Så slipper du fukt och lukt i krypgrunden

Står ditt hus på krypgrund? I så fall finns anledning att vara lite extra uppmärksam. Många hus med den konstruktionen får nämligen allvarliga problem med fukt, mögel och dålig lukt. Här får du reda på hur du får bukt med problemen.


När den uteluftventilerade krypgrunden kom på 50-talet ansågs den som en genialisk konstruktion, men det dröjde inte länge förrän fuktproblem började uppstå.

Många nybyggare på 60- och 70-talen valde därför att grundlägga sina hus med platta på mark istället, men på den tiden var metoden outvecklad och fungerade dåligt.

Krypgrunden blev därför populär igen. På 80-talet till och med subventionerades grundläggningen av staten. Av de totalt 210.000 småhus som uppfördes mellan 1982 och 1991 försågs vart fjärde med kryprumsgrund. Med plastfolie på marken samt fler och större ventiler fungerade konstruktionen bättre. Genom ökad luftgenomströmning och mindre avdunstning från marken slapp man röta, men risken för mögel och elak lukt fanns tyvärr kvar.

Markfukt största boven

I dag är det andra tongångar.

Konstruktionen platta på mark har utvecklats och det finns experter som till och med vill förbjuda byggandet av uteluftventilerade krypgrunder. Alla är dock inte så drastiska.

– Bygger man nytt ska man kanske hellre välja platta på mark och om inte det är möjligt satsa på krypgrund utformade som varmgrund, säger forskaren och konsulten Olle Åberg, som bland annat skrivit böcker i ämnet på uppdrag av Byggforskningsrådet.

Mögel behöver vatten för att utvecklas, därför gäller det att hålla kryprummet så torrt som möjligt.

Konstant markfukt är den största boven, den ger mögel tid att växa till sig och efter hand kan det börja lukta illa. Allra värst är det på sommaren, speciellt om inledningen är kylig och vädret sedan snabbt övergår i en värmebölja. Då dras varm och fuktig luft in genom ventilerna och fälls ut som kondens på mark och trä i den svalare miljön. Har man otur blir resultatet utbredda angrepp på kort tid.

– Alla hus som är byggda med kryprum får dock inte problem, men oacceptabelt många, konstaterar Olle Åberg.

De senaste decennierna har situationen förvärrats. Förklaringarna är flera, t.ex kravet på ökad komfort. Vi vill ha varmt inomhus och slippa drag, men med mer isolering i golven blir kryprummet kallare vilket i sig ökar luftfuktigheten.

Vädret är en annan orsak till att många fått problem, t.ex kan ovanligt många varma vintrar i följd samt flera år med riklig nederbörd stimulera mögeltillväxt.

Täck och ventilera

För att hindra vatten från att rinna in i krypgrunden bör man se till att dräneringen runt om huset fungerar och att marken utanför muren sluttar tillräckligt utåt. Dessutom bör husnära rabatter undvikas.

Fukten luftas bort snabbare med fler och större ventiler. De ska sitta ordentligt över marknivå och vara utformade så att inte vatten kan tränga in. Se också till att de är rensade från skräp.

Markfukten är svår att ventilera bort, därför är ett spärrskikt av åldersbeständig plast nödvändigt på marken i kryprummet. Enligt en gammal rekommendation från sextiotalet ska plasten ligga 10-20 centimeter från grundmuren för att minska risken att vatten samlas ovanpå. Glöm det!

– Den mark som inte är täckt avger i många fall så mycket fukt att det blir direkt skadligt.

Läs mer: Linda Bengtzing: ”Vi har råttor i krypgrunden”

Plasten måste därför vara ordentligt upppvikt mot kanterna samt ligga minst 50 cm omlott i skarvarna. Är den gammal kan den behöva bytas ut. Matjord, växtrötter m.m ska tas bort innan plastfolien läggs ut. Tänk också på att städa ordentligt i kryprummet, i kvarglömt trä och papper trivs mögel och jordbakterier.

