellre går via direktlänk till utbildningsmaterialet är den https://www.polisen.se/inter/nodeid=16289&pageversion=1.html

Adressen till Brottsförebyggande rådet är www.bra.se. Även de har en direktlänk till informationen om grannsamverkan: https://www.bra.se/extra/publication/?button_showpublication.171.=1

Söker du köpinformation, klicka här för att komma till Vi i Villas Köpguide!
Söker du hantverkare, klicka här för att komma till Vi i Villas hantverksguide!

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar