Isolera huset

Ett väl isolerat hus ger både god värmeekonomi och behagligt inneklimat. Men dessvärre är det inte bara att fylla vinden med glasull och täta alla springor runt fönster och dörrar ordentligt. Ett hus får inte vara för tätt heller. Här får du lära dig grunden i konsten att isolera rätt.


Det har aldrig varit enkelt eller billigt att få ett gott inomhusklimat vintertid i Sverige. Gamla otäta hus i kombination med oekonomiska värmekällor, har kylt ned bostäderna så till den milda grad att enda sättet att överleva var att samla familjen i ett enda rum – oftast köket.

Ändå har stora ansträngningar gjorts, både för att mildra kölden och energiåtgången. Den främsta insatsen stod Carl Johan Cronstedt för, som konstruerade den svenska kakelugnen på 1760-talet. Äntligen kunde man ta tillvara nästan all värme från elden och magasinera den i den tunga kakelugnskroppen så att den länge kunde avge god rumsvärme. I en kakelugn leds röken först upp, sedan ned i framkant på ugnen och sedan upp i bakkant och ut i skorstenspipan.

Våra förfäder hade inte trott sina ögon om de sett vilka inomhusmiljöer vi skapat idag. Full stugvärme i hela huset och uppvärmt över hela vintern! Det är vad dom skulle kalla för överdåd. Om dom nu haft chansen att ha några synpunkter på vårt sätt att leva.

Men hur skall vi då kunna uppnå ett gott inomhusklimat utan att ruinera oss på energiräkningar? Svaret är att ha en god byggnadsstomme i huset och skaffa en god isolering. Men isoleringen måste utföras med vett och sans.

Ett bra isolerat hus ger både god värmeekonomi och behaglig inomhusmiljö. Men det gäller att göra det på rätt sätt, och inte överisolera.

Mineralull vanligast

Det vanligaste isoleringsmaterial som finns på marknaden idag är mineralull – samlingsnamnet för både glasull och stenull. Denna industriprodukt utvecklades i USA och har funnits i de Skandinaviska länderna sedan 1930-talet och är även internationellt sett det dominerande isoleringsmaterialet. Och torde förbli så ett antal decennier. Båda dessa produkter kräver enorma industrianläggningar för tillverkningen.

Glasull tillverkas av smält glas som spinns till tunna trådar. Här har produkten vidareutvecklats de senaste decennierna – dagen glasull är inte alls så ”stickig” att jobba med som den var tidigare eftersom de spunna trådarna är mycket tunnare idag. Det finns till och med glasullsprodukter som man kan hantera med bara händerna idag. Glasullens trådar besprutas sedan med ett bindemedel som härdas i en ugn. Det är det härdade bindemedlet som ger glasullen sin gula färg och stadga. Tillverkningen i Sverige av glasull sker i Billesholm, nära Helsingborg i Skåne.

Stenull tillverkas av mineralerna diabas och dolomit, som liksom glaset smälts vid mycket höga temperaturer och spinns till tunna fibrer. Även stenullen hålls samman av ett bindemedel som härdas i ugn.

Stenull bäst som brandisolering

Jämför man glasull och stenull har de ungefär samma isoleringsförmåga och i stort sett samma konsumentpris. Ett paket med 10 centimeters tjock isolering täcker 6 kvadratmeter och kostar ca 300 kr, dvs ca 50 kr/kvadratmeter. Det är materialet väl värt!

Glasullen är möjligen mer lämpad till fyllning i regelverk eftersom den är smidigare än stenullen. Stenullen är däremot bättre som brandisolering och i lägen där den utsätts för tryck – tex. om den gjuts in i betongplattor. Båda materialen har dessutom goda ljudisolerande egenskaper.

För allt arbete med mineralull bör man tänka lite på sin arbetsmiljö. Det är bäst att ha en ordentlig overall och handskar på sig så man skyddar kroppen mot mineralfibrerna. Ventilationen bör vara god och man skall ta vara på spillet omedelbart så man inte går omkring och trampar på detta och frigör fibrer i onödan till inandningsluften.

Sågspån och fårull

Men det finns ytterligare isoleringsprodukter på marknaden idag. I Sverige kan man hitta finmalda och brandsäkra sågspånsprodukter med goda isoleringsegenskaper – liknande de ekofibrer som utgår från återvunna dagstidningar som finfördelats och brandsäkrats.

Det finns också företag som säljer isolering av kork, och i grannlandet Norge har man isoleringsmaterial av fårull – lustigt nog i ett land med gigantiska oljetillgångar. Eller kanske just därför?

Vinden bästa stället att börja på

Tveklöst är det så att isolering lönar sig – tänk bara på hur höga energipriserna är, så förstår du att om man bara sparar en bråkdel av dessa varje år, så blir det på sikt stora pengar. Men det gäller också att prioritera VAR i huset man isolerar. Den bästa effekten får man om man isolerar vinden, den näst bästa om man isolerar golvet och därefter gäller det isolering av väggar, fönster och dörrar.

Den mesta av värmen från ett hus försvinner ut genom taket eller grunden. Men HUR skall man då isolera för att uppnå bästa effekt? Rent allmänt kan man säga att det gäller att fylla regelverken – d.v.s utrymmet mellan reglarna – ordentligt, utan att packa dem alltför fulla. Det är ju trots allt den stillastående luften i isoleringsmaterialet som ger själva isoleringseffekten.

Tänk på ventilationen

Det man kan varna för är att packa vindarna alltför fulla med isoleringsmaterial – om detta stoppar den naturliga luftventilationen. Många hus har fått omfattande rötskador på vinden som orsakats av alltför mycket tätpackad isolering som tagit bort den luftspalt utmed yttertaket som måste finnas kvar för att taket inte skall ruttna. Och även om man nu isolerar ett hus måste det vara välventilerat. Snålheten får inte bedra visheten!

Med ett alltför tätt och alltför välisolerat hus stiger inomhusfukten – eftersom den inte längre kan ventileras bort. Då läggs också grunden till att det kan bli framtida problem med mögel och skadeinsekter – som gillar hög luftfuktighet.

För att inte tala om kvalstren – de små allergiframkallande spindeldjuren i våra sängar – som spridits över i stort sett hela landet de senaste decennierna. Direkt gynnade av ett fuktigare – och överisolerat – inomhusklimat. Det är därför man skall isolera med kunskap och förstånd.

Se över fönster och dörrar – och exteriören!

För att täta och isolera ett hus – både för kölden och inträngande buller – måste man också se över tätningen kring fönster och dörrar. I bygghandeln idag finns det utmärkta produkter att tillgå. Det finns tätningslister för både fönster och dörrar som man klistrar på eller skjuter fast med en häftpistol. Den senare metoden är att föredra för att inte isoleringen skall fastna i fönstret och rivas loss när man öppnar det. För att köpa material till denna isolering behöver man bara veta hur stora springorna är som skall tätas och vilken färg man föredrar – brunt eller vitt.

Tänk även på hur huset kommer att se ut exteriört efter en isolering. Vem vill ha ett överisolerat hus där man isolerat fasaderna på utsidan, men inte flyttat ut grunden, fönstren och takfoten? Här har alltför mycket energisnålhet förstört karaktären på tusentals vackra byggnader runtom i landet. Där är det dags att återställa ordningen och demontera tidigare snålhetsmisstag! Och få tillbaka hus med naturligt goda inomhusklimat!

Termokameran hittar läckorna

Det är inte lätt att se med egna ögon om byggnadens isolering fungerar. Men här finns det tekniska hjälpmedel att tillgå. Med termokameror kan man fotografera ett hus och se var värmen läcker ut ur byggnaden och det blir därmed mycket lättare att sätta in de isoleringsinsatser som verkligen behövs. Företag som erbjuder dessa tjänster kan enklast hittas på Internet under till exempel sökordet; termofotografering.

Fotnot:
Eftersom det är svårt att så här i en allmän artikel gå in på exakt hur man går till väga när man isolerar sitt hus, rekommenderar jag att du som går i isoleringstankar, tar en titt i någon av de isoleringshandböcker som tillverkningsindustrin tillhandahåller. Mycket information kan även laddas ner från Internet.. Prova med sökorden: mineralull, stenull, glasull eller byggnadsisolering. Läs dessa anvisningar och följ de råd som ges.

Förr i tiden isolerade man byggnaderna så gott man kunde och hade material till. I timmerhus var stockarna drevade med husmossa för att minska värmeförlusterna. På insidan av timmerväggarna kletade man ut lera uppblandat med svinborst vilket fungerade som armering. På detta kunde man sedan klista tidningspapper för att täta väggarna. Tapeter var en lyx som inte var alla förunnat. Trossbottnarna i golven fylldes med lera eller sand för att minska golvdraget och försvåra för råttor att ta sig in i huset.
Bjälklagen till taket fylldes med lättare material; sågspån, kutterspån, tång eller vad man hade tillgång till. Man eldade så gott man kunde – och frös.

Illustration: Rakhsha Razani

 

Söker du köpinformation, klicka här för att komma till Vi i Villas Köpguide!
Söker du hantverkare, klicka här för att komma till Vi i Villas hantverksguide!

Vill du läsa fler artiklar som den här?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få våra erbjudanden – det är gratis!


Mest lästa artiklar