Tvärt emot vad många förespråkade på 80- och 90-talen är det olämpligt att använda tryckimpregnerat virke i syllar, upplagsbrädor och blindbotten (det trä som vetter mot kryprummet).

– Om det angrips av mögel avges nämligen en väldigt stark lukt, och det behövs inte mycket för att det ska upplevas som ett problem, förklarar Olle Åberg.

Mögel behöver inte vara katastrof

Alla hus byggda efter 1975 ska ha en inspektionslucka. Man ska kontrollera miljön i grunden åtminstone en gång om året, förslagsvis under sensommaren. Känns luften unken inne i bostaden kan det vara första tecknet på att allt inte står rätt till. En elak lukt när man öppnar luckan till grunden beror troligtvis på mögel eller jordbakterier. Påminner odören om ”blomkruka” kan orsaken vara kvarlämnad matjord som omedelbart bör tas bort.

Mögel kan vara svårupptäckt, men tittar man noga visar det sig som små svarta prickar eller ett vitt ludd på undersidan av bjälklaget. Upptäckten behöver dock inte vara liktydigt med katastrof.

– Mögel finns naturligt omkring oss och ställer till problem först när det får tillfälle att växa okontrollerat, förklarar Olle Åberg.

Läs mer: Så fuktkollar du ditt hus!

Om man misstänker att det inte står rätt till i kryprummet, trots att man gjort allt man kan för att eliminera riskerna, bör man anlita en fackman med specialistkompetens. Svensk Byggtjänst, Småhusskadenämnden eller ev. kommunen kan ge råd och vägledning.

Lästips:

Åtgärder mot fukt i kryprumsgrunder (2000), Olle Åberg

Kryprumsgrunder (1995), Olle Åberg

(båda skrifterna har utgivits av Byggforskningsrådet och säljs av svensk Byggtjänst)

En liten bok om mögel, Skansens byggnadsvård. Så här blir du av med mögelproblemen

Vid mindre angrepp – värmeisolera marken

Om miljön i det uteluftventilerade kryprummet är okej, dvs. mindre mögelangrepp utan störande lukt, kan man som förebyggande åtgärd värmeisolera marken. Då höjs temperaturen inne i grunden och risken för kondens minskar.

Antingen använder man ett isoleringsmaterial med ”inbyggd ångspärr”, dvs. som inte släpper igenom fukt, lämpligen två skikt cellplast om vardera fem centimeter läggs då omlott med överlappande skarvar. Om man väljer ett material som släpper igenom vatten måste man komplettera med plastfolie mellan skikten. Använd endast värmeisolering som är avsedd för att ligga på mark. Det är även fördelaktigt att värmeisolera grundmuren eller grundbalken under ytterväggarna, speciellt om denna är av betong

Ett lager på minst 30 cm specialbehandlad och kapillärbrytande lös lättklinkers fungerar också bra.

Fördelen med att isolera marken är att det lämpar sig väl för byggnader som periodvis står ouppvärmda. En nackdel är att temperaturen i kryprummet blir lägre vintertid. Detta kan i viss mån kompenseras genom att strypa ventilerna en aning (med varning för att man glömmer öppna dem när våren kommer!).

Värmeisoleras marken i kryprummet höjs temperaturen och det bildas mindre kondens.

Om du har stora problem – bygg om, ventilera och avfukta

När luftfuktigheten är hög och mögeltillväxt pågått under en längre tid räcker det inte att göra kryprummet torrare för att bli av med luktproblemen.

Är delar av bjälklaget allvarligt skadat krävs mer drastiska åtgärder. De alternativ som står till buds är att bygga om till undertrycksventilation i kombination med isolering av marken, inneluftventilerat bjälklag (s.k varmbjälklag) eller inneluftventilerat varmgrund. Man kan också installera en avfuktare i grunden.

