Gatukostnader – rättvist eller hot mot hus och hem?

Bygga nytt

När kommunen bygger nya gator kan boende i området tvingas stå för kostnaden.

Annons

Rolf och Regina Johansson från Partille fick en räkning på 700 000 kronor för gator som de varken vill ha eller behöver. I Stenungssund blev en privatperson tvingad att avstå mark för kommunens vägbygge utan ersättning och i Tyresö måste en kvinna sälja sitt hem. Systemet kallas gatukostnader och ger kommunen rätt att låta fastighetsägare inom ett detaljområde betala för nya byggen.

Gatukostnader har funnits sedan år 1907, men problemet har vuxit sedan 30-talet eftersom kostnaden ökat. Idag kan gator kosta 10-tals miljoner kronor, men det var inte så gatukostnadssystemet var tänkt att fungera när det infördes. Då hade vi grusvägar och idag ska områden nå upp till kommunal standard. I vissa fall innebär det breda gator, trottoarer, cykelbanor och kanske gatubelysning med den senaste led-tekniken. På senare år är det allt fler kommuner som vill ta ut gatukostnader eftersom det är ett sätt för dem att hålla nere skatterna. Låga skatter är ofta populärt bland väljarna.

 

Ökar fastighetens värde

När ett område expanderar och blir mer populärt ökar fastigheterna i värde. För att andra boende i kommunen ska slippa investera i detaljområden de inte berörs av kan gatukostnader tillämpas där kommunen är huvudman. Kritiska röster menar dock att även andra områden i kommunen gynnas när enskilda fastigheter ökar i värde. Villaägarnas Riksförbund är några av dem som anser att det är fel när finansieringen läggs på individer istället för på kollektivet. De tycker att finansiering borde ske via kommunalskatten. Sveriges kommuner och landsting (SKL) menar å andra sidan att det jämnar ut sig om de som får en värdestegrande fastighet betalar mer, istället för dem som inte får det.

– Gatukostnader på det här sättet har diskuterats sedan 30-talet och är mycket vanligt utomlands, säger Bengt Nyman, sekreterare i utredningen SOU: 2012:91 – Ett effektivare plangenomförande.

Kommunen får själva bestämma om de ska använda gatukostnader eller inte. Sedan 2007 har 37 av Sveriges 290 kommuner använt systemet, men undersökningar visar på att gatukostnader kommer att öka (www.villaagarna.se).

– Man kan bygga mer på det här sättet, säger Germund Persson, chefsjurist på Sveriges kommuner och landsting (SKL).

 

Kan kränka äganderätten

Gatukostnader förekommer i hela Sverige men används främst av kommuner i tätorter och kommuner som håller på att förtätas. I glest befolkade detaljområden kan gatukostnaderna slå extra hårt eftersom taxan för infrastruktur är den samma oavsett hur många som betalar.

Fakturor på lika höga belopp som Rolf och Regina Johanssons är trots allt ovanliga. Deras fall anses vara unikt, men visar samtidigt på att det inte finns något tak. Då kommunerna inte har något speciellt att ta hänsyn till, förutom att endast de som har nytta av nybygget på ett skäligt och rättvist sätt ska vara med och betala, kan konsekvenserna för de som drabbas vara förödande.

Annons

– Allting är så godtyckligt, hade min tomt legat i Härryda kommun, 300 meter längre bort hade mina kostnader halverats, säger Rolf Johansson.

Gatukostnaderna kan utgöra en kränkning av grundläggande fri- och rättigheter. Äganderätten skyddas i både regeringsformen och i Europakonventionen och rätten till hus och hem är en del av rätten till privatliv. SKL menar att man försöker komma överens om kostnader och detaljplan tillsammans med de som drabbas, men det håller inte alla parter med om.

– När arbetet startade bad jag om att få ligga utanför detaljplanen eller åtminstone att betraktas som EN byggrätt istället för tre. Jag fick nej till allt. Det är kommunen som får nytta medan jag bara måste dela upp min tomt. Vi känner oss överkörda av kommunen, säger Rolf Johansson.

 

Alternativa lösningar

En lösning som både SKL och Villaägarnas Riksförbund är positiva till är exploateringsavtal. Då betalar man i samband med köpet och slipper riskera en överraskning på 100 000 kronor några år senare. Ett annat förslag som ligger under diskussion är att en taxa i likhet med VA-taxan skall införas. Antingen som omfattar hela kommunen eller specifika taxeringsområden. Problemet som uppstår då är hur taxan ska bestämmas i förhållande till bostadsbygge, industribygge, småhus, flerfamiljshus och så vidare. SKL har utrett frågan om en taxa i 20 år utan resultat, vilket visar på att det är svårt att komma fram till en helt igenom fungerande lösning. Ett problem med taxan är nämligen att förslaget inkräktar på medborgarinflytandet. Till skillnad från systemet med gatukostnader där fastighetsägaren har möjlighet att överklaga så försvinner medborgarinflytande i och med en kommunalt bestämd taxa.

– Priset på infrastruktur kommer inte att minska bara för att fakturen går till någon annan, säger Lena Södersten.

 

Källa: Centrum för rättvisa, Sveriges kommuner och landsting och Villaägarnas Riksförbund.

 

30 april 2013

5 Kommentarer

2013-09-18
Mikael
2013-11-20
Flytta till kommuner utan Gatuskatten
2013-11-20
Glenn Welander
2013-11-20
Glenn Welander
2013-11-26
Oj
0

Bygga hus - ur en husbyggares dagbok 9

Ett av sovrummen. Vardagsrummet. Vardagsrummet. Fönsterdetalj. Söker du köpinformation, klicka här för att komma till Vi i Villas Köpguide! Söker du...

0

Bygga hus - ur en husbyggares dagbok 4

Nu är det dags för taket att komma på plats. Hur ska detta gå?

0

Byga hus - ur en husbyggares dagbok 3

Ur Ulrika och Johnnys dagbok:

0

Bygga eget hus

Att bygga eget hus är för många den ultimata drömmen. Johnny och Ulrika har gjort den till verklighet och här är deras berättelse.

0

Bygga hus - ur en husbyggares dagbok 2

Så här bygger du ett nytt hus. Del 2 i vår serie Bygga hus.

0

Villabarometern

Det har varit en aktiv sommar på bostadsmarknaden vilket fortsätter att driva upp priserna.