Annons

Sänk bullernivån i ditt villaområde

Bygga nytt

Att sänka bullernivån i det egna hemmet är inte alldeles enkelt, utan vanligtvis en process i flera steg.

Annons

Det är också en fråga om pengar, fyrsiffriga belopp om bullerskyddsskärmar behövs, även om det ibland finns ganska generösa bidrag att söka upp till halva beloppet. Ibland kostar det ingenting. Det beror på varje enskild kommuns planering eller snarare val av strategi för att komma åt bullret.

Varje kommun har idag högskoleutbildat folk, som ofta förstår sig på bullerproblemen och har en bra insikt om hur de ska lösas.
Vad man själv kan göra, utan att ta kontakt med kommunen eller att ha fått bygg-lov, är att täta fönstren. Slanggummilister, EPDM-material eller silikon brukar vara bra, däremot ska man akta sig för textil- och skumgummilister, vars ljudisoleringseffekt snabbt reduceras eller ofta försvinner helt efter en tid.

Kontakta miljöförvaltningen

Om man nu vill gå längre, till fasadförändrande ombyggnader, kan man lika gära kontakta hemkommunens miljöförvaltning och fråga om ens område har blivit bullermätt. Om svaret är jakande kanske det kan finnas bidragspengar att hämta. Det beror på. Vissa kommuner med en god planberedskap har lyckats skaffa fram ganska avsevärda bidragsbelopp, speciellt för de villaägare där man alldeles utanför fönstret till ett boningsrum kan mäta upp en ekvivalent ljudnivå utomhus (s k frifältsvärde) på över 65 dB(A). Så höga nivåer, och i vart fall över 70 dB(A), brukar prioriteras i alla bullerreduktionsplaner, så det kan vara värt att ta reda på kommunens inställning till bullerproblemen eller om ens område finns med på någon bullerkarta. Det finns nämligen myndighetsdokument man kan åberopa, speciellt Infrastrukturpropositionen, där riksdagen anslagit 8,5 miljarder kronor för miljöförbättrande åtgärder på statliga vägar för perioden 1998-2007. Särskilda statsbidrag på kommunala gator för perioden 1998-2002 infördes samtidigt. Även Banverket har anvisats medel till bullerskydd under planperioden.

Planberedskap är A och O

Vilken politisk färg de styrande i kommunen har tycks inte spela så stor roll. T ex i två borgerligt styrda kommuner, Danderyd och Huddinge i Storstockholmsområdet, är bullerfrågorna idag inte någon politisk fråga, men de ställer krav på beslutskompetens hos politikerna och visar i viss mån på de olika miljöförvaltningarnas planberedskap.
En bullerstörd villaägare bör tänka sig för både en och två gånger innan han ger sig på egna insatser. Som sagt, börja med fönstren innan ni ger er i kast med bullerskyddsskärmarna.

Danderyd först på plan

Döm själva, vilken ni anser vara bäst: Danderyds-modellen med samordning och samråd med ljudkonsult inkopplad och arkitektritade bullerskärmar, eller Huddingemodellen, där bidrag ges ganska frikostigt, men där kommunen låter valfriheten vara ganska stor. En sak har de båda modellerna gemensamt, något man bör ta fasta på i fortsättningen - klagomålen har blivit färre och folk är nöjdare. Det är en vinst i sig.
Vi börjar med bullerplaneringen i Danderyds kommun, eftersom man var först ute där. Redan 1990 talade man om att någonting måste ske för att komma tillrätta med bullerproblemen. Oberoende av regering och riksdag fattades ett kommunalt beslut, som identifierade tre viktiga bullerstråk med högsta prioritet för åtgärder mot gatu- och tågbuller.

Annons

En av huvudvägarna tog staten hand om. När det gäller Roslagsbanan förhandlar man fortfarande med SL vem som ska stå för kostnaden, men för en bullrig genomfartsled har kommunen tagit på sig det fulla ansvaret. Till sin glädje fick man även del av statliga bidragspengar, berättar Danderyds miljöchef Jörgen Bengtsson stolt. Kommunen genomförde redan 1994 en trafikbullerinventering. Med teoretiska beräkningar - man tyckte att det var vanskligt att gå in och mäta bullret i villaträdgårdarna - fastställdes olika prioriteringsgrader i en skala från 1 - 4. Man anlitade en ljudkonsult med stor erfarenhet av samhällsbuller. Estetiken sköttes av en arkitekt Bo Melander, som utöver utformningen av bullerskärmarna såg till att färgsättningen av dessa harmonierade med omgivingen. Redan nu kan vissa fördelar med samordningen märkas. Folk, som känner sig störda kan få det lugnande beskedet att de framöver kan få sina problem lösta enligt den prioriteringsplan, som kommunen har tagit fram tillsammans med ljudkonsulten. Fördelen är här att kommunen står för hela kostnaden. Ett par miljoner årligen är avsatta i en plan, som rullar på år efter år till dess alla bullerproblem har lösts.

Huddinge hade karterat

För några somrar sedan fanns det pengar att hämta från Vägverket. Just då hade Huddinge kommun precis mätt färdigt bullernivåerna längs huvudvägen mellan komundelarna Segeltorp och Stuvsta, som på vardagar är hårt trafikerad, även av tung trafik, eftersom detta är en tvärväg som även i den ena änden förbinder denna del av Huddinge med E4-an och i den andra med Farsta och andra delar av Södertörn.
Via Gatukontoret kunde man söka bidragspengar, och vid nivåer över 65 dB(A) blev det ca hälften av vad skärmen kostade, efter en viss schablon. Slutresultatet blev att såväl bra som mindre bra skärmar sattes upp, alltså med full valfrihet. Som kommunens miljöingenjör Lena Fyrvald, medger, är det tråkigt att folk sällan fattar att bullerskärmarna måste dras in minst 7 meter på sidorna, för att man ska få full effekt. Tätningen i form av bl a makadam mellan skärm och mark är på många ställen bristfällig. Man har en känsla av att många skärmar har satts upp bara för att komma åt pengar till en inhägnad. Andra problem tycks vara att grindarna eller portarna mot gatan inte har samma höjd som bullerskärmarna, vilket förtar en del av dessas effekt.

Teknik och estetik brister!

En estetisk brist är också att många skärmar gjorts alldeles för höga, vilket nästan helt omöjliggör såväl insyn som utsikt. Några decibel bör man nog offra på denna fråga, innan man sätter upp sin skärm. Härmed är inte sagt att inte ganska snygga skärmar, som väl harmonierar med bebyggelsen, har kommit upp också i Huddinge.

Den värsta tekniska bristen tycks vara avsaknaden av indrag vid tomtgränserna. Dessutom har man låtit bli att fuktskydda bullerskyddsskärmen genom målning eller så har man inte satt upp någon form av lutande list upptill för att förbättra avrinningen av regnvatten. Detta är en följd av att inga styrmedel, utöver bygglovet, finns från kommunens sida och heller inte har man gett någon teknisk eller estetisk rådgivning eller hjälp med upphandling eller entreprenad. Här hade nog Lena Fyrvald önskat att man hade ställt bättre resurser till förfogande, eftersom detta generellt hade hjälpt upp kvaliteten. Hon noterar dock som positivt att klagomålen blivit färre. Folk är alltså mer nöjda nu än tidigare, eftersom man har genomfört någon form av åtgärder.

 

Söker du köpinformation, klicka här för att komma till Vi i Villas Köpguide!
Söker du hantverkare, klicka här för att komma till Vi i Villas hantverksguide!
14 januari 2001

0 Kommentarer

0

Så blir du Sveriges bästa granne

Sveriges bästa grannar, pappa Ulf Skoog, mamma Ewa Magnusson och barnen John och Ida, berättar hur du blir nästa Sveriges bästa granne.

0

Drömaltaner

Stort eller litet. Sten eller trä? Det spelar egentligen ingen roll — men ett är säkert. En altan behöver man. För att leka, festa och vila på. Spana...

1

15 steg till ett miljövänligare villaliv

Att vara miljösmart är ofta också synonymt med att vara ekonomiskt klok. Här får du 15 enkla tips att följa.

0

Ny i Villa!

Vi i Villa gratulerar dig till ditt bostadsval! Som nybliven villaägare kanske du inte har kommit i kontakt med Vi i Villa och viivilla.se tidigare....

0

Vi är Sveriges bästa grannar 2006

Tävlingen avgjord! Sveriges bästa granne är utsedd! De heter Ulf och Ewa och de bor i Bispgården.

0

Hur blir det 2007?

Ökande framtidstro i kombination med ett fortsatt lågt utbud kan leda till fortsatt uppgång på fastighetsmarknaden under 2007.

1

Välj rätt hus

Går du i nybyggartankar? Besök Nybygget – en samlingsplats för olika visningshus.

0

Köpa hus på osäker marknad

Ibland måste man förändra sitt boende, vare sig marknaden är på topp eller inte. Vår expert Titti Öhrn, kundombundsman på Mäklarsamfundet, ger goda råd...

0

Ledare: Nu satsar vi på Vi i Villa!

2012 blir ett spännande år för oss. Vi kommer oftare, vi har nya satsningar och – EN HELT NY TIDNING!

Vi i Villas policy
Avbryt

Här kan du bli medlem i Vi i Villa genom att logga in med ett befintligt konto från sociala medier eller genom att skapa ett nytt konto, kopplat till din e-postadress nedan.

Som medlem får du tillgång till erbjudande och rabatter från våra leverantörer. Du kan också enkelt deltaga i våra tävlingar och forum när du är inloggad som medlem på webbplatsen.

Läs mer om medlemskapet och hur vi hanterar dina personuppgifter.

 

Annons