Undertrycksventilation med markisolering

Vid mindre omfattande skador kan denna åtgärd avhjälpa problemen till en rimlig kostnad. Krypgrunden görs helt lufttät, dessutom isoleras mur och mark i kryprummet. Luft sugs sedan kontinuerligt ut ur grunden med hjälp av en fläkt och på grund av det undertryck som uppstår läcker varmare inomhusluft ner genom otätheter i bjälklaget. Elak lukt hindras på det viset att tränga in i bostaden.

Isolering av marken i kryprummet i kombination med undertrycksventilation råder bot på ev. luktproblem.

Varmbjälklag

Om det är svårt att få grunden lufttät är varmbjälklag ett alternativ. De skadade delarna, t.ex gammal blindbotten, underlagsbrädor och värmeisolering rivs ut och ersätts med exempelvis 15 cm cellplast som monteras på golvbjälkarnas undersida. På så sätt avskiljs kryprummet från de fuktkänsliga delarna av bjälklaget där uppvärmd inomhusluft cirkulerar och tar hand om både fukten och lukten.

Kryprummet behålls uteluftventilerat och plastfolie läggs ut på marken.

Inneluftventilerad varmgrund

Den här metoden kan utföras vid mycket allvarliga skador. Den fungerar på ett liknande sätt som undertrycksventilation med markisolering, med den skillnaden att man här helt radikalt river ut golvisolering, blindbotten och underlagsbrädor och istället isolerat mark och grundmur i det tätade kryprummet. Temperaturen i grunden, som ventileras med inomhusluft, blir bara någon grad lägre än i bostaden.

Vid de mer komplicerade ombyggnaderna som nämnts, bör man regelbundet kontrollera att åtgärden verkligen fungerar som det är tänkt. Om grunden t.ex fortfarande är otät klarar frånluftsfläkten inte av att skapa det undertryck som behövs för att hålla lukten borta.

Läs mer: Allt du behöver veta om dolda fel

Avfuktare

Den sista åtgärden, installation av avfuktare, sänker den relativa fuktigheten till så låga nivåer (60-70%) att inget mögel kan växa. I övrigt tätas kryprummet och plastfolie läggs ut på marken.

Fördelarna med en avfuktare är att den kan användas i otillgängliga krypgrunder och att arbetsinsatsen totalt sett är jämförelsevis liten i förhållande till andra typer av ombyggnationer. Nackdelarna är att installationen kräver regelbunden tillsyn och att luktproblem kan kvarstå. Dessutom tillkommer en driftskostnad.

Att bygga om till varmbjälklag kan vara ett alternativ om kryprummet är svårt att få lufttätt.

Temperaturen i varmgrundet är bara ett par grader lägre än i bostaden.

Bortom all räddning – riv ut!

Slutligen, om det är väldigt illa. Husgrunden dryper av fukt och är drabbad av mögel, röta och i värsta fall hussvamp. Då måste alla skadade byggnadsdelar rivas ut innan man kan gå vidare och bygga om, antingen till varmbjälklag eller varmgrund, installera en avfuktare eller konstruera en platta på mark.

Kostnaden för att få bukt med fuktproblem i krypgrund beror på husets konstruktion samt vilken åtgärd man tvingas vidta (summorna avser en byggnadsyta på 100 kvadratmeter).

Billigast blir det om det räcker med att värmeisolera marken, en kostnad på från 20.000 kronor och uppåt. Därefter kommer installation av avfuktare och undertrycksventilation i kombination med markisolering, 30-50.000 kronor respektive cirka 50 000 kronor .

Att bygga om till varmgrund går på uppskattningsvis 50-100.000 kronor och varmbjälklag från cirka 140 000 kronor och uppåt.

I vissa fall kan man få bidrag från Småhusskadenämnden som tar emot ca. 1000 ansökningar om året, varav en tredjedel gäller fuktproblem i krypgrunder.

Följande krav måste vara uppfyllda för att man ska ha en chans till några pengar:

Huset ska vara uppfört innan 1989 och vara max 25 år gammalt (om det inte är kraftigt om- eller tillbyggt). Endast en- och tvåfamiljsvillor för permanent bruk kan komma på tal och huset måste vara allvarligt skadat vid ansökningstillfället.

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar